Månadsrapport december 2016

Följande har hänt i december:

• Jag har mottagit 68 kr netto i utdelning från Johnson & Johnson
• Jag har mottagit 16 kr netto i utdelning från Unilever
• Jag har mottagit 59 kr netto i utdelning från Realty Income
• Jag har mottagit 7 kr netto i utdelning från McDonalds
• Jag har köpt 27 aktier i Industrivärden (4 325
• Jag har köpt 6 aktier i Investor (1 837 kr)
• Jag har köpt 5 aktier i Unilever (1 826 kr)
• Totalt investerat kapital: 7 988 kr.
• Totalt courtage: 26 kr, 0,32% av investerat belopp.

Som vanligt redovisas portföljens utveckling i graferna nedan. Jag gillar verkligen grafer så jag har som  tagit fram flertalet.

Ackumulerad utdelning.

Erhållen utdelning

Innehav fördelade i bransch

Innehav fördelade i sektor

Portföljandel per innehav

Portföljens direktavkastning

Portföljvärde + utdelningar

Portföljvärde per innehav

Självförsörjandegrad

Valutaandel i portfölj

Kort genomgång av Wallenstam

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Wallenstam bygger, förvaltar och utvecklar fastigheter i framför allt Göteborg och Stockholm. Fastigheternas samlade marknadsvärde uppgår till ca 30 miljarder kronor. Bostäder med 7300 lägenheter utgör hälften av fastighetsbeståndet.

Bolaget grundades 1944 och börsnoterades 1984.

Soliditeten är 44 % (stigande) och belåningsgraden uppgår till 45 % (sjunkande).

Huvudägare utgörs av Hans Wallenstam o fam/bol som kontrollerar 23 % av kapitalet och 59,8 % av rösterna. Uthyrningsgraden har legat på 98 % de senaste 3 åren.

Vad jag tycker är riktigt roligt är att bolaget satsar mycket på förnybar energi och har egna vind- och vattenkraftverk. Något som tyder på att man tar hållbarhet på riktigt och jag tror att detta kommer att ge bolaget en stabil grund att stå på i framtiden.

Direktavkastning: 2,18 %

Antal ägare hos Avanza: 3576

Kommentar: Jag gillar bolaget och har ingen exponering mot fastighetsmarknaden utanför börsen. Bolagets låga belåningsgrad ger en stabil grund i händelse av att det börjar ”storma” på fastighetsmarknaden. Jag blev riktigt köpsugen och ser ett bolag som verkligen satsar för framtiden. Inköp känns troliga, men jag måste så klart vara vaksam över min totala exponering mot fastighetsbranschen.

Jag noterar också att Lundaluppen skrivit följande inlägg, något jag måste sätta min in i innan jag köper aktier i bolaget.

Kort genomgång av Rockwool

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Rockwool är ett danskt bolag verksamma inom isoleringsbranschen. Bolaget tillverkar och säljer stenull, en isolering med goda brandegenskaper som lämpar sig som isoleringsmaterial för byggnader (så väl småhus som större byggnader) samt teknisk isolering så som för rörinstallationer och ventilationskanaler.

Bolaget grundades i Danmark redan 1909, fast då under namnet I/S H.J. Henriksen & V. Kähler av två herrar, en byggnadskonstruktör och en tegeltillverkare. Fram till år 1937 vad bolagets huvudsakliga verksamhet att bryta grus och märgel (typ kalksten) samt tillverka tegel. År 1935 köpte bolaget ritningar och äganderätt för tillverkning och försäljning av stenull för isoleringsändamål i hela Skandinavien. Under åren 1937 – 1938 upprättades fabriker i Danmark, Sverige och Norge.

År 1937 (tror jag i alla fall) bytte man namn till Rockwool. I början av 40-talet utgjorde försäljning av stenull en mycket liten del av försäljningen, framför allt med tanke på andra världskriget som pågick. Efter kriget satte såväl utvecklingen av organisationen som produkten igång på allvar och år 1951 etablerade man sig i Tyskland.

På 60-talet och 70-talet utvidgade man sin verksamhet till länder så som Finland, Schweiz, Frankrike och Storbritannien.

I början av 60-talet var bolaget fortfarande något av ett konglomerat. 1962 delades bolaget upp i två delar varav den ena delen bestod av vad som skulle bli Rockwool group, då med namnet I/S Kähler & Co.

I spåren av oljekrisen på 1970-talet fick samhället upp ögonen för att tilläggsisolera sina hus då oljekostnaderna för uppvärmning sköt i höjden. Roockwolls omsättning ökade från 360 miljoner DKK år 1970 till 1,6 miljarder DKK år 1979.

År 1976 bytte man namn till Rockwool international  och började utvidga användandet av stenull från att bara producera isolering till att även producera byggmaterial så som akustikplattor. Sedan dess har bolaget haft en hastig geografisk expansion och finns idag representerade över hela världen.

Direktavkastning: 0,95 %

P/E: Ca 25

Diskussion: P/E 25 och en direktavkastning under 1 % känns lite väl i kraftigaste laget för en producent av stenullsprodukter. Nu har jag inte detaljkunskap om huruvida bolaget har någon unic selling point jämfört med andra bolag men i slutändan borde det handla om pris. Isolering eller byggmaterial baserat på stenull borde vilket företag som helst kunna producera till likvärdig kvalitet, eller? Om vi befinner oss på toppen av en konjunktur just nu betyder det sannolikt att efterfrågan av bolagets produkter framöver kan minska påtagligt.

Mitt beslut blir att inte köpa några aktier i bolaget.

Kort genomgång av Coloplast

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Ytterligare ett dansk multinationellt företag (precis som Novo Nordisk) som utvecklar, tillverkar och marknadsför medicintekniska produkter för intimhygien. Företaget har delat upp sin verksamhet i de tre affärsområdena stomi, kontinens och urologi samt hud och sårvård. Jag hörde talas om detta företag genom att lyssna på Lars Frick i podden STOCKholmsbörsen.

Bolaget är verksamt inom en nisch som verkligen känns jättetråkig, och det betraktar jag som en styrka för bolaget. Omsättningen växer stadigt (37 % de senaste 4 åren), ca 20 % av vinsten går årligen till forskning och utveckling. Jag noterar också att bolaget verkar dela ut mer än vad det har i fritt kassaflöde och att soliditeten minskat från 71 % år 2013 till 40 % 2016 (enligt börsdata.se). Den organiska tillväxten ligger på ca 7 % årligen, och har gjort så de senaste 5 åren. Jag vill dock påpeka att jag har läst i deras danska årsrapport, och mina danskakunskaper är begränsade, så jag kanske har missuppfattat några detaljer…

Något som talar för detta bolag är att världens befolkning blir allt äldre och därmed bör också efterfrågan på bolagets produkter stadigt öka.

Direktavkastning: 0,89 %

P/E tal: 32

Antal ägare hos Avanza: 231.

Diskussion:

Jag är köpsugen men inte helt övertygad. Jag köpte både Kopparbergs och Fenix Outdoor trots att båda dessa kändes dyra men i fallet Coloplast tror jag nog att jag kommer avvakta, det känns alldeles för dyrt.

Kort genomgång av AP Möller Maersk

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Ett danskt bolag, grundat 1904, verksamt inom rederiverksamhet, containerfrakt, logistik, gasframställning, oljeriggar i Nordsjön, bankväsende och detaljhandel (Dansk Supermarked och Netto) och omsatte år 2015 40,3 miljarder USD och redovisade en vinst på 925 miljoner USD.

Jag saknar helt detaljkunskap om branschen men bolaget har stor exponering mot oljeindustrin och fraktindustrin. Det är således viktigt för bolaget att olja och gas fortsätter konsumeras och att handeln i världen via fraktfartyg fortsätter.

Bolagets direktavkastning är 3 % och bolagets soliditet är 57 %. Utdelningsandelen verkar ha varit något hög och frågan är hur den förväntade utdelningstillväxten ser ut?

Frågan är dock hur framtiden för bolaget ser ut? Verksamheten med Containerfrakt har gynnats av en väldigt lång trend av att flytta fabrikerna längre och längre bort från konsumenterna vilket medfört längre och mer omfattande transporter. Min uppfattning idag är att trenden är den motsatta, fabriker flyttar hem tillbaka till samma land/kontinent där konsumenterna finns, bolag marknadsför sig med lokalproducerade varor ekologi och miljö står i fokus hos många konsumenter, företagsledningar och politiker. Det börjar också bli mer och mer ekonomiskt intressant med produktion nära konsumenterna i takt med ökad förmåga hos industrirobotar vilket sänker den höga personalkostnaden. Även om inte denna utveckling gäller för alla konsumentvaror (elektronik, textilier?) tror jag ändå att trenden kommer att ha en negativ nettoeffekt mot volymerna av varor som transporteras runt världen. Även 3D-printing kommer sannolikt att bli ett påtagligt hot mot Maersk i framtiden, istället för att en färdig produkt ska tillverkas och transporteras är det bara metall-/plastpulver som ska transporteras till 3D-printers i industriformat som kommer att tillverka produkter nära konsumenten.

Beslut: Jag är övertygad om att Maersk kommer att finnas kvar om 100 år men kanske i en annan form och kanske uppdelat i flera olika bolag? Att investera i bolaget känns dock inte som att investera i framtiden, fabriker flyttar närmare konsumenten, elektriska lastbilar, utbyggda tågnät, övergången från fossila bränslen till mer hållbara bränslen är dåliga nyheter för Maersk (är min egen personliga slutsats). Även om övergångarna jag beskriver ligger långt fram i framtiden tror jag dock att dessa omställningar verkligen kommer att bli påtagliga i framtiden. Jag investerar bara i bolag jag tror långsiktigt på och Maersk är inte ett sådant bolag. Därmed ingen investering.

Edit: Strax efter denna analys skrev så kom det en nyhet om att Maersk ska sälja av sin oljeverksamhet, det påverkar dock inte min slutsats.

Kort genomgång av Carlsberg

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Frågan är om detta inlägg är en analys eller bara en berättelse om Carlsbergs historia… Carlsberg har många år på nacken och har genomfört många förvärv och jag valde att fördjupa mig lite i vad företaget har haft för sig och hur det har kommit att bli så stort.

Carlsberg är en dansk bryggerikoncern som säljer öl, mineralvatten, läsk och cider i Västeuropa, Östeuropa och i Asien. Bland bolagets varumärken finns Carlsberg, Tuborg, Falcon, Kronenbourg 1664, Eriksberg, Sommersby, Pripps, Pepsi, Ramlösa, Apotekarnes, Festis, Pommac och Zingo.

 Totalt har bolaget mer än 500 diversifierade varumärken.

Bolaget grundades 1847 och har idag ”intressen” i närmare 150 länder och är världens fjärde största bryggeri (efter Anheuser-Busch Inbev, Sabmiller och Heineken) sett till försäljningsvolym.

Carlsberg är knutet till Carlsberg Laboratorium (ett forskningsinstitut) och ägs till 51 % av Carlsbergfonden som ska främja vetenskaplig forskning.

År 1903 tecknades ett samarbetsavtal med Tuborg (ytterligare ett danskt bryggeri) och 1970 gick de båda bryggerierna samman till ett gemensamt bolag. Carlsberg var också tidigt ute med att exportera öl och givetvis blev Storbritannien en betydelsefull exportmarknad. År 1939 kom 55 % av Storbritanniens importerade öl från Carlsberg. Företagets fantastiska slogan ”Probably the best beer in the world” lanserades redan 1973.

År 1982 fick bolaget en ny koncernchef som fortsatte företagets internationella expansion med stor framgång.

År 1996 köptes svenska Falcum upp av Carlsberg. Falcon grundades i Falkenberg år 1896, bland annat med anledning av ”Falkenbergs lämpliga vatten”, bolagets namn ska anspela på orten i fråga. År 1955 började bolaget sälja starköl under varumärket Falcon. När mellanölet försvann från Sverige år 1977 fick Falcon ekonomiska problem och det då familjeägda bolaget såldes till Pripps. Pripps valde att samma år (1977) slå ihop Falcon med bolaget Sandwalls (som köptes av Pripps samma år, 1977). (Sandwalls i sin tur grundades 1862 i Borås och var först i Sverige med att brygga ”pilsner” och på 30-talet började även läsk att produceras). Falcons och Sandwalls gemensamma huvudkontor flyttades till Borås och dryckesproduktionen flyttades allt mer successivt till Falkenberg (dit huvudkontoret slutligen flyttades år 1986).

1999 köpte man upp det finska bryggeriet Sinebrychoff med varumärken som Koff, Karhu, Golden Cap och Battery. I och med uppköpet överfördes den finländska produktionen och distributionen av Coca-Cola till Sinebrychoff.

År 2000 köptes Rignes bryggeri (där Orkla sålde sina sista aktier till Carlsberg år 2004), ett norskt bryggeri som producerar öl, läst och mineralvatten i Norge. Rignes grundades redan år 1876 och producerade sin första öl året därpå. Bolaget förblev ett familjeföretag ända till år 1978 då det gick samman med det danska bryggeriet ”De sammensluttede Bryggerier A/S” (vilket grundats av de båda dryckeskoncernerna Frydenlund och Schous) och därmed skapades Nora Industrier. Nora Industrier blev sedan en del av Orkla Group år 1991 där Rignes blev en egen affärsenhet tillsammans med svenska Pripps. År 2000 såldes Rignes (och Pripps) till Carlsberg (men Orkla behöll 40 % som såldes till Carlsberg år 2004). Bland varumärkena finns bland annat Imsdal (mineralvatten), Farris (mineralvatten), Lipton iste (under licens från Unilever), Schweppes (under licens från Dr Pepper Snapple Group) och via licens från Pepsi säljer bolaget 7up, Mountain Dew, Pepsi och Pepsi Max.

Samma år (år 2000) köptes också det största bryggeriet i Schweiz, nämligen Feldschlosschen, ett bryggeri som grundades 1876 (samma år som Rignes). Bland annat innehar bolaget öl under det egna varumärket Feldschlösschen.

Holsten-Brauerei grundades i Hamburg år 1879 (alltså endast 3 år efter Rignes och Feldschlosschen) och innehar varumärken så som Holsten Pilsener, Astra, Duckstein och Lübzer Pils. Bolaget köptes av Carlsberg år 2004 och producerar idag Tuborg och Carlsberg för den tyska marknaden. Det var via detta bolagsförvärv som Carlsberg fick tillgång till den tyska ölmarknaden på riktigt.

År 2008 köpte Carlsberg upp Scottish & Newcastle (som 1995 blev den största bryggerikoncernen i Storbritannien). Scottish & Newcastle ägde varumärken som Baltika, Fosters, Kronenbourg, John Smith´s, Strongbow, Sagres, Lapin Kulta och Kingfisher. Carlsberg köpte upp bolaget tillsammans med Heineken som tog över verksamheten i Storbritannien och Irland och Carlsberg tog över dryckesgruppen ”Baltic Bevarages Holding i vilket Carlsberg sedan tidigare redan ägde 50 %.

Det var i och med förvärvet av Rignes år 2000 som Carlsberg samtidigt köpte Pripps av Orkla. I samband med den affären bildades Carlsberg Sverige från Pripps. Denna verksamhet integrerades med Falcon som ägdes av Carlsberg sedan 1986. Man bedömde att det fanns en överkapacitet av bryggerier i Sverige och Pripps bryggerier i Göteborg och Bromma lades ned. Några av varumärkena från Pripps lever vidare inom Carlsberg, exempelvis Pripps blå, Pripps julöl, Carnegie Porter, Festis, Ramlösa och Apotekarnes.

Carlsbergs soliditet har sedan 2007 pendlat mellan 32 % till som högst 48,5 %. Just nu ligger soliditeten på lite lägre 38 %.

Under 2015 lanserades ett program inom koncernen med namnet ”Funding the Journey” vilket syftar till att stärka resultatet på årsbasis med ca 2 miljarder DKK. Bland annat ska koncernens organisation göras mer effektiv (osv osv, känns igen lite som vanligt fluff från årsredovisningar…). I augusti tvingades bolaget att göra en vinstvarning med anledning av den makroekonomiska utvecklingen i Ryssland i samband med att det resultatet av sparprogram i västra Europa inte föll ut som väntat. Den organiska vinstutvecklingen i västra och östra Europa minskade under 2015 medan Asien levererade en vinsttillväxt med 13 %. Idag kommer 30 % av vinsten från Asien samtidigt som östra Europa får en allt mindre betydelse. Utdelningen för år 2015 (alltså den som betalades ut under 2016) motsvarar 30 % av den justerade årsvinsten. Utdelningsandelen har dock legat under 20 % historiskt.

Bolagets nettoomsättning ökar stabilt men i årsredovisningen finns en gigantisk post på minus 8,7 miljarder danska kronor som nog är orsaken till att vinsten efter skatt uppgår till minus 2,6 miljarder danska kronor… Orsaken till detta går att härleda till nedskrivningar av varumärken i Ryssland och Kina.

Det fria kassaflödet uppgår dock till 7,5 miljarder danska kronor (varav 1,22 miljarder delas ut till aktieägarna).

Faktum är också att Carnsberg fick en ny VD i juni år 2015 vid namn Cees´t Hart. Han har jobbat på Unilever i 25 år och därefter som VD på FrieslandCampina, världens största mejerikooperativ, i 7 år innan han rekryterades till Carlsberg.

En rolig detalj är att Carlsberg (inklusive underleverantörer osv misstänker jag) genererar jobb till 455 000 personer (enligt årsrapporten från 2915).

Carlsberg handlas till direktavkastning 1,44 % och P/E ca 20 (problematiskt att beräkna då resultatet var negativt år 2015 vilket resulterade i ett negativt P/E. År 2014 var P/E 18.2 och börskursen är idag högre.

Vad tror jag då om bolagets utveckling i framtiden? Det är tveksamt om det finns någon direkt tillväxt att tala om i Europa, snarare misstänker jag att man kan tappa marknadsandelar till lågprisvarumärken men behålla en god marginal på sina premiumprodukter. Vad gäller problemen i Ryssland har jag ingen aning på kort sikt men misstänker att omsättning och vinst kommer att återgå till vad de varit på lång sikt. I Asien finns säkerligen god tillväxt att vänta framöver, huruvida Carlsberg kommer att ta del av denna går ju inte att veta. Stora och betydelsefulla länder (läs Kina) kan ju få för sig att lägga importtullar för att försvåra för utländska konkurrenter osv. Jag har med andra ord ingen uppfattning alls om bolagets förväntade framtida utveckling… Däremot tror jag mig veta att människor inte kommer sluta dricka alkohol, vare sig det är hög- eller lågkonjunktur kommer människor att konsumera Carlsbergs produkter och bolaget borde kunna tjäna pengar oavsett vad som händer i världen så länge man inte blir stressad och börjar satsa pengar på massa sidoverksamheter. Om Carlsberg kan fortsätta fokusera på sina nuvarande varumärken och nyttja sin storlek till att köpa upp krisande konkurrenter när tillfälle ges kommer sannolikt utdelningarna fortsätta trilla in från Carlsberg.

Är bolaget köpvärt eller dyrt? Ingen aning.

Beslut: Jag gillar bolaget och dess verksamhet och kommer att köpa aktier i bolaget. Tillsammans med Diageo och Kopparbergs kommer Carlsberg att utgöra min exponering mot alkoholindustrin. Endast baserat på magkänsla borde det vara klokt att endast plocka in en mindre post aktier på kurser över 500 DKK, jag misstänker att man i framtiden kommer att kunna köpa aktier till kurser kring 350 kronor om folk blir lite ekonomiskt stressade (baserat på att jag tittat lite på kursgrafen ovan).

Öka andelen hög direktavkastning i portföljen? - del 2

Se mitt första inlägg här.

Jag konstaterade i mitt senaste inlägg att jag var intresserad av att öka direktavkastningen något i min portfölj och att jag skulle återkomma när jag tagit fram lite lämpliga kandidater till detta.

Tyvärr gick det inte så bra. Jag har ju redan byggt upp en portfölj som består av de bolag jag tycker om och som passar min profil, detta har ju onekligen lett till att direktavkastningen blivit något låg och därmed är det ju inte konstigt att jag heller inte känner att det är aktuellt att börja ta in bolag med hög direktavkastning i portföljen.

Jag sållade bland potentiella kandidater genom att gå in på börsdata.se och sortera ut bolagen i large cap i alla länder (OBX i Norge) och sedan sortera på direktavkastning.

Baserat på de bolag jag känner till och rent spontant kan tänka mig att äga kvarstår följande kandidater:

• Fortum, 7,5 %
• Axfood 6,3 %
• Sampo 5,0 %
• AstraZeneca 4,7 %
• H&M 3,8 %
• Castellum 3,5 %
• Skanska 3,4 %
• ABB 3,2 %

Av dessa bolag har jag redan tagit upp några här på bloggen tidigare. Axfood har jag kommit fram till är för dyr, men ska absolut in i portföljen i framtiden. Sampo och H&M utgör redan en för stor del i portföljen och något ytterligare köp kommer inte genomföras. AstraZeneca har jag analyserat och kommit fram till att avvakta med. Castellum har jag också kikat på och kommit fram till att avvakta med. Skanska och ABB ingår redan i portföljen och i dessa innehav kommer jag sakteligen att öka på med fler aktier framöver. Fortum skrev Lundaluppen ett inlägg om här om dagen (tur för mig, han är duktig på att analysera bolag) och kom fram till att man nog inte behöver stressa in i bolaget.

Som ni märker har jag i min screening redan arbetat mig ner till bolag med en direktavkastning på 3,2 %, inte alls mycket mer än min egen totala portföljs direktavkastning som ligger på 2,9 %.

Jag tog också en titt på mid cap och hittade då följande bolag med en direktavkastning högre än min egen portfölj som jag spontant blev sugen att köpa:

• Clas Ohlson 4,4 %

Clas Ohlson står redan med på min lista över intressanta bolag att analysera och jag kommer inte stressa in i detta bolag. Analysen kommer när den kommer.

Resultatet av min fundering på att försöka fokusera på att höja portföljens direktavkastning blev tyvärr att jag redan har en portfölj sammansatt av de bolag jag gillar och som jag trivs med och några direkta förändringar kommer inte ske.

Öka andelen hög direktavkastning i portföljen?

Jag har haft lite tankar kring detta sedan tidigare men ändå känt mig trygg i att många av mina innehav förväntas höja utdelningen i framtiden. Eller rättare sagt: JAG förväntar mig att de ska höja utdelningen i framtiden :)

Exempel på två bolag som jag tror kommer höja utdelningen ganska kraftigt under de kommande, låt säga 15 åren är Industrivärden, Lundbergföretagen och Latour.

Men, så läste jag följande inlägg av Miljonär innan 30 där han bjuder på två bra räkneexempel. Visserligen kan man diskutera antagandena som gjorts i dessa räkneexempel och vad som hänt om man ökat utdelningstillväxten i bolaget med lägre direktavkastning.

Utdelningstillväxten i Lundbergföretagen har de senaste åren sett ut enligt följande:
2009: 8,3 %
2010: 15,4 %
2011: 6,7 %
2012: 7,5 %
2013: 7,0 %
2014: 8,7 %
2015: 6 %

Utdelningsökningen har varje enskilt år (sedan krisen 2008 då utdelningen sänktes med 33 %) alltid överstigit 5 %, men å andra sidan är direktavkastningen idag endast 1,0 %.

Den totala direktavkastningen i min egen portfölj är i dagsläget 2,87 %, och förväntas stiga måttligt till ca 2,91 % lagom till årsskiftet. Jag kan konstatera att min egen portfölj har en påtagligt låg direktavkastning jämfört med andra bloggare som delar med sig av sina portföljer. Jag själv beräknar portföljens direktavkastning genom att ta den totala årliga utdelningen från alla bolag i portföljen och dividera med portföljens nuvarande totala värde.

Även om man köpt ett bolag för länge sedan till väldigt hög direktavkastning påverkar det tyvärr inte dagens direktavkastning i portföljen. Vissa vill hävda att om man köpt bolag X för 10 000 kr så är det denna summa som dagens utdelning ska beräknas mot. Så är (enligt mig) inte fallet. Låt exempelvis säga att bolag X idag har stigit till 40 000 kr och att utdelningen för innehavet ligger på 1 000 kr. Då ska utdelningen jämföras med dagens värde och blir därmed 1 000 / 40 000 = 2,5 %. Att beräkna 1 000 kr / 10 000 kr = 10 % är inte relevant. För att kunna komma fram till om det är bäst för portföljen att behålla den aktuella investeringen i bolag X eller om det är mer lönsamt på sikt att sälja hela innehavet och istället investera i bolag Y så måste ju utdelningen jämföras mot dagens värde (om det nu är direktavkastningen man vill jämföra, det finns ju andra faktorer och variabler att studera också).

Hur som helst, direktavkastningen i min portfölj ser ut enligt följande idag:

Bolag		Direktavkastning		Andel av portfölj
Fenix Outdoor		0.85%		4.0%
Lundbergsföretagen		1.01%		6.6%
Nibe		1.18%		3.1%
Kopparbergs		1.70%		5.6%
Latour		2.02%		3.1%
Atlas Copco		2.25%		2.5%
Deere		2.36%		6.6%
Colgate-Palmolive		2.41%		2.2%
Novo Nordisk		2.71%		0.8%
J&J		2.86%		4.7%
Industrivärden		2.94%		8.2%
Pepsico		2.99%		2.3%
Alfa Laval		3.01%		2.4%
Diageo		3.10%		0.4%
Hafslund		3.16%		2.9%
McDonalds		3.18%		0.5%
Investor		3.20%		10.7%
P&G		3.25%		2.5%
ABB		3.41%		2.3%
Skanska		3.53%		0.9%
Unilever		3.53%		2.0%
HM		3.66%		12.3%
Realty Income		4.43%		7.8%
Sampo		5.15%		5.6%

Indelat efter de olika direktavkastningsnivåerna (direktavkastning i hela procentenheter) ser portföljen ut enligt följande:

Innehav med direktavkastning:			Andel av portfölj
0 % < X < 1 %			4.0%
1 % < X < 2 %			15.3%
2 % < X < 3 %			30.4%
3 % < X < 4 %			36.9%
4 % < X < 5 %			7.8%
5 % < X < 6 %			5.6%
	Summa:		100%

Med andra ord kan jag konstatera följande: 87 % av innehavet i min portfölj direktavkastar under 4 %, och 50 % av innehavet i min portfölj direktavkastar under 3 %.

De båda högst direktavkastande bolagen i min portfölj utgörs av Sampo och Realty Income, men jag har inte för avsikt att göra någon radikalt stor investering i något av dessa båda bolag då risken i bolagen är hög och då deras respektive andel i portföljen redan är något för stor. Dessutom är båda bolagen exponerade mot samma typ av risk (fastighetsmarknaden, räntor) och därför är dessa båda bolag att betrakta lite som att lägga "äggen i samma korg".

Vad jag tror mig behöva är ett nytt bolag med hög direktavkastning i portföljen. Jag kommer att försöka vaska fram lite kandidater och se vad jag hittar och återkomma med en sammanställning i ett senare inlägg.

Avslutningsvis är det också på sin plats att poängtera att ett bolags avkastning i portföljen består av två faktorer, utdelning och kurstillväxt. Att lägga för mycket fokus på den ena faktorn tenderar utesluta den andra faktorn. Exempelvis Latour, Kopparbergs och Fenix Outdoor har låg direktavkastning men tenderar att "gå som tåget" på börsen. Avkastningen når mig istället i form av högre börskurser i dessa bolag. För att jag ska kunna kapitalisera på en högre börskurs krävs ju antingen att jag säljer av delar av innehaven eller belånar innehaven, något jag inte är intresserad av att göra. Att fokusera på direktavkastning (alltså utdelningen) behöver inte på något sätt vara fel, men det är viktigt att vara medveten om vad man avstår när man gör det valet. I mitt fall är inte detta ett problem då jag känner mig trygg med en portfölj som har en schysst direktavkastning då utdelningarna inte tenderar fluktuera lika mycket som börskurser gör.

Om hela börsen går ner med 50 % på ett år är det inte lika sannolikt (min bedömning baserat på inget faktaunderlag alls) att utdelningarna sänks med 50 %. Däremot i vissa innehav, i mitt fall specifikt Lundbergföretagen och Industrivärden, förväntar jag mig kraftigt sänkta (eller rent av helt inställda) utdelning vid händelse av kris då dessa bolag sannolikt kommer att ta tillfället i akt att stötta eller öka ägandet i sina befintliga innehav. Bolag verksamma i en specifik bransch som blir extra utsatt i en kris kommer ju så klart drabbas hårdare och där kommer ju sannolikt utdelningarna också drabbas hårdare och därför är det också viktigt att vara medveten om fördelarna och nackdelarna med spridning av risk i branscher och sektorer.

Detta blev ett ovanligt långt och filosofiskt inlägg för att vara jag, men poängen är väl att jag har intresse av att öka direktavkastningen något i portföljen framöver.

I ett kommande inlägg ska jag gå igenom vilka bolag som kan vara intressanta att öka i och när/hur denna investering kan genomföras.

Om du som läsare har några kommentarer eller någon input på denna inlägg ser jag fram emot att du delar med dig genom att skriva en kommentar.

En annan fundering som kan få avsluta detta inlägg är: Vad är låg respektive hög direktavkastning och hur avgörs detta?

Månadsrapport november 2016

Följande har hänt under november månad:

• Jag har mottagit 76 kr netto i utdelning från Atlas Copco.
• Jag har mottagit 77 kr netto från Deere & Co.
• Jag har mottagit 55 kr netto i utdelning från Realty Income.
• Jag har mottagit 42 kr netto i utdelning från P&G.
• Jag har mottagit 27 kr netto i utdelning från Colgate Palmolive.
• Jag har köpt 5 aktier i Skanska (971 kr)
• Jag har köpt 2 aktier i Latour (666 kr)
• Jag har köpt 5 aktier i Industrivärden (787 kr)
• Jag har köpt 4 aktier i Alfa Laval (517 kr)
• Jag har köpt 1 aktie i Fenix Outdoor (614 kr)
• Jag har köpt 1 aktie i McDonalds (1 117 kr)
• Jag har köpt 3 aktier i Unilever (1 106 kr)
• Jag har köpt 1 aktie i Diageo (944 kr)
• Jag har köpt 2 aktier i Realy Income (1 050 kr)
• Totalt investerat kapital: 7 772 kr.
• Totalt courtage: 9 kr, 0,12 % av investerat belopp.

Det har varit en väldigt händelserik månad i portföljen. Detta till följd av att Avanza erbjöd gratis courtage på amerikanska aktier under black friday varpå jag passade på att sprida ut månadens köp på lite fler bolag än vanligt.

Jag kan konstatera att jag är mycket nöjd med portföljens sammansättning och kommer glatt bygga vidare på de befintliga innehaven.

I övrigt redovisas portföljens utveckling i graferna nedan. Jag gillar verkligen grafer så jag har som vanligt tagit fram flertalet.

Ackumulerad utdelning

Erhållen utdelning

Innehav fördelade i bransch

Innehav fördelade i sektor

Portföljandel per innehav

Portföljens direktavkastning

Portföljvärde + utdelningar

Portföljvärde per innehav

Självförsörjandegrad

Valutaandel i portfölj

Planerade inköp December 2016

Dags för årets sista inköp av aktier!

Totalt är det 8000 kr som ska investeras.

Jag tänker mig följande uppställning:

• Investor, ca 2 000 kr
• Industrivärden, ca 4 000 kr
• Unilever, ca 2 000 kr

Det blir alltså 3 aktier som jag kommer att öka i denna månad.

Investor kommer jag köpa mer i då substansvärdet i slutet av september uppgick till 380 kr per aktie, bolagets A-aktie kostade då 307 kr att köpa. Idag kostar en Investor A fortfarande ca 307 kr. Om vi utgår ifrån att substansvärdet är oförändrat handlas bolaget med en substansrabatt på ca 19 %. Jag ser till att nyttja detta faktum och köpa några aktier ytterligare i bolaget.

Värt att notera är också att jag hoppas på att bolaget ska höja utdelningen vid nästa utdelning, från 10 till 11 kr per aktie. Detta skulle medföra att direktavkastningen på dagens pris stiger från 3,2 % till 3,6 % vilket ju så klart vore trevligt. Nu är inte detta en faktor som påverkar min investering, utan bara en trevlig parentes. En sådan utdelningsökning skulle i dagsläget motsvara en ökad årlig utdelning på 78 kr för mig, så det spelar liksom ingen jättestor roll så sett...

Industrivärden tycker jag riktigt mycket om, den sänkta direktavkastningen, Fredrik Lundberg som stärker sitt grepp, bolaget agerar långsiktigt på alla sätt och vis. Direktavkastningen på 3 % är inget att hurra för, men långsiktigt tror jag att det är ett riktigt bra case.

Industrivärdens substansvärde uppgick den 31 oktober till 179 kr per aktie, då kostade en aktie 161 kr, alltså exakt samma som den gör idag. Det medför en substansrabatt på 10 %.

Värt att notera när det kommer till just Industrivärden tror jag att om det blir en ekonomisk kris och börsnedgång kommer både Industrivärden och Lundbergföretagen att ställa in eller kraftigt minska sin utdelning för att kunna stötta sina innehav och öka i de innehav som blivit billigare. En långsiktigt mycket bra strategi men man bör vara medveten om att man inte ska förlita sig helt på dessa utdelningar.

Vad gäller Unilever så gillar jag som konsument mycket av bolagets produkter och köper dem regelbundet. Jag har ju en idé om att inget bolag i portföljen ska understiga en investerad summa om 5 000 kr och mitt innehav i Unilever uppgår nu till 3 000 kr, här finns alltså utrymme att öka min investering något. Direktavkastningen på 3,5 % är helt ok, 4 utdelningstillfällen per år är mer än ok och det faktum att aktiekursen har kommit ned en hel del sista tiden gillar jag. Jag tror att bolaget bland annat har stött på problem i UK för inte så länge sedan. Bolag som Unilever kommer alltid att ha någon pågående konflikt eller problem och det är inget att vara rädd för i dessa bolag, det är nog något man ska räkna med anser jag.

Det var mitt case för december, tre bra bolag som verkligen platsar i min portfölj.

Kort genomgång av Melker Schörling

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Melker Schörling (bolaget, härefter ”MS”) är ett investmentbolag med både noterade och onoterade innehav. Bolagets innehav är Hexagon (55 % av portföljen), AAK (15 %), ASSA ABLOY (13 %), Hexpol (11 %), Securitas (5 %) och Loomis (0,5 %). MS tillsammans med investmentbolaget Latour sålde i mars 2016 en påtagligt stor del av sina innehav i Loomis som ännu inte hämtat sig kursmässigt sedan försäljningarna.

Största ägare i MS är Melker Schörling (personen, härefter ”Melker”) själv som kontrollerar 84,6 % av rösterna, och därefter Stefan Persson som kontrollerar 4,8 % av rösterna. Farbror Melker är idag 69 år gammal.

Efter att ha vuxit upp i en jordbrukarfamilj började Melker studera på Handelshögskolan i Göteborg. Därefter började han jobba på Ericsson i Mexiko i 5 år. När Melker var 40 år (1987) valde han till slut att bli VD i det problemtyngda bolaget Securitas (istället för att starta eget vilket han själv ville) efter att ha blivit övertalad av Gustaf Douglas (Latour). Detta medförde att Melker köpte 17,5 % av bolaget för 25 miljoner kronor, vilka han förskaffat sig genom lån och pantsättning. Under Melkers ledning gick Securitas från att ha bedrivit en helsvensk verksamhet till att bli en stor internationell aktör. Samma år, alltså 1987 startade Melker sitt eget bolag med samma namn som han själv (MS). Från den ursprungliga investeringen i Securitas avknoppades senare Assa Abloy och år 1998 köptes aktier i vad som skulle komma att bli Hexagon. År 2000 köptes aktier i AAK men övriga innehav är egentligen avknoppningar då Loomis avknoppades från Securitas och Hexpol avknoppades från Hexagon.

Utöver det egna innehavet i MS äger Melker aktier i det norska biometribolaget Next, värmepumpsbolaget Nibe (där jag också äger aktier) och VBG Group.

Melkers ursprungliga investering på 25 miljoner kronor har idag vuxit till ett värde av nästan 50 miljarder kronor.

Bolaget handlas till direktavkastning 0,53 %. Utdelningstillväxten har dock varit mycket god och ökat med 200 % sedan år 2009.

Bolagets substansvärde är just nu 519 kr per aktie och aktiepriset är 586 kronor vilket innebär att bolaget handlas till en premie på 13 %.

Beslut: Jag kommer inte att köpa aktier i bolaget till någon premie och kommer därför att avvakta ett köp. Jag är dock inte främmande för att köpa in mig i bolaget, Melker har visat sig mycket kompetent och kommer nog att fortsätta prestera i bolagen han är delägare i. Jag skulle känna mig mer trygg av att äga aktier direkt i MS än att äga aktier i något av innehaven då Melker har stenkoll och effekten av att han säljer av ett innehav så som han gjorde i Loomis blir tråkigt för övriga aktieägare. Undantaget är dock Nibe där jag själv direktäger aktier.

Tillägg: Efter att detta inlägg skrevs har Melker aviserat att han lämnar alla sina uppdrag pga hälsoproblem, och dessutom har VDn i det största innehavet Hexagon suttit häktad i Norge, misstänkt för en insider-affär. Dessa händelser påverkar inte mitt beslut om att inte köpa några aktier i bolaget i dagsläget.

Lundbergföretagen Q3 2016

Idag släppte Lundbergföretagen sin kvartalsrapport för årets tredje kvartal.

• Substansvärdet uppgår nu till 520 kr per aktie, en aktie kostar idag efter börsens stängning 566 kr.
• Under året har 1 434 miljoner kronor erhållits i utdelning.
• Under året har 2 075 miljoner kronor investerats i börsnoterade aktier.
• Under året har 474 miljoner kronor investerats i fastighetsrörelsen.
• De räntebärande skulderna har ökat under de senaste 12 månaderna från 5 097 miljoner till 5 603 miljoner kronor.
• Fredrik Lundbergs dotter Louise Lindh tillträder som VD i Fastighets AB L E Lundberg från och med 1 januari 2017.

Lundbergföretagen har under årets första 9 månader köpt följande:

• 1 500 000 aktier Handelsbanken serie A.
• 10 100 000 aktier Industrivärden serie A.
• 500 000 aktier Industrivärden serie C.
• 885 000 aktier i Indutrade.
• 1 000 000 aktier i Skanska serie B.

Min syn på bolaget är oförändrat positiv.

Kort genomgång av Astra Zeneca

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Min analys av Astra Zeneca blev något längre än mina andra ”snabbanalyser” då jag blev fascinerad av bolagets historia och tillkomst. Eller, jag har inte gjort någon egentlig analys av bolaget utan mest skrivit om dess historia, vilket i och för sig är väldigt intressant att läsa om man är intresserad av att investera i bolaget.

Astra Zeneca är ett brittiskt-svenskt multinationellt läkemedelsbolag. Bolaget är ett forskningsdrivet bioläkemedelsföretag med produkter som säljs i mer än 100 länder. Astra Zeneca uppstod i sin nuvarande form 1999 då de båda koncernerna Astra AB (svenskt) och Zeneca Group plc (brittiskt) slogs ihop.

Astra grundades 1913 i Södertälje, av 400 läkare och apotekare, apotekaren Knut Sjöberg blev bolagets första VD. 1918 köptes hela Astra av färgproducenten AB Svensk färgämnesindustri med ambitionen att skapa ett svenskt kemikalieföretag med internationell konkurrenskraft. Så blev dock inte fallet och efter finansiella problem gick bolaget i konkurs 1920. Astra köptes dock ut från konkursboet av svenska staten via bolaget Vin- och spritcentralen med ambitionen att skapa en svenskt monopol för läkemedelsproduktion. Dessa monopolplaner mötte dock kraftiga protester varpå Astra (då skuldtyngt) såldes för den symboliska summan av en krona till en konsortium skapat av affärsmannen (grosshandlaren) Erik Kristner. I detta konsortium fanns också Jacob Wallenberg med som ägare, och familjen Wallenberg har sedan dess varit involverade i företaget. Börje Gabrielsson blev VD för Astra och ledde bolaget med stor framgång fram till 1957. Astra redovisade vinst från 1929 och växte så det knakade. En av bolagets största succéer var läkemedlet Losec som introducerades 1988 och stog år 1996 för 45 % av Astras hela omsättning.

Amerikanska Pfizer visade år 2014 intresse av att köpa AstraZeneca genom att lägga ett bud på hela bolaget, men köpet gick inte igenom.

Idag ägs Astra Zeneca till 7,98 % av Blackrock, 6,7 % av The Capital Group och till 4,08 % av Investor AB.

År 2015 var bolaget världens åttonde största läkemedelsbolag sett till försäljningsintäkter.

År 2010 kom beslutet att avveckla Draco i Lund. Draco var ett läkemedelsbolag som startades 1955 i Lund för att Astra skulle kunna etablera sig nära Lunds universitet och den forskning som bedrevs där (bolaget bytte namn år 1991 till Astra-Draco för att förtydliga att det var en del av Astra). 1999 med sammanslagningen med Zeneca bytte Astra-Draco namn till AstraZeneca R&D Lund för att sedan helt integreras i Astra Zenecas globala R&D verksamhet. Vid avvecklingen 2010 förlorade 900 anställda jobbet.

År 2012 kom beslutet av avveckla forskningen i Södertälje vilket ledde till att 1 250 arbetstillfällen försvann.

Astra Zeneca har totalt 51 700 anställda i världen nästan hälften jobbar i Europa och då huvudsakligen i Storbritannien (där huvudkontoret ligger) och i Sverige (framför allt i Södertälje där världens största tablettfabrik finns).

Under 2000-talet har bolaget haft ett antal olika bakslag i sin forskning, både genom olika läkemedel som inte fått godkänt av myndigheter eller inte visat de resultat man hoppats på. Forskning är mycket kostnadsdrivande och ett preparat som läggs ner blir så klart ett stort bakslag för företaget. Detta är dock inget unikt utan något som alla läkemedelsbolag råkar ut för och är enligt mig att betrakta som en del av den dagliga verksamheten, viktigt är dock att en viss del av preparaten man forskar på faktiskt leder till en produkt som man kan sälja och tjäna pengar på. Vad jag däremot inte vet är om Astra Zenecas framgångar/bakslag på något sätt utmärker sig från andra läkemedelsföretag.

Astra Zeneca skiljer sig exempelvis lite från andra läkemedelsbolag jag kikar på så som Novo Nordisk då AZ har följande fokusområden:

• ·         Hjärta/kärl och metabola sjukdomar (hjärtinfarkt, högt blodtryck, diabetes, åderförkalkning).
• ·         Cancer (prostata-, bröst-, och sköldkörtelcancer).
• ·         Andningsvägar, inflammation och autoimmunitet (astma och förkylning).
• ·         Infektion, neurovetenskap och mage/tarm (infektion, influensa, vaccin, schizofreni, bipolär sjukdom, smärtlindring, bedövning, tarmsjukdomar).

Frågan är dock om jag är intresserad av att köpa några aktier i AstraZeneca? Jag har redan en exponering via mitt innehav i Investor vars portfölj utgörs till 9 % av AstraZeneca vilket medför att AstraZeneca utgör 0,96 % av min egen aktieportfölj. Jag tror dock inte att jag kommer att utöka mitt ägande i AstraZeneca i dagsläget, jag kommer att nöja mig med exponeringen jag får via Investor.

Bolaget handlas till direktavkastning 4,1 % och P/E 38.

Beslut: Avvakta.

Kort genomgång av Tomra

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Faktum är att jag har gjort en lite mer ingående analys av Tomra tidigare, men jag färdigställde aldrig min analys då. Jag lyfter nu in de aktuella delarna av min gamla analys av bolaget i detta inlägg. Informationen om Tomra i detta inlägg är alltså inte helt uppdaterad.

Jag har varit delägare i Tomra sedan jag i mars 2015 köpte mina första aktier i Latour. Tomra grundades 1972 i Norge och bedriver idag verksamhet i 80 länder och har ca 2500 anställda (2448 enligt årsrapporten för 2014).

Anledningen till att jag nu fått upp intresse för Tomra är följande:

• Jag fick reda på att bolaget existerade när jag analyserade och investerade i Latour.
• Jag har sett deras maskiner i varje ICA och COOP jag varit inne i sedan jag hörde talas om Tomra.
• Christoffer Stockman har skrivit ett kort inlägg om bolaget.
• Bolaget är verksamma inom affärsområden för återvinning och minskat spill av livsmedel och material mm. Detta är områden som blir mer och mer aktuella i takt med att fler länder och företag ska ställas om mot ett mer hållbart samhälle, vilket då kommer gynna Tomra.
• Jag har tidigare sökt bra bolag noterade i Norge att köpa för att få en viss exponering mot NOK.

Det faktum att Latour är delägare i bolaget ser jag som mycket positivt då de lyckats bra som huvudägare i exempelvis ASSA, och de har alla förutsättningar att stötta Tomra i att fortsatt etablera sig internationellt.

Tomra har sin verksamhet uppdelar i framför allt två områden: Tomra Collection Solutions och Tomra Sorting Solutions.

Tomra Collection Solutions

Det är inom detta verksamhetsområde man som privatperson mest troligt kommer i kontakt med Tomra i och med deras pantmaskiner som finns inom mataffärer runt om i Sverige (och världen). Tomra är marknadsledande och beskriver sin roll inom Europa som robust. Man talar om att framför allt affärer i Tyskland kommer att byta ut sina maskiner mot nya då de gamla installerades 2006 när detta blev obligatoriskt. 

Inom Nordamerika känner företaget av den minskade volymen såld läsk som drabbar Tomra genom att antalet flaskor och burkar som ska återvinnas minskar. Denna trend har funnit under ett antal år nu. 2014 startade Tomra ett program för att kvaliteten och tillgängligheten för kunder att återvinna sina burkar/flaskor bland annat genom att hitta nya marknadsmöjligheter som exempelvis återvinningsstationer.

Tomra uppger i sin årsrapport från 2014 att de senaste åren varit viktiga för företaget inom affärsområdet Collection i och med deras nya generation RVM (reverse vending machine).

Nedan har jag lagt in tre filmer (reklamfilmer) från youtube som mer i detalj visar hur deras produkter fungerar och vad som finns bakom ytan man ser som kund i en butik. Lägg märke till att film nr 2 är på nederländska.

Inom Collection ingår tre olika verksamheter:

• Reverse Vending (utveckling, produktion, försäljning och service av pantmaskiner)
• Material Recovery (upphämtning, transport och processande av tomma dryckesförpackningar åt dryckestillverkare på Amerikanska östkusten och i Kanada).
• Compaction (små och medelstora kompakteringsmaskiner)

Inom Collection är Tomras huvudsakliga kunder matåterförsäljare (livsmedelsaffärer) inom Europa och USA, en industri som inte påverkas nämnvärt av lågkonjunktur i och med att matkonsumtionen är stabil genom de ekonomiska cyklerna. Dessa matvarubutiker prioriterar ett väl fungerande återvinningssystem då många kunder väljer butik utifrån hur väl pantmaskinerna fungerar.

I Europa ser marknaden stabil ut för Tomra (enligt årsrapporten från 2014) och Tomra försvarar sin marknadsandel väl. I Europa går affärsmodellen ut på att Tomra säljer pantmaskinerna till affärerna.

I USA finns det två affärsmodeller som Tomra ägnar sig åt. Det ena på samma sätt som i Europa där Tomra säljer pantmaskinerna till respektive affär men det andra där butikerna leasar maskinerna av Tomra där Tomra alltså äger maskinerna och erhåller betalning baserat på antalet förpackningar som pantas. I slutet av 2014 hade Tomra ca 9000 maskiner utleasade i USA och ett något lägre antal sålda maskiner.

Den totala summan dryckesförpackningar som passerar genom Tomras återvinningsmaskiner ökade något under 2014, men summan som passerade genom pantmaskiner minskade något.

Nya marknader

Att det på en marknad finns ett pantsystem är en förutsättning för Tomra inom affärsområdet Collection. Under 2014 har utvecklingen tagit fart i Litauen och Kroatien och förhoppningen är att dessa marknader ska öppna sig för Tomra. I Litauen förväntas ett pantsystem tas i bruk i februari 2016 och landet förväntas ha ett behov av totalt 1000 pantmaskiner och prognosen är att de flesta kommer att leasas. I Kroatien infördes ett pantsystem år 2006 men förutsättningarna för Tomras maskiner har inte infunnit sig då streckkoder inte kan användas för identifikation och kompaktering tillåts inte. Dess hinder förväntas upphävas under 2015 och därmed öppna upp marknaden för Tomra. Tomra har bildat ett konsortium med en lokal distributör i Kroatien för att ta del av möjligheten att leverera ca 1000 maskiner på sikt.

Ny teknologi

Under fjärde kvartalet 2013 lanserade Tomra sin nya generation maskiner, T-9, och levererade ca 1000 stycken av dessa under 2014. Fördelarna är att maskinen kan läsa av dryckesförpackningen runt om och möjliggör snabbare och renare uppsamling och dryckesbehållare och då även sådana som inte har gått att samla in alls tidigare. Tomra rapporterar att dessa maskiner mottagits väl av kunderna.

Tomra Sorting Solutions

Inom detta affärsområde har Tomra kunder inom livsmedelsindustrin, gruvindustrin samt återvinningsindustrin. Förenklat kan man säga att Tomras verksamhet här innebär att Tomra levererar en maskin som sorterar bort material som avviker i storlek, färg, struktur, densitet och biometrisk karaktär.

Nedan har jag lagt in några filmer från Youtube som visar hur Tomras maskiner fungerar.

Inom Sorting finns tre olika affärsområden:

• Food (teknologi för att sortera och processa mat inom livsmedelsindustrin).
• Recycling (System för att sortera avfall och metall)
• Mining (System för att sortera malm inom gruvindustrin)

Förhållandet mellan omsättningen för de båda affärsområdena visualiseras i bilden nedan, tagen från Tomras årsrapport från 2014. Som vi ser har Sorting ökat under de senaste 6 åren från ca 10 % till 30 %. Frågan är dock varför 90 % förekommer två gånger i Y-axeln...

Utdelningsandel

År 2013 delade Tomra ut 53 % av nettovinsten och valde att höja utdelningen till 59 % av nettovinsten. Målet är att dela ut mellan 40 till 60 procent.

Forskning och utveckling

Jag tycker att det är mycket viktigt att bolag lägger mycket resurser på forskning och utveckling då det lägger grunden till framtidens vinster. Tomra investerade 187 miljoner NOK år 2013 ( 45 % av nettovinsten) och 198 miljoner NOK år 2014 ( 50 % av nettovinsten).

Valutan

Den lågt värderade norska kronan är positiv både för mig och för Tomra. Jag kan köpa varje aktie billigare i och med att jag billigare kan växla från svenska till norska kronor. För Tomras del har de en stor del av sina intäkter i andra valutor än norska kronor vilket medför ökade vinster mätt i norska kronor.

Ägare

Största ägare är Latour (som jag själv äger aktier i) som äger 24,7 % av Tomra, näst största ägare är Folketrygdfondet med 10,29%, därefter en ägare med 5,43% osv.

Om man tittar på Avanza fanns det 155 ägare via Avanza när jag först skrev analysen, idag finns det 854 ägare hos Avanza.

Beslut: Jag gillar fortfarande bolaget och är intresserad av att köpa aktier i det. Det blir alltså ett köp, men bolaget är inte prioriterat då jag redan har en exponering och då det finns andra bolag som jag hellre investerar i till att börja med.

Kort genomgång av Castellum

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Castellum är ett svenskt fastighetsbolag med ett börsvärde på 34,5 miljarder och har fastigheter som är värderade till 72 miljarder kronor. Fastigheterna består av kommersiella lokaler för kontor, butik, lager och industri om 3,7 miljoner kvm. Fastigheterna ägs och förvaltas under ett gemensamt varumärke via en decentraliserad organisation med lokal närvaro i fem geografiska tillväxtregioner i Sverige och Danmark. De fem regionerna är Mitt (Örebro, Västerås, Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping och Växjö), Öresund (Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn), Väst (Storgöteborg inkl Borås och Halmstad), Stockholm och Norr (Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå).

Castellum förvärvade bolaget Norrporten AB under år 2016 för 13,5 miljarder kronor med ett underliggande fastighetsvärde om 26 miljarder kronor.

Bolagets belåningsgrad har de senaste åren legat kring 51 – 54 %. Jag kan tycka att denna belåningsgrad känns ganska låg, nästan i nivå med Wallenstam som ligger på ca 45 %. Nackdelen här är väl att om en ekonomisk kris, lågkonjunktur eller annat slår till så kommer Wallenstams intäkter att fortsätta ticka på som om ingenting hänt, medan Castellum kan se sina intäkter försvinna samtidigt som värdet på fastigheterna minskar. I och med att fastigheterna består av kontor, butik, lager och industri kan värdet på en fastighet bli noll om hyresgästen går i konkurs, detta då fastigheten är så anpassad till en verksamhet och ligger på ett oattraktivt läge vilket medför att någon annan inte vill hyra fastigheten. Om detta inträffar är Castellum en påtagligt mycket mer riskfylld investering jämfört med Wallenstam.

Jag är intresserad av att investera i fastighetsbolag, och Castellum är en av kandidaterna men jag måste erkänna jag tror att det finns bättre kandidater i form av Wallenstam och Heba i första hand.

Beslut: Avvakta i nuläget, kan dock komma att utgöra en liten del av min ”fastighetskorg” i framtiden.

Kort genomgång av Rekitt Benckiser

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Bolaget bildades genom ett samgående mellan Reckit & Colman (Storbritannien) och Benckiser (Nederländerna) år 1999 (låter misstänkt likt Unilever) och är ett av världens största företag inom segmentet rengöringsprodukter.

Bolaget har varumärken som Vanish, Cillit Bang, Air Wick och Harpic men också produkter som Clerasil, Durex, Scholl, Veet och Strepsils.

Bolaget har en mycket stark produktkorg som människor kommer att fortsätta konsumera även om 20 år.

Problemet med bolaget är att det är noterat i London vilket innebär telefonorder hos Avanza vilket resulterar i minst 215 kr i courtage. Jag har ju som kriterium att courtaget ska understiga 1 % av beloppet jag handlar för. Detta medför att jag måste köpa aktier i bolaget för minst 21 500 kr i bolaget och detta medför att bolaget kommer utgöra ca 9 % av mitt portföljvärde. Lite för stor post utan att göra en mer grundlig analys av bolaget.

Ytterligare ett problem med bolaget är att en aktie just nu kostar 81 000 kr… Tyvärr kan jag konstatera att detta är lite för stor summa och antingen måste min portfölj växa sig mycket större eller så måste bolaget genomföra en aktiesplitt innan jag har råd att köpa en aktie i bolaget.

P/E värdet ligger på 33… Direktavkastningen är 2 %.

Beslut: Har inte råd med 1 aktie.

Kort genomgång av Skanska

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Skanska äger jag redan aktier i via min exponering från mina innehav i Lundbergföretagen och Industrivärden som tillsammans kontrollerar 36 % av rösterna och 11,2 % av kapitalet i bolaget.

Skanska utgör 6 % av Industrivärdens portfölj och 5,3 % av Lundbergföretagens portfölj, samtidigt som Lundbergföretagens portfölj till 15,1 % består av Industrivärden… Detta medför att Skanska redan idag utgör 0,9 % av min portfölj. Detta är inte särskilt mycket och frågan är om jag är intresserad av att köp aktier direkt i bolaget?

Skanska är ett bolag med rötter i Skåne, grundat 1887 i Malmö, men som idag har hemmamarknader i Europa, USA och Latinamerika. Bolaget bygger bostäder, kontor, sjukhus, vägar, broar och tunnlar.

Skanska har en profilering för hållbar utveckling som bland annat går ut på att ha: noll förlustprojekt, noll arbetsplatsolyckor, noll miljöincidenter, noll etiska oegentligheter och noll defekter.

P/E ligger på 13,7 (historiskt medel ungefär), direktavkastning 3,9 % (historiskt lågt), soliditeten på 22,7 % (historiskt låg) och en utdelningsandel på mellan 50 och 60 % (historiskt låg). Bolaget anger i sin årsrapport att utdelningsandelen av resultatet efter skatt ska ligga mellan 40 – 70 %.

Fredrik Lundberg, Louise Lindh och Katarina Martinsson köpte så sent som i maj aktier i Skanska för stora belopp.

Jag tror att Skanska är ett bra köp på sikt. Till skillnad från NCC och Peab tror jag att  Skanska har en större geografisk diversifiering och jag tror att Skanska i och med sina värdegrunder kommer att undvika struliga och korrupta projekt i framtiden för att istället kunna fokusera på lönsamma transparenta projekt.

Beslut: Köp.

Faktum är att jag redan har hunnit börja köpa lite aktier i bolaget sedan denna analys skrevs.

Kort genomgång av Garo

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Garo börsnoterades i mars detta år och har således en mycket kort börshistorik. Bolagets aktiekurs har sedan introduktionen gått upp med över 120 % och handlas idag till P/E 45!

Tyvärr saknas mycket historik, jag kommer därför inte att köpa några aktier i detta bolag då det är förenat med för hög risk.

Beslut: Köp inte.

Kort genomgång av SKF

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

SKF är ett företag som tillverkar kullager i alla dess former och storlekar. Både till bilindustrin och till vindkraftsindustrin och allt där emellan. Bolaget är således mycket exponerat mot hur konjunkturen i världen går.

Bolagets soliditet uppgår till 29,5 % (lägre än historiskt), P/E till 22,5 (historiskt hög), Utdelningsandel till  64,5 % under 2015, direktavkastningen är idag 3,9 % (historiskt hög). Bolaget sänkte sin utdelning med 75 % år 2008 och de senaste 5 åren har utdelningen varit oförändrad.

Jag är sugen på att köpa aktier i SKF, för att på så sätt få bevakning på bolaget och i ett senare skede kunna göra en djupdykning i bolaget och dess skuldsättning. Jag tror att bolaget tillsammans med Atlas Copco, ABB och Alfa Laval kan utgöra en lagom mix av exponering mot industri och konjunktur.

Slutsats: Köp för liten summa, ej prioriterat, avvakta lägre prislapp.

Kort genomgång av Handelsbanken

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Handelsbanken äger jag redan idag genom mitt innehav i Industrivärden och Lundbergföretagen som tillsammans kontrollerar 12,7 % av rösterna i bolaget.

Handelsbanken tillsammans med övriga banker drabbas ideligen av ett redan komplext regelverk som hela tiden utökas och olika krav som blir hårdare och hårdare. För bolagen i sig behöver inte detta vara negativt då alla ökade kostnader rimligtvis borde kunna föras vidare till kunderna. Den ökade komplexiteten i branschen borde också kunna medför att inträdesbarriärerna för konkurrenter förblir hög vilket stärker det befintliga oligopolet.

Bolagets direktavkastning ligger idag på strax över 5 %. Således mycket hög.

Handelsbanken utgör idag 25 % av Industrivärdens portfölj, och 6,5 % av Lundbergföretagens portfölj, samtidigt som Lundbergföretagens portfölj till 15,1 % består av aktier i Industrivärden… Lite onödigt komplext för mig att då äga aktier i Industrivärden, Lundbergföretagen OCH i Handelsbanken, eller?

Beräknat på mitt aktieinnehav i Industrivärden och Lundbergföretagen nu idag så utgör Handelsbanken som företag redan 2,6 % av min befintliga aktieportfölj. Detta är tillräckligt då min uppfattning är att banker innebär en hög risk och då behöver banken inte utgöra mer än så i min portfölj. Jag har ju dessutom redan exponering mot Nordea via Sampo och SEB via Investor så mitt beslut blir att inte köpa några aktier i Handelsbanken.

Det som lockar är den höga direktavkastningen, men då är det nog bättre att låta Fredrik Lundberg förvalta pengarna som delas ut från Handelsbanken.

Beslut: Köp inte.

Kort genomgång av Avanza

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Avanza är den nischbank jag själv använder mig av när jag köper/säljer aktier. Jag har älskat bolaget sedan start och är mycket trogen kund. Att företaget väljer att lyssna på och anpassa utbud och hemsida efter kundernas önskemål, prispressen på avgifter osv samt ett fantastiskt bemötande och riktigt bra kundsupport gör att jag inte har för avsikt att byta bank. Även konkurrenter som erbjuder helt gratis aktiehandel lockar inte mig då Avanzas kvalitet är värd att betala för, Avanzas priser är dessutom så attraktiva idag att skillnaden mot gratis är väldigt liten.

Texten ovan medför så klart att denna ”analys” inte kommer att vara speciellt objektiv, jag har redan bestämt mig för att jag någon gång i framtiden ska bli delägare i detta fantastiska bolag.

Vad är då risken med en investering i Avanza? Jo, en riktig sättning på börsen skulle ju medföra att många privatsparare, traders osv skulle sluta med sin verksamhet och därmed skulle en del av Avanzas intäkter upphöra (i alla fall tillfälligt). Tendensen är ju att dessa personer kommer tillbaka och börjar handla/spara igen nästa högkonjunktur. Något jag undrar över är också hur stor del av Avanzas intäkter som kommer ifrån handeln i bolaget Fingerprint och om det kommer märkas i Avanzas omsättning och intäkter om Fingerprint slutar handlas så frekvent som sker idag…

Vidare sysslar ju Avanza med både värdepapperslån och nu för tiden också bostadslån vilket ju medför helt andra typer av risker i verksamheten.

Creades och Sven Hagströmer kontrollerar tillsammans 20,1 % av rösterna och kapitalet i Avanza, en stark huvudägare med andra ord. (Creades kontrolleras till 64,6 % av Sven Hagströmer).

P/E är idag över 24 och direktavkastningen är 3,04 %.

Slutsats: Köp, avvakta lägre pris.