onsdag 31 januari 2018

Sålt hela innehavet i H&M

Jag har absolut en långsiktig filosofi i mina investeringar, och har har hela tiden fram till nu känt mig trygg i de innehav som jag haft i min portfölj. Jag har inte gjort någon försäljning sedan jag sålde Ratos år 2015 (Hafslund gills inte då de blev utköpta).

Fram tills idag har jag känt mig helt trygg i mitt innehav i H&M, jag tycker att ledningen och huvudägarna visat tro på bolaget genom att stadigt köpa fler aktier i bolaget, man har (om än långsamt) investerat i online-verksamheten (och bedrivit denna verksamhet med lönsamhet). Bolaget har också tagit ledningen i branschen i hållbar produktion, förbättrade villkor för de anställda i låglöneländer osv osv.

Problemet är att VD länge har utlovat minskade kostnader vilket ska leda till bättre resultat. Dagens rapport blev droppen som fick bägaren att rinna över angående detta.

Marginalerna sjunker och vinsten sjunker (sett till helåret). Sett till Q4 rapporteras minskad omsättning, minskat resultat, minskad marginal, ökade prisnedsättningar, ökade kostnader, ökade varulager, fortsatt stora investeringar, svag försäljning i butiker och"obalans i sortimentsammansättningen". Det finns inga ljusglimtar någonstans i denna rapport, allt pekar åt fel håll. Visserligen fortfarande en frisk verksamhet i den bemärkelsen att man på helåret säljer kläder för 230 miljarder kronor vilket genererar en vinst på 16 miljarder, men utvecklingen går åt helt fel håll.

Det värsta av allt var nog hanteringen av årets utdelning. Istället för att ha den krisinsikt som jag kan tyckas krävs av en VD för ett bolag som H&M och våga säga rakt ut att man tvingas sänka utdelningen som en följd av lägre vinster (eller för den delen säga rakt ut att man väljer att låna till utdelningen några år då man känner sig trygg i ökande vinster om några år) väljer man att erbjuda aktieägarna nya aktier i bolaget som ett alternativ till utdelningen... Antingen får man en utdelning i form av pengar men till kostnaden av utspätt ägande eller så får man bibehållen andel i bolaget men står då utan utdelning. I mina ögon är detta fiffel och siffertrixande, inte alls den typ av bolag som jag önskar vara delägare i. Familjen Persson har dessutom kommunicerat att man avser ta emot nya aktier vilket medför att jag som aktieägare får mitt innehav utspätt om jag inte också väljer att ta emot nya aktier. Detta kan man betrakta dels som en inställd utdelning eller som en nyemission.

Jag har därför sällat mig till majoriteten av aktieanalytikerna och sätter sälj på H&M. Jag har sålt hela mitt innehav på 163 aktier och realiserar en nettoförlust i bolaget.

Det visade sig alltså att jag inte var hur långsiktig som helst, utan bara lagom långsiktig i bolaget. Hade det varit bättre att sälja tidigare? Hade det varit bättre att behålla aktierna? Hade det varit bättre att sälja halva innehavet? Jag har ändå känt mig trygg under hela innehavsperioden i bolaget, och jag känner mig även trygg så här efter försäljningen, jag anser själv att jag har agerat på precis rätt sätt. Andra kan säkert ha invändningar mot detta, men om jag skulle sälja ett aktieinnehav vid minsta tvekan skulle jag inte äga något bolag längre...

Med det sagt önskar jag H&M lycka till, jag hoppas verkligen att de får ordning på verksamheten och affärerna och vem vet, kanske jag dyker upp som delägare i framtiden igen.

söndag 28 januari 2018

Aktieanalys av Realty Income

Disclaimer: Jag äger aktier i bolaget sedan tidigare.

Fastighetsbolaget Realty Income grundades 1969 USA och som är noterat på NYSE, New York Stock Excange. Bolaget äger fastigheter (oftast fristående) som hyrs ut under väldigt lång tid, ofta 10 - 20 år, till verksamheter som bedöms som konkurrenskraftiga, alltså verksamheter som inte kommer drabbas negativt av digitaliseringen.

Affärsidén ska redan från från start ha varit att aktieägarna ska erhålla ett stadigt och stabilt kassaflöde från fastigheter. Bolaget har blivit känt bland utdelningsinvesterare i Sverige just för att de delar ut pengar till aktieägarna månadsvis.

Bolaget värderas till nästan 15 miljarder dollar (120 miljarder SEK) vilket är i samma storleksordning som Autoliv (innan uppdelning) eller Stora Enso. Som en jämförelse med svenska börsnoterade fastighetsbolag är Fabege värderat till 28,7 miljarder SEK, Castellum till 36,9 miljarder SEK, Wallenstam 24,7 miljarder SEK och Balder till 38,4 miljarder SEK.

Ingen skatt och månadsvisa utdelningar?

Innan vi ger oss in på själva bolagsanalysen krävs en genomgång av hur amerikanska skatteverket betraktar bolagets verksamhet och hur det kommer sig att bolaget kan dela ut pengar varje månad när svenska bolag delar ut en gång per år.

Realty Income är en så kallad REIT, Real estate investment trust, bästa beskrivningen på svenska är sannolikt "fastighetsfond" (i alla fall enligt Wikipedia). En REIT beskattas annorlunda jämfört med ett vanligt bolag. Bolaget slipper nämligen beskattning av vinsten helt och hållet, förutsättningen för detta är att bolaget ska dela ut minst 90 % av sin beskattningsbara vinst till sina aktieägare. Genom detta upplägg beskattas endast aktieägarna för denna utdelning och man slipper på detta sätt dubbelbeskattning genom att bolaget och aktieägarna beskattas för samma vinst. Förklaringen med att minst 90 % av vinsten delas ut är en förenkling då det finns fler parametrar än bara denna som skatteverket tittar på.

En REIT är (en förenklad jämförelse givetvis) beskattningsmässigt jämförbar med ett svenskt investmentbolag, exempelvis Investor. Investors innehavsbolag tjänar pengar och redovisar en vinst som beskattas med 22 % (bolagsskatten sedan 2013). Sedan delar dessa bolag ut pengar till sina ägare (däribland Investor) som i sin tur redovisar en vinst som beskattas på samma sätt, och sedan delar Investor ut dessa pengar till sina aktieägare som också beskattas för denna utdelning, således en trippelbeskattning. Om man däremot är ett investmentbolag (som Investor är) slipper man beskattning nr 2 varpå "endast" en dubbelbeskattning uppstår. Som kuriosa i sammanhanget kan nämnas att Lundbergföretagen INTE utgör ett investmentbolag, så där uppstår en trippelbeskattning.

Man behöver alltså inte bli rädd om man ser att en REIT delar ut en väldigt stor del av sin vinst då detta är ett av villkoren för att slippa betala skatt.

Hur kan det komma sig att bolaget delar ut pengar varje månad då, när de flesta bolag i Sverige delar ut pengar en enda gång per år? I Sverige godkänns den föreslagna utdelningen av aktieägarna, alltså genom en årsstämma, därför beslutas utdelningen för 2017 års verksamhet på årsstämman som hålls 2018 varpå föregående års vinst delas ut. I USA däremot är det styrelsen som beslutar om utdelningar, därför kan beslut om utdelning tas löpande under året där innevarande års vinst delas ut.

Givetvis kan man ifrågasätta hur rationellt det är att dela ut pengar löpande varje månad. Jag som aktieägare tycker att det är jättekul att få in pengar på kontot varje månad, men utdelning är så klart förknippat med en kostnad vilket betyder att det finns mer pengar att dela ut om man gör det färre gånger per år.

Triple net lease

Realty Income hyr ut sina fastigheter via "triple net lease" vilket innebär att hyresgästen utöver hyran för fastigheten också står för tre olika kostnader, nämligen:

  • Fastighetsskatt
  • Fastighetsförsäkringen
  • Fastighetsunderhåll

Detta upplägg resulterar i en lägre hyresnivå än vad ett "vanligt" hyresavtal medför, men upplägget ger också en stabilare och mer förutsägbar intäkt för fastighetsbolaget till en lägre risk. De skador och oförutsedda händelser som kan tänkas inträffa kommer att drabba hyresgästen och inte fastighetsägaren.

Realty Incomes fastigheter

Från att bolaget köpte sin första fastighet år 1970 (en Taco-Bell restaurang) äger bolaget idag lite drygt 5 000 fastigheter, fördelade i 49 stater (i USA) samt i Puerto Rico. Det totala värdet av fastigheterna uppgår till lite drygt 14,6 miljarder USD och hyrs ut till 251 kommersiella hyresgäster.

Verksamheten tuffar hela tiden på och i tredje kvartalet 2017 investerade 265 miljoner dollar i 56 nya fastigheter. Vakansen under samma kvartal låg på låga 1,7 %. Det innebär att av samtliga fastigheter står ca 85 utan hyregäster.

Realty Income hyr ut sina fastigheter med relativt långa hyreskontrakt. Den genomsnittliga hyreskontraktet sträcker sig till 9,6 år. Detta gör att intäkter blir förutsägbara och ger bolaget gott om tid att planera och lägga långsiktiga strategier.

Realty Incomes hyresgäster

Här kommer en snabb genomgång av de tio största hyresgästerna, med hyresgästens andel av de totala intäkterna angivet i %.

Walgreens, 203 fastigheter, 6,6 %
Walgreens är USAs näst största apotekskedja. Jag är inte helt införstådd i hur apoteksmarknaden i USA fungerar, men kan känna att detta är en bransch som skulle kunna förändras framöver. Det är framför allt 2 olika trender som kan skada bolaget, dels att livsmedelsbutiker börjar implementera apoteksverksamhet i sina butiker (som exempelvis ICA gör i Sverige, bekvämt att handla allt på ett ställe) och dels onlinehandel, att man snabbt och enkelt via e-recept eller receptfritt kan beställa preparat direkt hem till dörren, är man sjuk eller i behov av medicin kan man kanske tänka sig att betala lite extra för leveransen?


Givetvis har Walgreens fördelar också, men jag ser främst risker i detta fall. Om jag har rätt och om Walgreen försöker föregå denna utveckling och växla över från de 203 fastigheterna ovan till köpcenter leder sannolikt till en annan hyresvärd än Realty Income. Att växla över till logistikcenter kan mycket väl leda till att Realty Income förblir hyresvärd, men sannolikt krävs nya lokaler, i billigare läge, med bättre logisk placering för utleveranser från lagret. Dock verkar ju köpcentrumens glans falnat och dragningskraft på kunderna upphört då det i Sverige titt som tätt skrivs om "köpcentrumdöden" i USA.

Walgreen har totalt över 8 100 butiker, vilket gör att Realty Income är hyresvärd för färre än 2,5 % av butikerna. Positivt då Walgreen får sämre förhandlingsläge mot Realty, samtidigt som Realty har god tillväxtpotential om Walgreens gillar hyresupplägget med Realty.

FedEx, 43 fastigheter, 5,2 %

FedEx är väl vad man kan kalla för ett logistik & transportbolag. Bolaget bedriver bland annat hemleverans från e-handelsbolag, således känns det som att man ligger bra till i den pågående trenden med e-handel. Finns det någon risk i att bolaget kommer växa ur sina befintliga lokaler och vid övergången till större lokaler välja en annan hyresvärd än Realty Income? Å andra sidan är fastigheterna man hyr av Realty Income sannolikt redan mycket stora då det endast rör sig om 43 fastigheter men att detta ändå motsvarar hela 5,2 % av Realty Incomes samlade intäkter.

FedEx känns som ett framtidssäkert företag!

LA Fitness, 53 fastigheter, 4,1 %

La Fitness är en gymkedja, något som känns väldigt "inne" just nu. Det är mycket trendigt att äta någon obskyr diet och lägga upp instagrambilder från gymmet. Jag har svårt att göra en bra bedömning för hur framtidssäker verksamheten är, om det blir supertrendigt att träna "utomhus nära naturen" om några år kommer detta sannolikt drabba La Fitness mycket hårt, en spekulativ gissning är att stora intäkter kommer från kunder som köper årskort utan att egentligen besöka gymmet (baserat på nyårslöften här i Sverige). Klockrena intäkter som inte genererar slitage på omklädningsrum, träningsmaskiner, leder till trängsel osv. Jag noterar också att det finns fler gymkedjor som hyresgäster hos Realty Income.

Dollar General, 525 fastigheter, 4,0 %

Dollar General är en butikskedja likt Dollar Store eller ÖoB här i Sverige. Bolaget har totalt över 13 000 butiker i USA. Utan att titta närmare på det känns verksamheten ganska robust.

Dollar Tree / Family Dollar, 456 fastigheter, 3,6 %

I princip ingen skillnad mot Dollar General enligt ovan, även detta bolag har totalt över 13 000 butiker.

AMC Theatres, 31 fastigheter, 3,6 %

AMC är en biografkedja med den största marknadsandelen i USA och sedan 2016 också den största kedjan i världen. I USA (enda marknaden som är relevant i detta fall då det bara är där man hyr lokaler av Realty Income) har man totalt över 8 000 biodukar i fler än 650 biografer. Biografer är en bransch som tenderar att gå bra oavsett konjunktur.

Circle K, 298 fastigheter, 2,5 %

Circle K är väl inte verksamma inom en framtidsbransch direkt. Man bygger upp sin verksamhet kring försäljning av drivmedel, idag huvudsakligen bensin och diesel samt diverse kringtjänster till bilar men man har också butiker där man säljer enklare mat, fika samt har toaletter mm. Oavsett hur privatbilismen utvecklas i framtiden kommer det finnas ett behov av dessa lokaler, på just den plats där dessa står idag. Oavsett om hyresgästen heter Circle K, Vattenfall eller är en "Hydrogen fueling station". Vad jag menar är att bilism sannolikt kommer finnas kvar i all överskådlig framtid. Oberoende av vad bilarna har för energilagring (fossila bränslen, batterier eller bränseceller) kommer bilarna behöva fylla på energi vid något tillfälle (kraftöverföring via induktion från vägbanan verkar inte slå igenom direkt). Lokalerna som Realty Income äger och hyr ut är redan belägna på strategiska platser. Elbilisten vill inget hellre än att parkera under tak, koppla in bilen för laddning och kunna handla lite fika och gå på toa. Även självkörande bilar kommer att behöva stanna då människorna inne i bilen fortfarande är beroende av att stanna och sträcka på benen.

Är jag kanske lite väl positiv nu? Givetvis finns det risker mot denna typ av verksamhet, kanske finns det allt för många olika bensinmackar i dag och vissa kanske måste stänga. Men denna problematik föreligger redan idag med låga marginaler på drivmedlet och mycket fokus på omkringförsäljningen. Branschen är således redan van vid tuffa tag och svåra förutsättningar. En lågkonjunktur kommer givetvis slå hårt mot branschen, men det gäller för övrigt alla andra branscher också.

Walmart, 40 fastigheter, 2,4 %

Walmart är en riktig gigant. Inte bara sett till USA utan dessutom globalt sett. Man är en detaljhandelskedja med mer än 2,3 miljoner anställda, har fler än 11 000 butiker och bedriver verksamhet i 27 länder. Bolaget har fått tuff konkurrens från Amazon, men man kontrar genom att bygga upp sin egen onlineverksamhet samtidigt som man fortsätter sälja bra i sina butiker. Jag har egentligen inte så mycket mer att notera om bolaget, mer än att det är enormt stort, med alla för- och nackdelar som det innebär.

BJ´s Wholesale clubs, 15 fastigheter, 2,2 %

Jag har ärligt talat aldrig hört talas om detta bolag tidigare. Bolaget grundades 1984, och består idag av 200 varuhus fördelade i 15 delstater och man sysselsätter ca 25 000 anställda. BJ´s affärsmodell är att sälja stora kvantiteter av märkesprodukter, ursprungligen startade man som en "REA-butik" (jag får känslan av ett amerikanskt ÖoB som ursprungligen köpte in stora volymer till lågt pris men som idag växt till något större och som breddat sitt sortiment).

Treasury Wine Estates, 17 fastigheter, 2,1 %

Detta är faktiskt en australiensisk vinproducent. Ursprungligen var man en del av bryggerikoncernen Foster´s Group, men efter en uppdelning av bolaget 2011 (som en följd av att vindivisionen underpresterat) bildades Treasury Wine Estates som ett eget bolag. En turbulent tid följde för bolaget, men 2015 köpte man vinverksamhet från Diageo (Diageo återfinns i min egen portfölj) samtidigt som man försökt att fokusera sin verksamhet till lönsamma marknader (huvudsakligen Asien). Det enda vinet jag känner igen från producenten är Lindeman´s. Vad gäller Treasury Wine Estates som hyresgäst är jag inte helt imponerad, den korta historik som bolaget har verkar kantat av turbulens och ständig förändring. Huruvida de 17 fastigheterna består av butiker, kontor eller vinproduktion vet jag inte. Gissningsvis rör det sig om vinproduktion då vinerna i sig sannolikt uteslutande säljs hos andra återförsäljare och kontoren borde huvudsakligen vara belägna i Australien (det borde inte finnas 17 kontor i USA...). Baserat på detta resonemang känns det dock som en bättre hyresgäst, även om man väljer att avyttra delar av sin tillverkning borde köparen av denna vara intresserad av att ta över och fortsätta bedriva verksamhet i de aktuella lokalerna. Så klart finns det risker i att det finns en överkapacitet för vinproduktion i USA och att några producenter framöver riskerar att lägga ner sin verksamhet, denna risk är omöjlig att bedöma och sannolikt finns det större risker i att investera i Realty Income. En positiv aspekt i sammanhanget är att folk inte slutar konsumera alkohol i lågkonjunkturer...
De 10 hyresgästerna ovan är också de enda som enskilt utgör mer än 2 % än intäkterna. Totalt svarar de största 10 hyresgäster för 1681 fastigheter (33 % av samtliga fastigheter) och 36,3 % av intäkterna.

Realty Incomes belåning

Jag är inte helt van vid de begrepp som går att återfinna i amerikanska bolagsrapporter, men jag gör ändå ett försök till att försöka göra en liten djupdykning i siffrorna.

Fixed charge coverage ratio (FCCR)
Bolagets FCCR anges till 4,7 vilket är den högsta nivån i bolagets historia. Vad detta innebär är förmågan att betala fasta kostnader så som räntekostnader och leasingkostnader. Summan beräknas fram som årets vinst minus räntor och skatt dividerat med fasta kostnader och ränta.

För att jämföra med krisåren var FCCR 2,7 i slutet av 2009 och 2,7 i slutet av 2010 (alltså samma).

Belåningsgrad (ungefärlig)

Den mark och de fastigheter som bolaget redovisade i slutet av år 2016 uppgick till ett värde av 13,8 miljarder dollar. Man hade också lite cash, goodwill och annat krimskrams som jag väljer att bortse ifrån.

Vid samma tillfälle uppgick den totala skulden till 6,4 miljarder dollar vilket resulterar i en total belåningsgrad på 46 %.

Aktien

Det verkar finns en konstant utspädningseffekt i bolaget då de hela tiden utfärdar och säljer nya aktier. Den 30 september 2017 fanns 281 778 537 aktier i bolaget, men den 21 december 2016 fanns endast 260 168 259 aktier i bolaget. På 9 månader har alltså antalet aktier i bolaget ökat med 8,3 %, en mycket kraftigare ökning än vad jag tidigare känt till. Med viss reservation för att jag inte känner till upplägget i detalj, så är min uppfattning att bolaget delar ut hela (eller kanske ibland mer än hela) vinsten till aktieägarna, detta för att slippa betala någon skatt. Dock behöver bolaget växa, för att kunna öka hyresintäkterna framöver för att klara av det uttalade målet att över tiden öka sina utdelningar. För att göra detta "trycker" man nya aktier som man säljer till marknaden (som en ständigt pågående nyemission) varpå man erhåller nytt kapital att köpa nya fastigheter för. Utöver denna "intäkt" ökar man över tiden dessutom hyresnivån på befintliga fastigheter, så en viss ökning därifrån föreligger också.

Man verkar (enligt Q3-rapporten -17) ha bemyndigande att öka antalet aktier till totalt 370 100 000 aktier. Från nivån 30 september 2017 innebär detta en möjlig ytterligare utspädning av antalet utestående aktier med hela 31 %.

Vad innebär egentligen ovanstående? Är det en fördel eller en nackdel för mig som aktieägare i bolaget att antalet aktier hela tiden ökar?

Marknadsföring av den egna aktien

Oavsett om jag går in på bolagets hemsida eller läser i dess årsrapporter så slås jag av hur bolaget verkar lägga väldigt mycket energi på att marknadsföra den egna aktien. Jag upplever alltså att energin läggs på att få mig, som potentiell investerare, att vilja köpa aktier i bolaget. Precis som om bolaget i själva verket bedriver verksamheten att sälja aktier och inte att hyra ut lokaler.

Gissningsvis beror detta på att bolaget faktiskt är beroende av att sälja aktier, för att få in nytt kapital, för att kunna köpa fastigheter, för att öka resultatet, för att lyckas höja utdelningen per aktie. Den höjda utdelningen per aktie nyttjas sedan för att på nytt marknadsföra ytterligare försäljningar av aktier.

Eller är jag helt ute och cyklar i denna analys? Du som är insatt och har bättre kunskap i vad bolaget Realty Income pysslar med får mer än gärna dela med sig genom att lämna en kommentar till detta inlägg. Det är sannolikt fler än jag som vill veta mer om detta.

Kassaflöde

Nettovinsten för verksamhetsåret 2016 blev "AFFO" (Adjusted funds från operations) 2,88 dollar per aktie (en ökning med 5 % från föregående år). Min första tanke när företaget presenterar denna siffra är att jag omedelbart vill leta vidare efter en siffra motsvarande "net income per share", alltså en ren vinst utan några justeringar eller dylikt. Men efter att ha läst om AFFO på "investopedia" verkar det som att just detta mätvärde verkar vara det bästa när man räknar på en REITs förmåga att dela ut pengar i framtiden.

Den årliga utdelningen per aktie för år 2016 anges till 2,43 dollar, vilket  i årsrapporten beräknas genom att multiplicera den angivna utdelningen i december med 12, den faktiska utdelningen för år 2016. Genom att gå in på Nasdaqs hemsida kan jag se vilka faktiska utdelningar som gjorts för 2016 och summera dessa till 2,403 dollar per aktie.

2,403 / 2,88 ger att bolaget delar ut 83 % av AFFO.

Utöver AFFO redovisas också FFO (man stryker alltså ordet adjusted) och detta värde anges också till 2,88 dollar per aktie.

Vill man veta mer om AFFO och FFO kan man läsa om detta på sidorna 81 & 82 i årsredovisningen för 2016.

(En spännande upptäckt när jag gjorde denna jämförelse var att ordet "earning" förekommer 19 ggr i årsrapporten från 2016 och att ordet "dividend" förekommer 172 ggr, ett ganska tydligt fokus från företagsledningen.)

Köp eller inte köp?

Så, vad blir egentligen slutsatsen av denna analys? Efter allt svammel ovan vore det på sin plats att landa i en konkret och tydlig slutsats.

Tyvärr har jag varit väldigt positiv till bolaget sedan tidigare, och hade redan innan denna analys bestämt mig för att köpa ytterligare aktier i bolaget. Så här efter analysen är istället magkänslan att hålla mig borta från bolaget. Det finns lite för många frågetecken kring antalet aktier och den marknadsföring av den egna aktien som bolaget bedriver. Om allt går vägen, ekonomin tuffar på, stadigt ökande vinster kan uppvisas osv, så tror jag att bolaget kommer gå väldigt bra framöver.

Däremot om saker börjar gå fel, en betydande hyresgäst börjar få problem, höjda räntor leder till lägre aktiekurs som i sin tur leder till att ett ökat antal aktier måste säljas för att få in behövt kapital vilket i sin tur leder till att utspädningen blir kraftigare än vinstökningen. Innan vi vet ordet av det minskat vinsten per aktie och bolaget kanske måste ta större lån för att bekosta en ökad utdelning. För utan en ökad utdelning blir det svårt att sälja ännu fler aktier, osv. En ond spiral. Eller ett pyramidspel?

Bolaget klarade dock av alla händelser kring 2008/2009 utan att detta störde verksamheten (eller för den delen utdelningen). När man öppnar 2009 års årsrapport beskrivs läget som en enda stor utdelningsfest, man firar 40 år som utdelande bolag, vinsterna ökar, utdelningarna ökar, allt är frid och fröjd. Att lyckas med en sådan bedrift, i USA, under modern tids största (kombinerade) skuld/fastighetskris säger ju ändå något om att bolaget står pall för yttre påfrestningar. Sannolikt hade jag kunnat identifiera bolag som såg påtagligt stabilare ut än just Realty men som råkade mer illa ut och kanske var mer nära att gå i konkurs 2008.

Så jag är inte helt säker ännu.

För mig råder det delade meningar kring bolaget.

Jag måste fundera lite mer, och få smälta vad jag läst och studerat kring detta bolag.

Jag får lov att återkomma i ärendet.

Jag har också skrivit om bolaget tidigare, se detta inlägg.

onsdag 17 januari 2018

Skanska vinstvarnar

Många av portföljens bolag har haft motgångar senaste tiden. Clas Ohlson, H&M och Kopparbergs har haft utmaningar och dessa får idag sällskap av Skanska!

Skanska gör en nedskrivning på 1 miljard kronor och sätter igång omstruktureringar mm som utöver nedskrivningen bidrar med kostnader på ca 0,1 miljarder kronor. För verksamhetsåret 2018 kommer ytterligare 0,6 miljarder i kostnader tillkomma som en följd av omstruktureringar. Totalt 3 000 personer kommer varslas, jag har dock inte lyckats hitta någon info kring vilka marknader som berörs om varsel, om det är Skanskas egna personal eller konsulter som försvinner.

Huvudsakligen verkar marknader så som Polen, Storbritannien, Tjeckien, energisektorn i USA och infrastruktur i Europa huvudsakligen påverkas.

Vinsten per aktie verkar landa på 12 kr, vilket går att jämföra med 13,95 för 2016, 11,63 för 2015 och 9,35 för 2014. Vinsten är alltså ungefär som på samma nivå som år 2015.

Utdelningen för 2017 föreslås bli oförändrad mot föregående år, alltså 8,25 kr per aktie. Detta motsvarar en utdelningsandel av vinsten på ca 69 %. Motsvarande andel har tidigare år legat på: 59 % för 2016, 64 % för 2015 och 72 % för 2014.

Visst hade det varit mycket roligare utan vinstvarningar i portföljen, men jag ser inte denna VV som oroande eller på något sätt alarmerande. Skanska är verksamma i en volatil och cyklisk bransch, påverkas av politiska beslut i olika länder osv. Den långsiktiga trenden över en längre tidsperiod är av intresse att bevaka. Enskilda kvartal eller verksamhetsår kan givetvis avvika eller sticka ut både positivt så väl som negativt.

En faktor som jag också tror påverkar i detta fall är att detta är att Anders Danielsson är ny VD för Skanska sedan 17 dagar efter avgående Johan Karlström. Anders inleder gissningsvis sin karriär med att rensa ut allt gammalt skräp han kan hitta i bolaget, för att ge sig själv utrymme att sakta men säkert öka den redovisade vinsten kommande år.

onsdag 10 januari 2018

Exponering mot fastighet & bygg?

Jag har en fundering och tanke kring att göra månadsköpet för februari i Realty Income.

Jag äger redan 41 aktier i bolaget, till ett värde av 18 000 kr, en minskning sedan "toppvärderingen" i portföljen på 20 500 kr i februari 2017. Dels har aktiekursen kommit ner men även valutan har gjort aktien billigare. Sedan februari 2017 tills idag är dollarn ner 6 %.

Den lägre aktiekursen och lägre valutan gör att jag börjar fundera på om det kan vara lämpligt att köpa några ytterligare aktier till portföljen.

Realty Income är ett amerikanskt fastighetsbolag, och min fundering kring bolaget gäller hur stor viktning min portfölj får mot fastighetsbranschen. I mina månadsavstämningar redovisar jag min viktning mot olika branscher och sektorer, men jag tycker att det blir lite trubbigt, jag behöver därför göra en djupdykning i detta ämne.

När jag summerar sektorn "fastighet och finans" finns bolag så som Sampo, Industrivärden m.fl med i denna kategori, vilket medför att detta inte redovisar tillräckligt tydligt hur exponerad jag är mot fastigheter och byggbranschen.

En fastighetskris skulle ju riskera att slå både mot fastighetsbolagen men också mot byggbranschen, så jag väljer att sålla ut de bolag som har exponering mot detta enligt följande:

  • 5 % av industrivärden (deras innehav i Skanska)
  • 100 % av Latour (stor exponering genom innehav i Alimak, Hultafors, Assa, Fagerhult, Sweco, Swegon m.fl som utgör en majoritet av Latours innehav).
  • 40 % av Lundbergföretagen (innehaven i Skanska, Lundberg fastighets AB och Hufvudstaden).
  • 100 % av Realty Income.
  • 100 % av Skanska.
  • 100 % av Wallenstam.
Detta summerar upp till ett innehav på 63 000 kr vilket motsvarar ungefär 17 % av portföljen. Bolag utöver dessa som indirekt har en påtaglig indirekt exponering mot fastighet och bygg är Sampo (via innehavet i Nordea) och Nibe som tillsammans utgör ca 8 % av portföljen. Å andra sidan skulle en fastighetskris sannolikt resultera i en lågkonjunktur och "allmän oro" vilket i sin tur leder till minskad konsumtion och kanske minskade investeringar i industrin mm vilket ju gör 100 % av min portfölj exponerad mot denna risk!

17 % av portföljen är därför att betrakta som exponerad mot fastighet och bygg och efter ytterligare en investering på 5 000 kr i Realty Income skulle denna siffra stiga till ca 18 %.

18 % är inte på något sätt alarmerande stort då spridningen mellan bolagen ger en stor riskspridning men också genom att varje bolag i sig har en geografisk riskspridning osv.

Varför är jag särskilt intresserad av exponeringen mot fastighet & bygg? Fastighetsbranschen innebär ofta hög belåning (för privatpersoner, föreningar men också företag). Även om inte alla är högbelånade räcker det med att en mindre del av marknaden får problem för att detta ska drabba även dem med en starkare balansräkning. Jag har försökt att genom mina innehav välja bolag som på lååång sikt kanske rent av gynnas av en fastighetskris då de kan förvärva konkurrenter, konkursbon och ta ytterligare marknadsandelar. En annan orsak till mitt intresse är att jag i mitt yrke har exponering mot denna bransch vilket gör att en fastighetskris i Sverige riskerar att medföra att jag blir arbetslös.

Hur som helst, några ytterligare månadsköp inom fastighet och bygg gör inte att mitt risktagande blir för stort. Däremot krävs nog en lite djupare analys av Realty Income än vad jag tidigare gjort, detta då jag tidigare inte gjort någon egen analys av bolaget. Detta får bli ett separat inlägg!

fredag 5 januari 2018

Planerade inköp januari 2018

Äntligen dags för årets första aktieköp! Det är efterlängtat efter all sammanfattning och genomgången av året 2017. Nu är jag taggad inför 2018 och att bygga på min portfölj ytterligare.

I januari blir det ett enda köp, för 5 000 kr, hela beloppet investeras i Skanska.

torsdag 4 januari 2018

Mål 2018

Jag har utgått från de mål jag satte upp för år 2017 och utgått från dessa nu inför kommande året 2018. Målen för 2018 är följande:
  • Att bara köpa aktier i bolag där jag känner mig som en långsiktig ägare.
  • Att bara köpa aktier i bolag som delar ut pengar.
  • Att bara köpa aktier i bolag som redovisar regelbunden vinst.
  • Att köpa aktier direkt i börsnoterade bolag (alltså inte köpa fonder)
  • Att avsätta 5 000 kronor till köp av aktier varje månad under första halvåret.
  • Att avsätta i snitt minst 7 500 kr till köp av aktier varje månad under sista halvåret.
  • Att sträva efter att inget enskilt bolag ska utgöra mer än 10 % av portföljen.
  • Att återinvestera 100 % av alla erhållna utdelningar.
  • Jag kommer inte att sätta något mål för hur stora utdelningar jag som minst ska erhålla under 2018, i och med att mitt långsiktiga mål är att köpa aktier i bolag med hållbar och långsiktig utdelning och inte att köpa för en kortsiktigt hög utdelning.
Självförsörjandegrad
Efter en rejäl flopp föregående år hoppas jag på nya möjligheter att bygga upp en bättre självförsörjandegrad under 2018 än vad jag lyckades med under 2017.

Målet för 2017 var att öka från 1,84 % till 3,84 %, något som misslyckades totalt och jag nådde istället endast till ca 2,14 %, vilket motsvarar att utdelningarna täcker 8 dagars kostnader...

För 2018 kommer mina kostnader sänkas (från onormalt höga nivåer till nivåer strax över "normalt") samtidigt som jag fortsatt kommer att köpa fler aktier, och dessutom hoppas på utdelningshöjningar generellt i portföljen. Mitt mål blir att nå en självförsörjandegrad på över 4,4 %. En sådan nivå motsvarar att utdelningarna täcker mina kostnader i 16 dagar.

"Tyvärr" har vi lite planer för 2018 som medför lite ökade kostnader (planerna är något jag verkligen ser fram emot och som kommer göra mig väldigt glad, så ordet "tyvärr" syftar endast på den negativa effekten på just självförsörjandegraden, ska läsas lite med glimten i ögat).

Portföljuppbyggnad
Jag är ganska nöjd med min portfölj så som den ser ut just nu, även om det finns bolag som jag på sikt önskar kunna få med i portföljen. Det finns inga planerade nykomlingar till portföljen, men heller inte planerade avyttringar. Jag avser fortsätta öka i befintliga innehav, inget sådant bör vara mindre än 10 000 kr. Kanske tar jag in ett eller två nya bolag i portföljen under 2018. Genom månatliga uppföljningar ska jag bevaka att inget enskilt bolag, bransch eller sektor utgör för stor del i portföljen.

onsdag 3 januari 2018

Uppföljning mål 2017

Uppföljning mål 2017

Nedan har jag försökt samla de olika mål som jag haft under året samt göra en uppföljning av hur bra jag har efterlevt mina mål.

Att bara köpa aktier i bolag där jag känner mig som en långsiktig ägare.

Visserligen ett subjektivt mål, men jag måste ändå medge att jag är mycket nöjd med min portföljsammansättning och har för avsikt att behålla alla dessa bolag inom överskådlig framtid. Den enda försäljning som skett i portföljen var inte frivillig då Hafslund såldes med anledning av att bolaget köptes ut från börsen.

Jag har under året av olika anledningar varit frånvarande längre perioder från börsen och har inte en enda gång undrat över hur börsen har gått, inte känt något behov av att "titta till" portföljen eller dylikt, detta ser jag som ett kvitto på att jag känner mig trygg i de aktuella bolagen.


Att bara köpa aktier i bolag som delar ut pengar.

Yes, inga avsteg eller undantag från detta.

Att bara köpa aktier i bolag som redovisar regelbunden vinst.

Yes, inga avsteg eller undantag här heller.

Att köpa aktier direkt i börsnoterade bolag (alltså inte köpa fonder)

Även detta mål har jag följt utan undantag.


Att avsätta 10 000 kronor till köp av aktier varje månad.

Nej, detta har jag inte lyckats med på långa vägar. Ganska tidigt under året valde hushållet att spendera pengar, och i väntan på att vi bygger upp lite kapital igen har avsättningen till aktier minskat kraftigt.


Att köpa aktier för minst 12000 kronor varje månad, oavsett vad som händer på börsen.

Nej, med anledning av misslyckandet ovan har vi inte haft råd eller möjlighet att köpa aktier för dessa belopp.


Att sträva efter att inget enskilt bolag ska utgöra mer än 10 % av portföljen.

I skrivande stund utgörs portföljens största innehav av Investor på 9,7 % och H&M på 7,8 %. Nu har jag ju inte behövt arbeta speciellt "aktivt" med att hålla H&M under 10 % då bolaget inte presterat speciellt väl på börsen under 2017.


Att återinvestera 100 % av alla erhållna utdelningar.

Yepp, detta har inte varit svårt, samtliga utdelningar har återinvesterats utan undantag.

Jag satte inget mål för hur stora utdelningar jag som minst ska erhålla under 2017, i och med att mitt långsiktiga mål är att köpa aktier i bolag med hållbar och långsiktig utdelning och inte att köpa för en kortsiktigt hög utdelning.


Aktieköp

Jag anger i min målsättning att jag ska sätta över 10 000 kr till Avanza varje månad men köpa aktier för minst 12 000 kr varje månad. Detta kommer sig av att jag har en kassa på 109 000 kr som jag tidigare velat spara som en buffert inför eventuella börsfall. I takt med att min ekonomi i övrigt stabiliserats (jag är fortfarande ung och bygger upp min soliditet) har behovet av min kassa minskat. Dessutom utgör kassan en allt mindre andel av portföljen i takt med att denna växer och därmed minskat också kassan i betydelse. Jag kommer att köpa aktier för kassan för 4 000 kr åt gången, varannan månad (vilket medför att jag i snitt köper aktier för 12 000 kr i månaden). Detta medför att jag kommer att bränna av hela kassan på 4,5 år. Nästa år finner jag det sannolikt att jag ökar avbränningstakten om något börsfall ännu inte inträffat.

Uppföljning: Ökade utgifter i hushållet gjorde att jag fick prioritera om. Utgifterna har varit av "engångskaraktär" och drabbade därför avsättningarna till aktier under året 2017 påtagligt negativt. Från och med maj sänktes avsättningarna till aktieköp från 10 000 kr till 5 000 kr för att senare under året upphöra helt varpå jag istället började bränna av den kassa jag sedan tidigare byggt upp. Kassan har därför minskat från 109 000 vid årets början till 85 000 kr.


Valutafördelning

Jag kommer inte att sätta upp någon specifik valutafördelning där en enskild valuta får en begränsning i absoluta tal. Jag ska dock se till att ha fokus på att den svenska valutan dominerar i portföljen, detta av den enkla anledning att jag betalar skatt i svenska kronor och därmed är beroende av utdelningen som slutligen erhålls i svenska kronor. Jag känner mig mycket nöjd med valutafördelningen idag och ser ingen anledning till att genomföra några radikala förändringar.

Uppföljning: Jag motiverade mitt fokus på svenska innehav med att jag betalar skatt i Sverige, jag glömde dock skriva att jag också bor och har 100 % av mina viktiga och betydelsefulla utgifter i SEK (boende, mat, osv). Valutaspridningen i portföljen fungerar dock som en hedge och säkerhet för mig. Om Sverige går väldigt bra kommer SEK att öka (i teorin i alla fall) vilket missgynnar mina utländska innehav men säkrar min anställning då jag i detta fall garanterat kommer ha mycket att göra på jobbet, sannolikt får en lönehöjning per år osv, osv. Skulle däremot Sverige gå dåligt kommer SEK att minska (i teorin i alla fall) och min anställning kanske inte känns lika trygg, då kommer däremot mina utländska innehav att öka i värde och dess utdelningar att bli större efter växling till SEK.

Jag har inte frångått min strategi, SEK är otvivelaktigt min största valuta i portföljen. (Dessutom är det mer komplicerat än så då många av innehaven är multinationella och har sin huvudsakliga försäljning utanför Sverige, så ta mitt resonemang ovan med en liten nypa salt).

Självförsörjandegrad

Förra året satte jag inte upp några tuffa mål kring självförsörjandegraden då jag visste att jag hade ett år framför mig med stigande kostnader. Jag överträffade dock målet för 2016 med råge genom en liten slutspurt och är idag till 1,84 % självförsörjande. I år avser jag vara lite tuffare och sätter därför upp som mål att jag i slutet av 2017 ska vara självförsörjande till 3,84 % vilket motsvarar att utdelningarna täcker 14 dagars kostnader, en ökning med lite mer än 100 % jämfört med i år. Jag kommer dock se ökade utdelningar och sänkta kostnader vilket tillsammans ger dubbel effekt på självförsörjandegraden.

Uppföljning: Ajajaj, de sänkta kostnaderna uteblev, och investeringstakten sänktes påtagligt under året, och jag måste därför tyvärr konstatera att jag inte är i närheten av att uppfylla detta mål. Visserligen rusade självförsörjandegraden från 1,84 % upp till ca 2,65 %, för att därefter minska (trots fortsatta aktieköp) ner till ca 2,14 % där jag befinner mig nu. Visserligen en ökning med 16 % från föregående år men ändå inte en siffra jag är nöjd med. Utdelningarna för året ökade med över 100 %, och det borde även självförsörjandegraden ha gjort!

Portföljuppbyggnad

Jag har inga direkta mål kring portföljen, men kommer ta in några nya bolag under 2017. Kanske inte lika många som under 2016 då jag tog in hela 13 nya bolag under året.

Uppföljning: Ett bolag har fått lämna portföljen under året, nämligen Hafslund som blev utköpt från börsen, således en påtvingad försäljning.

Totalt har det blivit tre nykomlingar i portföljen, nämligen Clas Ohlson, Orkla och Wallenstam. Till antalet är nettoökningen 2 st bolag för året 2017. Inte så mycket att anmärka på, inget tydligt mål så det finns heller ingen tydlig uppföljning. Avsikten var dock att ta in några nya bolag i portföljen, dock påtagligt färre än under 2016 och det anser jag har jag har uppfyllt!

Sammanfattning


Efter denna genomgång anser jag att jag inte gjort några anmärkningsvärda övertramp eller felsteg i förvaltandet av min egen portfölj. Visserligen har jag frångått investeringstakten då jag köpt aktier för lägre summor än jag fört avsåg. Anledningen till detta är att aktieportföljen är sekundär och att det kommit viktigare saker som krävt kapital. Ingen anledning att göra någon uppföljning eller utredning kring.

Jag anser därmed att jag inte behöver revidera mitt tillvägagångssätt att förvalta portföljen då jag hållit mig inom de ramar som jag satt upp för portföljen. Jag kommer i ett separat inlägg (i morgon) att sätta upp ramarna och målen för börsåret 2018.

tisdag 2 januari 2018

Sammanfattning börsåret 2017

Vad har egentligen hänt i portföljen under det gångna året?

Bolag & Värde


I början av 2017 bestod portföljen av 24 bolag till ett värde av 246 000 kr. Sedan dess har portföljen utökats till 26 bolag, nu värda 356 000 kr. Totalt har tre bolag tillkommit och ett bolag sålts (Hafslund som köptes ut från börsen), portföljens storlek har under året ökats med 110 000 kr.

Nedan portföljens samlade utveckling sedan bloggens start 2015-01-01. Jag har sett både bättre och sämre prestationer bland investerare. Jag själv har haft en sagolik tur då jag köpt aktier i bolag så som Hafslund, Fenix outdoor och Kopparbergs strax innan dessa värderats upp påtagligt. Jag har också gjort misstag genom att köpa framför allt H&M och Clas Ohlson till för hög värdering. Valutautvecklingen har tidvis påverkar portföljen mycket men faktum är att dollarutvecklingen de senaste 3 åren endast har ökat med 4 %, så över tid jämnas valutaeffekter ut.

Jag har inte visat någon liknande graf tidigare då historiken varit allt för kort, även 3 år är i kortaste laget och uppemot 5 - 10 år krävs för att få en mer rättvis jämförelse.

Å ena sidan vill jag inte jämföra mig med börsen då jag anser att jag gör "något eget" när jag bygger en utdelningsportfölj, samtidigt som jag måste bevaka huruvida en indexfond faktiskt är en bättre placering för mig. Än så länge tycker jag själv att jag får godkänt, kanske bör jag också fundera kring hur mycket sämre jag måste tillåta mig själv prestera jämfört med index innan jag säljer alla aktier och köper en fond istället? Tack och lov tycker jag mig inte se något behov av byte till fonder i dagsläget.


Aktieköp


Totalt har jag köpt aktier för 98 978 kr, något lägre än år 2016 då jag köpte för 112 220 kr. Av dessa 98 978 kr kommer 6900 kr från aktieförsäljningar, 9078 från aktieutdelningar och 83 000 kr från insättningar.

Totalt har jag betalat 325 kr i courtage, vilket motsvarar 0,328 % av det investerade kapitalet. Detta är något högre än tidigare år då courtaget endast utgjorde 0,276 % av det investerade kapitalet.

Omräknat till någon form av förvaltningsavgift baserat på att portföljen i snitt varit värd ca 301 000 kr motsvarar courtaget 0,1 %, ungefär som en riktigt billig fond!

I och med att aktierna och portföljen är ett av mina största intressen ser jag inte 325 kr i courtage som något direkt problem, summan är snarare väldigt låg. I år har jag dock har lite fler transaktioner än vad som kanske varit motiverat.

På tal om transaktioner, aktieköpen jag har gjort under året uppgår till 60 stycken, något lägre än 78 stycken under året 2016.

Utdelningar

Totalt har jag erhållit 9 688 kr i utdelning under året, en ökning med 104 % från föregående år.

Utdelningarna har erhållits från bolagen enligt följande (föregående års summa inom parentes):
  • H&M 1 477 kr (692 kr)
  • Investor 946 kr (650 kr)
  • Realty Income 839 kr (716 kr)
  • Orkla 781 kr (0 kr)
  • Sampo 650 kr (731 kr)
  • Industrivärden 651 kr (360 kr)
  • Deere 346 kr (345 kr)
  • Clas Ohlson 319 kr (0 kr)
  • Kopparbergs 319 kr (233 kr)
  • J&J 310 kr (295 kr)
  • Skanska 289 kr (0 kr)
  • Unilever 242 kr (16 kr)
  • Latour 216 kr (128 kr)
  • Deageo 210 kr (0 kr)
  • P&G 210 kr (99 kr)
  • ABB 198 kr (188 kr)
  • Novo Nordisk 194 kr (0 kr)
  • PepsiCo 188 kr (135 kr)
  • McDonalds 180 kr (9 kr)
  • Alfa Laval 179 kr (0 kr)
  • Lundbergföretagen 168 kr (80 kr)
  • AtlasCopco 163 kr (76 kr)
  • Colgate 142 kr (52 kr)
  • Nibe 141 kr (23 kr)
  • Fenix Outdoor 128 kr (0 kr)
  • Wallenstam 128 kr (0 kr)
Årets utdelningar redovisas i bilden nedan, jag vill också vara tydlig med att jag redigerat bort de utdelningar från grafen som erhållits innan bloggens start 2015-01-01. Utvecklingen har absolut gått åt rätt håll vilket kanske inte kommer som en överraskning sett till de senaste årens utveckling på börsen. Det som ska bli intressant att se är hur nästa lågkonjunktur påverkar mina utdelningar, om det blir några sänkningar och hur återhämtningen i sådana fall kommer att se ut. Utvecklingen för år 2017 har varit mycket stark, jag trodde att en stark dollar spelat stor roll i detta men faktum är att USD mot SEK minskat med 10 % under år 2017.


Försäljningar


Under året har en enda försäljning genomförts, då samtliga aktier i Hafslund avyttrades med anledning av att bolaget blev utköpt från börsen.

Börstankar och bloggande


Jag har under året funderat allt mer kring värderingen på mina aktieinnehav men också på börsen som helhet. Problemet för mig är att jag är något av en "dysterkvist" just när det kommer till den fortsatta utvecklingen på börsen, för ekonomin i samhället, på bostadsmarknaden osv. Om jag tillät mig att agera på dessa känslor skulle jag aldrig ha köpt några aktier från första början, det är också med anledning av detta som bloggen fyller en stor funktion för mig personligen då jag har möjlighet att skriva ner mina tankar i ett publikt format och därmed känner jag mig "tvingad" att agera så som jag planerat i lugn och ro. Sedan bloggen startades har portföljomsättningen minskat drastiskt, spekulationerna har upphört och en stabil avkastning har infunnit sig.

Problemet nu är att mer etablerade och strukturerade investerare så som Lundaluppen säljer av eller minskar några av sina innehav med motiveringen att värderingen blivit allt för ansträngd, exempelvis Lundbergföretagen, Deere och Walmart. Jag tror att det ligger något i vad LL gör då många bolag har ett P/E-tal som är skrämmande högt.

Jag saknar dock helt förmågan att kunna flytta kapital från bolag med hög värdering till bolag med lägre värdering på ett sätt som medför att jag över tid överavkastar börsen. Risken är bara att jag säljer framgångsrika bolag och återinvesterar kapitalet i sämre bolag.

Slutsatsen är att jag tills vidare fortsätter att sprida riskerna mellan olika bolag och branscher, och försöker göra en analys kring bolagens förmåga att tjäna och i slutändan också dela ut pengar. Då kommer värderingen inte att vara ett problem för mig över tiden, regelbundna köp medför att jag köper så väl när bolagen är högt värderade som lågt värderade.

Sammanfattning


Jag är mycket nöjd med hur portföljen har utvecklats under året. Visst finns det frågetecken och farhågor kring kommande lågkonjunkturer och börsfall. Visst är jag sådan som person, men jag tror också att dessa tankar kommer mer naturligt i takt med att storleken på aktieportföljen växer, min portfölj närmar sig en nettoårslön i storlek och helt plötsligt påverkar börsens svängningar min ekonomi påtagligt. Jag är inte van vid detta och behöver hitta ett bra sätt att styra dessa känslor på, något som bloggen hittills varit ett bra verktyg för.

I och med detta så lägger jag börsåret 2017 bakom mig och ser fram emot 2018 med kommande upp- och nergångar på börsen.

måndag 1 januari 2018

Månadsrapport december 2017

Årets sista månad är avslutat och dags för 2017 års sista månadsrapport!

Jag gjorde exakt som jag planerade och köpte aktier enligt följande:
  • Skanska för ca 1 000 kr.
  • H&M för ca 1 000 kr.
  • Investor för ca 1 000 kr.
  • Clas Ohlson för ca 1 000 kr.
Jag har också erhållit 280 kr i utdelning från följande bolag:
  • Johnson & Johnson
  • Unilever
  • McDonalds
  • Realty Income
I övrigt återfinns portföljens totala utveckling sedan start i graferna nedan!