Den senaste tiden har jag gjort två snabba analyser av bolag, Bahnhof och Strong Point, båda analyserna är ett resultat av inspiration erhållen av poddar jag lyssnat på. Jag har nämligen börjar fundera mer och mer över portföljens sammansättning och exponering mot branscher vad gäller "mognad" och tillväxtpotential.
Min strategi har ju hela tiden varit att köpa aktier i trötta bolag i mogna branscher, men där bolagen trots allt växer (måttligt) och tjänar pengar. Skillnaden mellan hur mycket pengar bolagen tjänade igår, idag och i morgon är inte jättestor varvid investeringen känns trygg och förutsägbar samtidigt som den upplevda risken blir lägre.
Som ett resultat av detta består min portfölj av mogna bolag så som, J&J, Atlas Copco, Industrivärden, Skanska m.fl. Givetvis finns också tillväxtbolag så som Nibe, Latour, Kopparbergs, Fenix men dessa är ändå väl etablerade, i sammanhanget "analoga" bolag.
Det finns ju branscher och bolag som växer så det knakar, och till det tillkommer så klart också en hög värdering. Jag har ingen egentlig kunskap kring att analysera och värdera ett bolag. Jag är självlärd och har lärt mig allt genom att googla, läsa andra personers analyser och framför allt genom att läsa på aktiebloggar. När jag ser ett bolag med P/E 40 är jag inte intresserad längre, oavsett hur mycket eller snabbt bolaget växer. Men om jag tänker efter och tittar lite på min egen portfölj återfinns så väl Altas Copco och ABB med en värdering kring P/E 25.
(Jaja, jag är medveten om att P/E som isolerat värderingsmått inte säger något).
Atlas Copco växer i alla fall både genom omsättning och vinst, men exempelvis ABB gör inte det, det är väldigt spretig utveckling och det går inte med lätthet att se en "solklar tillväxt".
Vad jag framför allt är rädd för och min absolut största farhåga är att jag blivit för optimistisk efter 10 års börsuppgång och nu ska luras in i högriskaktier och köpa vad folk i allmänhet kallar "kryddor" till portföljen.
Några "kryddor" eller "högriskaktier" avser jag verkligen inte köpa. Däremot börjar jag bli intresserad av branscher och bolag där det finns en kraftig tillväxt, stor efterfrågan av produkten och lönsamhet i bolagen. Problemet är att jag inte har en aning om hur jag ska ta ställning till värderingen. Exempelvis Bahnhof, som nu handlas till P/E 40 i en mogen bransch tycker jag ju själv låter helt vansinnigt.
Bolag som jag nu ändå fått upp ögonen för, och som jag börjar bli beredd att "doppa tårna i" är bolag så som Catena Media, Leovegas och Evolution Gaming. Tyvärr (?) har jag låtit mig inspireras väldigt mycket av en enda person, nämligen Magnus som driver Fundamentalanalysbloggen! Att hitta en tydlig förebild och att följa denna blint försöker jag verkligen avhålla mig ifrån, risken är alldeles för stor att man får en bias i form av att man lägger för stor vikt vid informationen från förebilden och för lite vikt vid varningssignaler som tyder på att denne har fel. Men Magnus har onekligen under lång tid haft många rätt, allt från sin negativa syn på H&M till sin positiva syn på spelbolag, han verkar ha en ganska bra förmåga att "känna vindens riktning", när det kommer till trender osv. Han verkar dessutom mycket duktig när det kommer till att hitta starka varumärken.
Att jag är rädd för att "ta rygg" på någon har nog också att göra med min fadäs i H&M, där jag höll kvar vid bolaget alldeles för länge och inte lyssnade på signaler om att det var dags att sälja, hela min strategi har ju varit att köpa bolag med avsikten att inte sälja dem. Men att inte ha avsikten att sälja dem vid köptillfället är ju inte samma sak som att faktiskt aldrig sälja dem.
Kanske är det i takt med att min portfölj växt sig stor och jag blivit van vid att förvalta mycket pengar (ja, knappt 400 000 kr är väldigt mycket pengar för mig) som jag nu börjar våga släppa sargen och komplettera min portfölj med lite mer tillväxt, där jag kanske tillåter mig själv att ha en något högre portföljomsättning.
Notera alltså att det INTE rör sig om att växla över befintliga innehav till nya snabbväxare, utan snarare att tillåta mig själv att sakta investera i tillväxt parallellt med att jag bygger vidare på min befintliga portfölj så att tillväxten över tid får en naturlig plats i portföljen, exempelvis en andel på 10 - 20 %, eller vad jag nu kan känna mig trygg med.
Problemet är ju också att jag då tvingas överge min strategi att "bara köpa det jag förstår", men å andra sidan har jag ju köpt aktier innan utan att ha en aning om hur modebranschen fungerar, hur H&M fallerat som logistikbolag, hur ABBs verksamhet fungerar och hur ser egentligen Sampos verksamhet ut?
Att min portföljstrategi hittills verkar fungera behöver ju inte vara ett kvitto på någonting alls, då börsen hela tiden gått upp så länge jag haft denna portfölj, kanske är framgångarna och (den falska?) tryggheten bara ett resultat av lång börsuppgång?
Detta blev ett långt inlägg med mycket resonemang och lite slutsatser, men det är också därför jag har startat min "aktiedagbok", för att kunna sortera mina tankar och för att tvingas motivera mina beslut på ett bra sätt.
Ännu är inga beslut tagna, men en tanke är absolut väckt. Jag blev inte avskräckt av tanken när jag skrev detta inlägg vilket borgar för att kanske försiktigt investera i något nytt tillväxtbolag framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar