måndag 11 februari 2019

Månadsköp februari 2019 - Analys Proact IT

Nu är det dags att köpa aktier igen!

Denna månad blir det ett nytt bolag som kommer att göra entré i portföljen och det blir Proact IT efter att ha blivit inspirerad från Kvalitetsaktiepodden.

Jag har lyssnat på Kvalitetsaktiepodden ända sedan december 2017, samtliga 35 avsnitt som har producerats har varit otroligt lärorika, underhållande och mycket givande. Av alla de poddar jag lyssnar på är Kvalitetsaktiepodden den överlägset bästa enligt mig, jag kan varmt rekommendera denna.

Av alla de bolag som de gått igenom i podden är Proact IT ett av de bolag som jag upplever återkommit flest antal tillfällen. Jag har länge gått och funderat på att investera i något av de bolag som Ola och Claes analyserat.

Proact IT grundades 1994 och sattes på börsen 1999. Sedan dess har bolaget växt till att sysselsätta 800 personer (i 15 länder), omsätta 3,3 miljarder kr och värderas till 1,8 miljarder kr. Jag är inte helt införstådd i exakt vad bolaget pysslar med annat än att man jobbar med säkerhet i molnet och rent fysiskt, man tillhandahåller servrar och erbjuder IT-lösningar till företag och myndigheter.

Proacts aktiekurs sedan börsnotering.

Bolagets VD Jonas Hasselberg (som varit VD i 5 månader) skriver följande i bokslutet för 2018 vilket får sammanfatta verksamheten på ett bra sätt:

"Våra kunder befinner sig mitt i en digital transformation med krav på modern IT-infrastruktur och säker hantering av affärskritisk information. För att ligga i framkant fortsätter vårt fokus på att vidareutveckla koncernens tjänster så att de spänner över privata, publika och hybrida molnlösningar. Under kvartalet har ett antal affärer genomförts där både kontraktens storlek liksom det strategiska värdet för våra kunder visat att vår position i marknaden är fortsatt stark."

Ägarbilden är inte alls speciellt trevlig då den mest består av fonder. Största ägare med 11,1 % av röster och kapital är dock Martin Gren, grundaren till Axis som via sitt bolag Grenspecialisten äger aktier i Proact. Efter honom radas 9 institutionella ägare upp som tillsammans kontrollerar 40 % av röster och kapital.

Framtiden för denna bransch måste så vitt jag kan bedöma vara strålande med en allt större efterfrågan på tjänster likt dessa. Jag gissar att det kommer bli allt vanligare med IT-relaterade attacker och angrepp på så väl myndigheter som företag och privatpersoner. Det kommer gissningsvis bli ett allt större krav från beställare, kunder och medborgare att företag och myndigheter kan uppvisa en god IT-säkerhet. Vem kommer vara intresserad av att göra affärer med ett företag som får intrång i sina IT-system eller som får information stulen.

Därmed inte sagt att just Proact kommer att gynnas av denna trend, konkurrensen kommer från bolag som Amazon och Microsoft och risken finns så klart att Proact själva blir utsatta för dataintrång på ett sätt som äventyrar marknadens förtroende för bolaget!

Omsättning och vinst de senaste 10 åren har utvecklats enligt följande:



När det kommer till utdelningsandel, vinstmarginal, soliditet mm ser analys-sidan på Börsdata.se ut enligt följande:



Jag noterar att soliditeten ligger kring 20 % vilket inte är en defensiv belåning.

Vidare har bolaget följande mål:

  1. Den genomsnittliga totala försäljningstillväxten ska uppgå till minst 10 % per år.
  2. Bolaget ska uppnå en EBITA-marginal om 8 %.
  3. Bolagets nettoskuld i förhållande till EBITA ska ej överstiga 2.
  4. Avkastningen på sysselsatt kapital ska uppgå till minst 25 %.
  5. Bolaget har, oförändrat, som policy att långsiktigt lämna en utdelning om 25-35 % av vinsten efter skatt.

EBITA-marginalen för 2018 var 6 % och för 2017 5,8 %. Här avser man alltså förbättra sig. EBITA för 2018 landade på 231,1 MSEK vilket kan ställas i relation till nettoskulden på 482,8 MSEK (långfristiga räntebärande + icke räntebärande skulder + uppskjutna skatteskulder + kortfristiga räntebärande skulder). Förhållandet blir 2,09 vilket alltså ska sänkas. Det tillkommer kortfristiga icke räntebärande skulder på 1 260,7 MSEK, alltså över en miljard kr... Exakt vad denna miljard innefattar vet jag inte, men siffran var motsvarande för ett år sedan. Bolaget har 270 MSEK i kassan.

Bolaget är något högt belånat för att jag egentligen ska våga köpa aktier, särskilt till sin ringa storlek, att jag inte känner till bolaget så väl, ägarbilden ser något svag ut mm.

Ingen siffra eller förutsättning i sig är tillräckligt alarmerande för att sätta stopp för ett aktieköp, däremot blir summan av förutsättningarna sådan att jag ställer mig något tveksam. Jag vet dock att Ola och Claes kommer att bevaka bolaget framöver i podden och detta blir den faktor som väger över och medför att jag faktiskt landar i att genomföra ett köp.

Proact IT handlas idag för 200 kr per aktie vilket medför P/E 14,5 och direktavkastning 2,1 %.

Förutsatt att omsättning och vinst kommer fortsätta växa på sikt är både värdering och direktavkastning mycket lockande på denna nivå. Aktiekursen har visserligen gått kraftigt uppåt senaste tiden men jag avser sprida mina köp under några månader framöver.

Jag köper aktier för månadssparandet på 5 000 kr + 2 000 kr från Clas Ohlson (likvider från försäljning av aktier) + 260 kr för erhållna utdelningar i januari.

Således köper jag aktier för ca 7 260 kr i februari och efter detta återstår 5 600 kr från Clas Ohlson.

Detta borde resultera i ett köp av ca 36 aktier i Proact vilket bör ge en utdelning om ca 150 kr årligen.

4 kommentarer:

  1. Tack för ett bra inlägg! Proact är ett väldigt fint bolag. Tror dock inte du behöver vara orolig för balansräkningen. Bolaget sitter på en nettokassa om cirka 140 mkr (räntebärande långfristiga skulder -120,2 mkr, kortfristiga skulder på -9,9 mkr samt en kassa på 269,9 mkr). Samma siffra går ett erhålla på i deras årsbokslut (sida 6 - https://mb.cision.com/Main/299/2732826/986115.pdf). ^*

    /Philip

    SvaraRadera
  2. Hej, både Amazon och Microsoft är partners till proact.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och tack för din kommentar! Ja, jag känner till det och jag uttryckte mig kanske lite klumpigt i min beskrivning av dem ovan. De är partners, samtidigt som de konkurrerar om kunderna. Proact IT skriver följande i sin årsredovisning för verksamhetsåret 2017:

      " Företag såsom Amazon, Microsoft och Google kommer fortsatt att investera för att öka sina marknadsandelar inom bland annat Proacts marknadssegment. Samtidigt ser Proact möjligheter till samarbete med dessa aktörer för att kunna leverera en hybrid molnlösning, det vill säga en kombination av privata och publika moln, till kunderna."

      "Stora globala IT-tjänsteföretag kommer fortsatt att investera i att öka sin andel outsourcing-kontrakt för att ta marknadsandelar på den europeiska marknaden. Detta innebär att Proact inte har samma möjlighet att leverera systemlösningar och tjänster, då dessa företag erbjuder sina egna produkter och tjänster."

      Jag betraktar Amazon och Microsoft som två framtida konkurrenter i och med detta.

      Radera