Denna blogg är min publika dagbok över framför allt mina investeringar men även mina ekonomiska tankar i övrigt. Ta bloggen för vad den är, en amatörs försök att strukturera sina investeringar och skapa en struktur och en långsiktighet. Gör din egen analys innan du köper/säljer aktier, mina texter är inte att betrakta som råd, att handla med värdepapper är förknippat med risk, du kan förlora hela ditt insatta kapital.
Jag har mottagit 76 kr netto i utdelning från Atlas Copco.
Jag har mottagit 77 kr netto från Deere & Co.
Jag har mottagit 55 kr netto i utdelning från Realty Income.
Jag har mottagit 42 kr netto i utdelning från P&G.
Jag har mottagit 27 kr netto i utdelning från Colgate Palmolive.
Jag har köpt 5 aktier i Skanska (971 kr)
Jag har köpt 2 aktier i Latour (666 kr)
Jag har köpt 5 aktier i Industrivärden (787 kr)
Jag har köpt 4 aktier i Alfa Laval (517 kr)
Jag har köpt 1 aktie i Fenix Outdoor (614 kr)
Jag har köpt 1 aktie i McDonalds (1 117 kr)
Jag har köpt 3 aktier i Unilever (1 106 kr)
Jag har köpt 1 aktie i Diageo (944 kr)
Jag har köpt 2 aktier i Realy Income (1 050 kr)
Totalt investerat kapital: 7 772 kr.
Totalt courtage: 9 kr, 0,12 % av investerat belopp.
Det har varit en väldigt händelserik månad i portföljen. Detta till följd av att Avanza erbjöd gratis courtage på amerikanska aktier under black friday varpå jag passade på att sprida ut månadens köp på lite fler bolag än vanligt.
Jag kan konstatera att jag är mycket nöjd med portföljens sammansättning och kommer glatt bygga vidare på de befintliga innehaven.
I övrigt redovisas portföljens utveckling i graferna nedan. Jag gillar verkligen grafer så jag har som vanligt tagit fram flertalet.
Det blir alltså 3 aktier som jag kommer att öka i denna månad.
Investor kommer jag köpa mer i då substansvärdet i slutet av september uppgick till 380 kr per aktie, bolagets A-aktie kostade då 307 kr att köpa. Idag kostar en Investor A fortfarande ca 307 kr. Om vi utgår ifrån att substansvärdet är oförändrat handlas bolaget med en substansrabatt på ca 19 %. Jag ser till att nyttja detta faktum och köpa några aktier ytterligare i bolaget.
Värt att notera är också att jag hoppas på att bolaget ska höja utdelningen vid nästa utdelning, från 10 till 11 kr per aktie. Detta skulle medföra att direktavkastningen på dagens pris stiger från 3,2 % till 3,6 % vilket ju så klart vore trevligt. Nu är inte detta en faktor som påverkar min investering, utan bara en trevlig parentes. En sådan utdelningsökning skulle i dagsläget motsvara en ökad årlig utdelning på 78 kr för mig, så det spelar liksom ingen jättestor roll så sett...
Industrivärden tycker jag riktigt mycket om, den sänkta direktavkastningen, Fredrik Lundberg som stärker sitt grepp, bolaget agerar långsiktigt på alla sätt och vis. Direktavkastningen på 3 % är inget att hurra för, men långsiktigt tror jag att det är ett riktigt bra case.
Industrivärdens substansvärde uppgick den 31 oktober till 179 kr per aktie, då kostade en aktie 161 kr, alltså exakt samma som den gör idag. Det medför en substansrabatt på 10 %.
Värt att notera när det kommer till just Industrivärden tror jag att om det blir en ekonomisk kris och börsnedgång kommer både Industrivärden och Lundbergföretagen att ställa in eller kraftigt minska sin utdelning för att kunna stötta sina innehav och öka i de innehav som blivit billigare. En långsiktigt mycket bra strategi men man bör vara medveten om att man inte ska förlita sig helt på dessa utdelningar.
Vad gäller Unilever så gillar jag som konsument mycket av bolagets produkter och köper dem regelbundet. Jag har ju en idé om att inget bolag i portföljen ska understiga en investerad summa om 5 000 kr och mitt innehav i Unilever uppgår nu till 3 000 kr, här finns alltså utrymme att öka min investering något. Direktavkastningen på 3,5 % är helt ok, 4 utdelningstillfällen per år är mer än ok och det faktum att aktiekursen har kommit ned en hel del sista tiden gillar jag. Jag tror att bolaget bland annat har stött på problem i UK för inte så länge sedan. Bolag som Unilever kommer alltid att ha någon pågående konflikt eller problem och det är inget att vara rädd för i dessa bolag, det är nog något man ska räkna med anser jag.
Det var mitt case för december, tre bra bolag som verkligen platsar i min portfölj.
Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.
Melker Schörling (bolaget, härefter ”MS”) är ett
investmentbolag med både noterade och onoterade innehav. Bolagets innehav är
Hexagon (55 % av portföljen), AAK (15 %), ASSA ABLOY (13 %), Hexpol (11 %),
Securitas (5 %) och Loomis (0,5 %). MS tillsammans med investmentbolaget Latour
sålde i mars 2016 en påtagligt stor del av sina innehav i Loomis som ännu inte
hämtat sig kursmässigt sedan försäljningarna.
Största ägare i MS är Melker Schörling (personen, härefter
”Melker”) själv som kontrollerar 84,6 % av rösterna, och därefter Stefan
Persson som kontrollerar 4,8 % av rösterna. Farbror Melker är idag 69 år
gammal.
Efter att ha vuxit upp i en jordbrukarfamilj började Melker
studera på Handelshögskolan i Göteborg. Därefter började han jobba på Ericsson i
Mexiko i 5 år. När Melker var 40 år (1987) valde han till slut att bli VD i det
problemtyngda bolaget Securitas (istället för att starta eget vilket han själv
ville) efter att ha blivit övertalad av Gustaf Douglas (Latour). Detta medförde
att Melker köpte 17,5 % av bolaget för 25 miljoner kronor, vilka han förskaffat
sig genom lån och pantsättning. Under Melkers ledning gick Securitas från att
ha bedrivit en helsvensk verksamhet till att bli en stor internationell aktör.
Samma år, alltså 1987 startade Melker sitt eget bolag med samma namn som han
själv (MS). Från den ursprungliga investeringen i Securitas avknoppades senare
Assa Abloy och år 1998 köptes aktier i vad som skulle komma att bli Hexagon. År
2000 köptes aktier i AAK men övriga innehav är egentligen avknoppningar då
Loomis avknoppades från Securitas och Hexpol avknoppades från Hexagon.
Utöver det egna innehavet i MS äger Melker aktier i det
norska biometribolaget Next, värmepumpsbolaget Nibe (där jag också äger aktier)
och VBG Group.
Melkers ursprungliga investering på 25 miljoner kronor har
idag vuxit till ett värde av nästan 50 miljarder kronor.
Bolaget handlas till direktavkastning 0,53 %.
Utdelningstillväxten har dock varit mycket god och ökat med 200 % sedan år
2009.
Bolagets substansvärde är just nu 519 kr per aktie och
aktiepriset är 586 kronor vilket innebär att bolaget handlas till en premie på
13 %.
Beslut: Jag kommer inte att köpa aktier i bolaget till någon
premie och kommer därför att avvakta ett köp. Jag är dock inte främmande för
att köpa in mig i bolaget, Melker har visat sig mycket kompetent och kommer nog
att fortsätta prestera i bolagen han är delägare i. Jag skulle känna mig mer
trygg av att äga aktier direkt i MS än att äga aktier i något av innehaven då
Melker har stenkoll och effekten av att han säljer av ett innehav så som han
gjorde i Loomis blir tråkigt för övriga aktieägare. Undantaget är dock Nibe där
jag själv direktäger aktier.
Tillägg: Efter att detta inlägg skrevs har Melker aviserat att han lämnar alla sina uppdrag pga hälsoproblem, och dessutom har VDn i det största innehavet Hexagon suttit häktad i Norge, misstänkt för en insider-affär. Dessa händelser påverkar inte mitt beslut om att inte köpa några aktier i bolaget i dagsläget.
Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.
Min analys av Astra Zeneca blev något längre än mina andra
”snabbanalyser” då jag blev fascinerad av bolagets historia och tillkomst.
Eller, jag har inte gjort någon egentlig analys av bolaget utan mest skrivit om
dess historia, vilket i och för sig är väldigt intressant att läsa om man är
intresserad av att investera i bolaget.
Astra Zeneca är ett brittiskt-svenskt multinationellt
läkemedelsbolag. Bolaget är ett forskningsdrivet bioläkemedelsföretag med
produkter som säljs i mer än 100 länder. Astra Zeneca uppstod i sin nuvarande
form 1999 då de båda koncernerna Astra AB (svenskt) och Zeneca Group plc
(brittiskt) slogs ihop.
Astra grundades 1913 i Södertälje, av 400 läkare och
apotekare, apotekaren Knut Sjöberg blev bolagets första VD. 1918 köptes hela
Astra av färgproducenten AB Svensk färgämnesindustri med ambitionen att skapa
ett svenskt kemikalieföretag med internationell konkurrenskraft. Så blev dock
inte fallet och efter finansiella problem gick bolaget i konkurs 1920. Astra
köptes dock ut från konkursboet av svenska staten via bolaget Vin- och
spritcentralen med ambitionen att skapa en svenskt monopol för
läkemedelsproduktion. Dessa monopolplaner mötte dock kraftiga protester varpå
Astra (då skuldtyngt) såldes för den symboliska summan av en krona till en
konsortium skapat av affärsmannen (grosshandlaren) Erik Kristner. I detta
konsortium fanns också Jacob Wallenberg med som ägare, och familjen Wallenberg
har sedan dess varit involverade i företaget. Börje Gabrielsson blev VD för
Astra och ledde bolaget med stor framgång fram till 1957. Astra redovisade
vinst från 1929 och växte så det knakade. En av bolagets största succéer var
läkemedlet Losec som introducerades 1988 och stog år 1996 för 45 % av Astras
hela omsättning.
Amerikanska Pfizer visade år 2014 intresse av att köpa
AstraZeneca genom att lägga ett bud på hela bolaget, men köpet gick inte
igenom.
Idag ägs Astra Zeneca till 7,98 % av Blackrock, 6,7 % av The
Capital Group och till 4,08 % av Investor AB.
År 2015 var bolaget världens åttonde största läkemedelsbolag
sett till försäljningsintäkter.
År 2010 kom beslutet att avveckla Draco i Lund. Draco var
ett läkemedelsbolag som startades 1955 i Lund för att Astra skulle kunna etablera
sig nära Lunds universitet och den forskning som bedrevs där (bolaget bytte
namn år 1991 till Astra-Draco för att förtydliga att det var en del av Astra).
1999 med sammanslagningen med Zeneca bytte Astra-Draco namn till AstraZeneca
R&D Lund för att sedan helt integreras i Astra Zenecas globala R&D
verksamhet. Vid avvecklingen 2010 förlorade 900 anställda jobbet.
År 2012 kom beslutet av avveckla forskningen i Södertälje
vilket ledde till att 1 250 arbetstillfällen försvann.
Astra Zeneca har totalt 51 700 anställda i världen
nästan hälften jobbar i Europa och då huvudsakligen i Storbritannien (där
huvudkontoret ligger) och i Sverige (framför allt i Södertälje där världens
största tablettfabrik finns).
Under 2000-talet har bolaget haft ett antal olika bakslag i
sin forskning, både genom olika läkemedel som inte fått godkänt av myndigheter
eller inte visat de resultat man hoppats på. Forskning är mycket
kostnadsdrivande och ett preparat som läggs ner blir så klart ett stort bakslag
för företaget. Detta är dock inget unikt utan något som alla läkemedelsbolag
råkar ut för och är enligt mig att betrakta som en del av den dagliga
verksamheten, viktigt är dock att en viss del av preparaten man forskar på
faktiskt leder till en produkt som man kan sälja och tjäna pengar på. Vad jag
däremot inte vet är om Astra Zenecas framgångar/bakslag på något sätt utmärker
sig från andra läkemedelsföretag.
Astra Zeneca skiljer sig exempelvis lite från andra
läkemedelsbolag jag kikar på så som Novo Nordisk då AZ har följande
fokusområden:
·Hjärta/kärl och metabola sjukdomar
(hjärtinfarkt, högt blodtryck, diabetes, åderförkalkning).
·Cancer (prostata-, bröst-, och
sköldkörtelcancer).
·Andningsvägar, inflammation och autoimmunitet
(astma och förkylning).
Frågan är dock om jag är intresserad av att köpa några
aktier i AstraZeneca? Jag har redan en exponering via mitt innehav i Investor
vars portfölj utgörs till 9 % av AstraZeneca vilket medför att AstraZeneca
utgör 0,96 % av min egen aktieportfölj. Jag tror dock inte att jag kommer att
utöka mitt ägande i AstraZeneca i dagsläget, jag kommer att nöja mig med
exponeringen jag får via Investor.
Bolaget handlas till direktavkastning 4,1 % och P/E 38.
Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.
Faktum är att jag har gjort en lite mer ingående analys av Tomra tidigare, men jag färdigställde aldrig min analys då. Jag lyfter nu in de aktuella delarna av min gamla analys av bolaget i detta inlägg. Informationen om Tomra i detta inlägg är alltså inte helt uppdaterad.
Jag har varit delägare i Tomra sedan jag i mars 2015 köpte mina första aktier i Latour. Tomra grundades 1972 i Norge och bedriver idag verksamhet i 80 länder och har ca 2500 anställda (2448 enligt årsrapporten för 2014).
Anledningen till att jag nu fått upp intresse för Tomra är följande:
Jag fick reda på att bolaget existerade när jag analyserade och investerade i Latour.
Jag har sett deras maskiner i varje ICA och COOP jag varit inne i sedan jag hörde talas om Tomra.
Christoffer Stockman har skrivit ett kort inlägg om bolaget.
Bolaget är verksamma inom affärsområden för återvinning och minskat spill av livsmedel och material mm. Detta är områden som blir mer och mer aktuella i takt med att fler länder och företag ska ställas om mot ett mer hållbart samhälle, vilket då kommer gynna Tomra.
Jag har tidigare sökt bra bolag noterade i Norge att köpa för att få en viss exponering mot NOK.
Det faktum att Latour är delägare i bolaget ser jag som mycket positivt då de lyckats bra som huvudägare i exempelvis ASSA, och de har alla förutsättningar att stötta Tomra i att fortsatt etablera sig internationellt.
Tomra har sin verksamhet uppdelar i framför allt två områden: Tomra Collection Solutions och Tomra Sorting Solutions.
Tomra Collection Solutions
Det är inom detta verksamhetsområde man som privatperson mest troligt kommer i kontakt med Tomra i och med deras pantmaskiner som finns inom mataffärer runt om i Sverige (och världen). Tomra är marknadsledande och beskriver sin roll inom Europa som robust. Man talar om att framför allt affärer i Tyskland kommer att byta ut sina maskiner mot nya då de gamla installerades 2006 när detta blev obligatoriskt.
Inom Nordamerika känner företaget av den minskade volymen såld läsk som drabbar Tomra genom att antalet flaskor och burkar som ska återvinnas minskar. Denna trend har funnit under ett antal år nu. 2014 startade Tomra ett program för att kvaliteten och tillgängligheten för kunder att återvinna sina burkar/flaskor bland annat genom att hitta nya marknadsmöjligheter som exempelvis återvinningsstationer.
Tomra uppger i sin årsrapport från 2014 att de senaste åren varit viktiga för företaget inom affärsområdet Collection i och med deras nya generation RVM (reverse vending machine).
Nedan har jag lagt in tre filmer (reklamfilmer) från youtube som mer i detalj visar hur deras produkter fungerar och vad som finns bakom ytan man ser som kund i en butik. Lägg märke till att film nr 2 är på nederländska.
Inom Collection ingår tre olika verksamheter:
Reverse Vending (utveckling, produktion, försäljning och service av pantmaskiner)
Material Recovery (upphämtning, transport och processande av tomma dryckesförpackningar åt dryckestillverkare på Amerikanska östkusten och i Kanada).
Compaction (små och medelstora kompakteringsmaskiner)
Inom Collection är Tomras huvudsakliga kunder matåterförsäljare (livsmedelsaffärer) inom Europa och USA, en industri som inte påverkas nämnvärt av lågkonjunktur i och med att matkonsumtionen är stabil genom de ekonomiska cyklerna. Dessa matvarubutiker prioriterar ett väl fungerande återvinningssystem då många kunder väljer butik utifrån hur väl pantmaskinerna fungerar.
I Europa ser marknaden stabil ut för Tomra (enligt årsrapporten från 2014) och Tomra försvarar sin marknadsandel väl. I Europa går affärsmodellen ut på att Tomra säljer pantmaskinerna till affärerna.
I USA finns det två affärsmodeller som Tomra ägnar sig åt. Det ena på samma sätt som i Europa där Tomra säljer pantmaskinerna till respektive affär men det andra där butikerna leasar maskinerna av Tomra där Tomra alltså äger maskinerna och erhåller betalning baserat på antalet förpackningar som pantas. I slutet av 2014 hade Tomra ca 9000 maskiner utleasade i USA och ett något lägre antal sålda maskiner.
Den totala summan dryckesförpackningar som passerar genom Tomras återvinningsmaskiner ökade något under 2014, men summan som passerade genom pantmaskiner minskade något.
Nya marknader
Att det på en marknad finns ett pantsystem är en förutsättning för Tomra inom affärsområdet Collection. Under 2014 har utvecklingen tagit fart i Litauen och Kroatien och förhoppningen är att dessa marknader ska öppna sig för Tomra. I Litauen förväntas ett pantsystem tas i bruk i februari 2016 och landet förväntas ha ett behov av totalt 1000 pantmaskiner och prognosen är att de flesta kommer att leasas. I Kroatien infördes ett pantsystem år 2006 men förutsättningarna för Tomras maskiner har inte infunnit sig då streckkoder inte kan användas för identifikation och kompaktering tillåts inte. Dess hinder förväntas upphävas under 2015 och därmed öppna upp marknaden för Tomra. Tomra har bildat ett konsortium med en lokal distributör i Kroatien för att ta del av möjligheten att leverera ca 1000 maskiner på sikt.
Ny teknologi
Under fjärde kvartalet 2013 lanserade Tomra sin nya generation maskiner, T-9, och levererade ca 1000 stycken av dessa under 2014. Fördelarna är att maskinen kan läsa av dryckesförpackningen runt om och möjliggör snabbare och renare uppsamling och dryckesbehållare och då även sådana som inte har gått att samla in alls tidigare. Tomra rapporterar att dessa maskiner mottagits väl av kunderna.
Tomra Sorting Solutions
Inom detta affärsområde har Tomra kunder inom livsmedelsindustrin, gruvindustrin samt återvinningsindustrin. Förenklat kan man säga att Tomras verksamhet här innebär att Tomra levererar en maskin som sorterar bort material som avviker i storlek, färg, struktur, densitet och biometrisk karaktär.
Nedan har jag lagt in några filmer från Youtube som visar hur Tomras maskiner fungerar.
Inom Sorting finns tre olika affärsområden:
Food (teknologi för att sortera och processa mat inom livsmedelsindustrin).
Recycling (System för att sortera avfall och metall)
Mining (System för att sortera malm inom gruvindustrin)
Förhållandet mellan omsättningen för de båda affärsområdena visualiseras i bilden nedan, tagen från Tomras årsrapport från 2014. Som vi ser har Sorting ökat under de senaste 6 åren från ca 10 % till 30 %. Frågan är dock varför 90 % förekommer två gånger i Y-axeln...
Utdelningsandel
År 2013 delade Tomra ut 53 % av nettovinsten och valde att höja utdelningen till 59 % av nettovinsten. Målet är att dela ut mellan 40 till 60 procent.
Forskning och utveckling
Jag tycker att det är mycket viktigt att bolag lägger mycket resurser på forskning och utveckling då det lägger grunden till framtidens vinster. Tomra investerade 187 miljoner NOK år 2013 ( 45 % av nettovinsten) och 198 miljoner NOK år 2014 ( 50 % av nettovinsten).
Valutan
Den lågt värderade norska kronan är positiv både för mig och för Tomra. Jag kan köpa varje aktie billigare i och med att jag billigare kan växla från svenska till norska kronor. För Tomras del har de en stor del av sina intäkter i andra valutor än norska kronor vilket medför ökade vinster mätt i norska kronor.
Ägare
Största ägare är Latour (som jag själv äger aktier i) som äger 24,7 % av Tomra, näst största ägare är Folketrygdfondet med 10,29%, därefter en ägare med 5,43% osv.
Om man tittar på Avanza fanns det 155 ägare via Avanza när jag först skrev analysen, idag finns det 854 ägare hos Avanza.
Beslut: Jag gillar fortfarande bolaget och är intresserad av att köpa aktier i det. Det blir alltså ett köp, men bolaget är inte prioriterat då jag redan har en exponering och då det finns andra bolag som jag hellre investerar i till att börja med.
Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.
Castellum är ett svenskt fastighetsbolag med ett börsvärde
på 34,5 miljarder och har fastigheter som är värderade till 72 miljarder
kronor. Fastigheterna består av kommersiella lokaler för kontor, butik, lager
och industri om 3,7 miljoner kvm. Fastigheterna ägs och förvaltas under ett
gemensamt varumärke via en decentraliserad organisation med lokal närvaro i fem
geografiska tillväxtregioner i Sverige och Danmark. De fem regionerna är Mitt
(Örebro, Västerås, Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping och Växjö),
Öresund (Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn), Väst (Storgöteborg inkl Borås
och Halmstad), Stockholm och Norr (Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå och
Luleå).
Castellum förvärvade bolaget Norrporten AB under år 2016 för
13,5 miljarder kronor med ett underliggande fastighetsvärde om 26 miljarder
kronor.
Bolagets belåningsgrad har de senaste åren legat kring 51 –
54 %. Jag kan tycka att denna belåningsgrad känns ganska låg, nästan i nivå med
Wallenstam som ligger på ca 45 %. Nackdelen här är väl att om en ekonomisk
kris, lågkonjunktur eller annat slår till så kommer Wallenstams intäkter att
fortsätta ticka på som om ingenting hänt, medan Castellum kan se sina intäkter
försvinna samtidigt som värdet på fastigheterna minskar. I och med att
fastigheterna består av kontor, butik, lager och industri kan värdet på en
fastighet bli noll om hyresgästen går i konkurs, detta då fastigheten är så
anpassad till en verksamhet och ligger på ett oattraktivt läge vilket medför
att någon annan inte vill hyra fastigheten. Om detta inträffar är Castellum en
påtagligt mycket mer riskfylld investering jämfört med Wallenstam.
Jag är intresserad av att investera i fastighetsbolag, och
Castellum är en av kandidaterna men jag måste erkänna jag tror att det finns bättre
kandidater i form av Wallenstam och Heba i första hand.
Beslut: Avvakta i nuläget, kan dock komma att utgöra en
liten del av min ”fastighetskorg” i framtiden.
