Uppföljning utdelningshöjningar

I ett tidigare inlägg antecknade jag mina förväntningar på förändringar i utdelningen hos de svenska bolagen i min portfölj.

Så här blev utfallet:

• Aspire Global: Tyvärr krävdes en helt inställd utdelning vilket jag var rädd för. Inte alls bra, bolaget tog rejält med stryk på börsen.
• Bahnhof: Här förväntade jag mig en höjning från 0,55 kr till 0,6 kr vilket också blev utfallet! En höjning med 9 % är inte illa!
• Duni: Oförändrad, även här gissade jag rätt.
• Evolution Gaming: Jag förväntade mig en höjning från 2,49 kr och siktade på 3,5 kr men bolaget slog till med en utdelning på 4,41 kr, alltså  77 % vilket är helt otroligt.
• Husqvarna: Oförändrad, som förväntat.
• Industrivärden: Höjning från 5,75 till 6 kr, som förväntat.
• Investor: Denna höjning var redan känd, från 13 till 14 kr, 8 %.
• Kindred: En halvering, från 5,9 till 3 kr förväntade jag mig, men istället blev det ner till 2,13.
• Kopparbergs: En mindre höjning, från 6,1 till 6,3 kr (3 %) förväntade jag mig, men istället slog man till och höjde till 6,5 kr, alltså en höjning med 6,5 %.
• Latour: Höjning från 2,5 till 2,75 kr (10%) vilket också blev utfallet.
• Lundbergföretagen: Höjning från 3,2 till 3,4 kr (6%), vilket också blev utfallet.
• Skanska: Här hade jag ingen aning, en sänkning så väl som en höjning var väntad enligt mig, likväl som en bibehållen utdelning. Man höjde dock från 6 till 6,25 kr, en trevlig höjning på 4 %. Jag hoppas att detta är en hållbar trend som fortsätter i bolaget!

Kul ändå att slumpen föll sig att jag gissade rätt i 7 fall av 11 möjliga! Kul också att bolagen i portföljen presterar bra. De två undantagen är Aspire och Kindred som tyvärr inte hade kassaflöde nog under år 2019 för att hålla utdelningarna uppe, men sänkningarna var väntade. Jag har dock väldigt stora förväntningar på dessa båda bolag nu under verksamhetsåret 2020, jag förväntar mig både kursuppgångar och höjda utdelningar från båda dessa bolag. Aspire Global bör kunna återta tidigare utdelningsnivå direkt och Kindred bör kunna höja även om det lär dröja flera år innan man är uppe i samma nivå som tidigare.

Förväntningar på utdelningshöjningar under 2020

Så, rapportsäsongen är igång och därmed kommer beskeden kring bolagens utdelningar att presenteras de kommande veckorna. Utdelningarna är en väsentlig del av mitt investerande och ett riktigt kvitto på att bolagen tjänar riktiga pengar. Detta år blir utdelningarna viktigare än någonsin för mig då jag pga kommande villaköp inte sätter av något nytt kapital till aktier utan är beroende av utdelningar för att kunna köpa fler aktier.

Investor har redan presenterat sin höjning som också var ganska väntad (de har höjt med 1 kr per år i minst 10 års tid nu).

I övrigt ser mina förväntningar ut enligt följande:

• Aspire Global: Eventuell sänkning av utdelningen eller helt inställd utdelning pga förlikning med skatteverket (i Israel) och engångsinbetalning av skatt.
• Bahnhof: Här förväntar jag mig en höjning, minst från 0,55 kr till 0,6 kr.
• Duni: Oförändrad.
• Evolution Gaming: Jag förväntar mig en höjning, men samtidigt växer bolaget så det knakar så jag skulle heller inte bli förvånad om man håller oförändrad för att kunna finansiera sin tillväxt. En höjning från 2,49 till 3,5 kr vore dock nice (en höjning med 40%!).
• Husqvarna: Oförändrad.
• Industrivärden: Höjning från 5,75 till 6 kr.
• Kindred: En halvering, från 5,9 till 3 kr.
• Kopparbergs: En mindre höjning, från 6,1 till 6,3 kr (3 %)
• Latour: Höjning från 2,5 till 2,75 kr (10%)
• Lundbergföretagen: Höjning från 3,2 till 3,4 kr (6%)
• Skanska: Skanska är lite klurigt, då bolaget sänkte sin utdelning förra året. Jag kan dock tänka mig att man antingen gör en höjning från 6 till 7 kr eller att man behåller utdelningen på 6 kr och gör en extrautdelning på någon eller några kr per aktie. Bolaget har tjänat vansinnigt mycket pengar det senaste året, men frågan är om man vågar dela ut med anledning av vikande konjunktur, minskad orderingång osv? Jag tror och hoppas på att man som minst betalar ut 6 kr men skulle inte bli helt förvånad om man gör ytterligare en sänkning.

Varför utdelningar är så viktigt!

Att investera och köpa aktier i jakt på direktavkastning och utdelning både risas och rosas av diverse personer i börssammanhang. De senaste åren har utdelningsjägarna blivit allt fler med profiler bland bloggar och på twitter som tar täten och rapporterar om nya utdelningar hela tiden!

Jag personligen lägger stor vikt vid utdelningarna och tycker att de är en mycket viktig del av att investera på börsen.

Först och främst består utdelningen av "riktiga pengar". Redovisade vinster kan vara "fabricerade" (alltså påhittade) och i själva verket består av bokföringstekniska manövrar som lätt lurar en småsparare som mig. Men om ett bolag faktiskt delar ut pengar år efter år och man håller lite koll på skuldsättning och utdelningsandel osv så betyder detta i grund och botten att bolaget är friskt och tjänar riktiga pengar. Det är en ganska bra start när det kommer till att köpa aktier!!

Därtill skapar utdelningen ett kassaflöde in till portföljen som dämpar eventuella kraftiga svängningar på börsen. Visst finns det alltid en risk för inställda eller sänkta utdelningar, man ska vara medveten om att utdelningarna inte är huggna i sten! Men att en utdelning helt ställs in hör till ovanligheterna. De flesta bolagen tjänar fortfarande pengar genom en lågkonjunktur och en del av dessa pengar slussas vidare ut till aktieägarna. I tider av börsnedgång är det extra trevligt att få in utdelningar på kontot för att kunna köpa fler aktier "till rabatt".

Utdelningarna möjliggör också att man erhåller ett kassaflöde från sina innehav utan att behöva sälja av aktier eller på annat sätt minska sitt ägande. Att sälja aktier innebär också att man riskerar "dålig tajming" när börskursen är lägre än vad man kanske räknat med.

Dock är det många som med rätta kritiserar jakten på utdelningar som kanske är lite väl höga. Det finns bolag som är att betrakta som "helt mogna" (de saknar tillväxtmöjlighet) där en mycket stor del av vinsten delas ut till aktieägarna vilket ger väldigt hög direktavkastning. Detta begränsar dock den framtida möjligheten till höjd utdelning. Man skulle kunna se Telia som ett exempel på detta.

Vad jag är ute efter är en bra mix av bolag i portföljen. Vissa bolag har jag köpt in för att snabba på kassaflödet in till portföljen men där jag inte räknar med någon större höjning av utdelningar, exempel på sådana bolag är Altria och Iron Mountain. Men huvudfokus i portföljen är fortfarande bolag som har en något lägre direktavkastning men där potentialen till framtida höjd utdelning är desto större, exempel på detta är Latour, Lundbergföretagen, Nibe m.fl.

En sista faktor som jag tänkte ta upp i detta inlägg är glädjen som uppstår när man erhåller en utdelning. Den absolut viktigaste parametern när det kommer till sparande och investerande är nämligen att det över huvud taget blir av! Om man någon gång längs vägen tröttnar på en trött portfölj som utan större händelser sakta men säkert växer och blir större är risken att man slutar sätta in pengar till portföljen, eller att man slutar bevaka innehaven eller att man kanske i värsta fall säljer av allt ihop! Men om man har en portfölj som med jämna mellanrum hela tiden påminner en om att man äger bolag som varje dag tjänar pengar genom att jag får små utdelningar spridda över året triggas någon form av belöningssystem och man blir påmind om styrkan i ränta-på-ränta effekten. Dessutom blir det extra stor glädje i april och maj när de svenska innehaven delar ut väldigt mycket pengar på en och samma gång!

Däremot ska man vara medveten om att bolag som med stort fokus och framgång satsar allt på att växa och ta marknadsandelar kanske inte har medel över till utdelning, och då är det också värt att tänka på att man lätt missar tillväxtraketer som man har som kriterium att endast köpa bolag med utdelning. Min upplevelse är att om man endast köper aktier med utdelning tar man också bort den största potentialen till svängningar i portföljen, både på uppsidan och nedsidan. Man ska dock inte låta sig luras, både Ratos och Eniro är två bolag som delat ut pengar men där kursutvecklingen varit katastrof. Som med allt annat är utdelningar ett mer komplext ämne än vad som går att sammanfatta i ett blogginlägg!

Ränta-på-ränta effekten tar fart i portföljen!

Äntligen har portföljen kommit upp ordentligt i storlek och jag noterar att ränta-på-ränta effekten märks allt mer tydligt.

Dels via att den procentuella utvecklingen i bolagens kurser får stort utslag i min ekonomi även i absoluta termer. En upp- eller nedgång på 2 % motsvarar nu 13 000 kr vilket spelar mycket stor roll sett till hushållets löner och var vi befinner oss i livet.

Jag har en tro på att börsen ska fortsätta upp på lång sikt och att portföljens sammansättning är gynnsam! Således eftersträvar jag fortsatt stor exponering mot börsen!

Men ett annat sätt som ränta-på-ränta effekten märks av är att utdelningarna på månadsbasis börjat bli så pass påtagliga att de på riktigt börjar påverka mina månadsköp av nya aktier!

Om vi tittar på en av diagrammen från min senaste månadsrapport ser man tydligt hur utdelningarna varje månad har ökat från år till år. Vissa månader får lite speciella staplar om jag sålt av aktier i någon högutdelare (typ H&M), men den övergripande utvecklingen framgår med all tydlighet:

November månad kommer bli riktigt trevlig då jag förväntar mig totalt ca 2 000 kr i utdelning vilket med nöd och näppe kommer att överträffa utdelningen för månaden som erhölls 2017. 2 000 kr extra kommer tillföra portföljen totalt 40 % extra att köpa aktier för utöver de vanliga 5 000 kr som jag tillför portföljen varje månad.

Ser man dessutom till hur utdelningen utvecklar sig över helåret är utvecklingen mycket trevlig. Jag har redan passerat 2018 års utdelningar med råge och kommer dessutom få ytterligare några tusenlappar till innan årsskiftet. Ser man till prognosen, alltså den högsta stapeln som redovisar utdelningarna för kommande 12 månader ser det väldigt bra ut för portföljen.

Min förväntade utdelning höjs i takt med att jag köper fler aktier varje månad. I dagsläget sätter jag in 5000 kr från lönen till aktieköp varje månad, detta resulterar i aktieköp för 60 000 kr varje år. Den förväntade utdelningen kommande 12 månader uppgår nu till otroliga 21 000 kr vilket alltså ökar summan för aktieköp årligen med 35 %. Dessutom ökar utdelningarna i takt med att bolagen höjer sina utdelningar med jämna mellanrum.

Utvärdering av samtliga amerikanska innehav

Med anledning av mitt senaste inlägg på temat utdelning och ränta på ränta -effekt från mina amerikanska innehav gjorde jag en snabb översyn av bolagen och började fundera lite kring den totala direktavkastningen och värderingen av några av bolagen.

Jag har gjort en ganska grovhuggen indelning av de tre parametrarna direktavkastning, P/E-tal och hur stort mitt innehav är enligt följande.

Storlek på innehav: Om innehavet är mindre än 10 000 kr rödmarkeras detta, jag vill att samtliga innehav ska vara större än så. Antingen ska jag öka storleken på innehavet eller så bör innehavet säljas. Innehav mellan 10 - 20 000 kr gulmarkeras, helt ok storlek. Över 20 000 grönmarkeras, bra storlek som gör avtryck i portföljen.

P/E: Tal över 20 rödmarkeras, ansträngd värdering som kräver en motivering för att behållas i portföljen. Inom spannet 15 - 20 är helt OK värderat (gult). Under 15 är bra värdering (grönt).

Direktavkastning: Under 2 % är alldeles för lågt (rött), jag har inte köpt dessa amerikanska innehav som tillväxtraketer utan som kassaflödesmaskiner som ska ge portföljen utdelning! Mellan 2 - 3 % är helt ok (gult) och allt över 3 % är bra (grönt).

Jag har följt upp detta för respektive innehav enligt nedan där siffrorna har färgmarkerats enligt förklaring ovan.

Colgate Palmolive
Mitt innehav: 8 380 kr.
P/E: 27
Direktavkastning: 2,35 %

När Colgate först köptes in i portföljen i februari 2016 var direktavkastningen 2,3 %, alltså ungefär samma som idag, kursen låg kring 65 dollar och är sedan dess upp med 11 %. Mitt innehav är för litet, värderingen är för hög, direktavkastningen är godkänd men i lägsta laget. Jag kommer inte att öka något i bolaget till nuvarande värdering och beslutet blir därför att (tillfälligt?) avyttra aktierna i Colgate Palmolive efter ca 3,5 år. Vid en lägre värdering köper jag gärna tillbaka mina aktier och ökar ytterligare i detta bolag.

Deere & Company
Mitt innehav: 27 000 kr.
P/E: 16
Direktavkastning: 1,9 %

Detta är ett av mina absolut första innehav i portföljen och har funnits med ända sedan bloggen startades. Kursresan i Deere har varit fantastisk och mitt innehav har en rejäl storlek, värderingen är helt OK men direktavkastningen är i lägsta laget.

Beslutet i detta fall blir att skala ner mitt innehav något. Jag säljer knappt hälften av aktierna så att bolaget blir värt ca 15 000 kr istället.

Diageo
Mitt innehav: 14 300 kr.
P/E: 26
Direktavkastning: 2,5 %

Värderingen är alldeles för hög, men mitt innehav har helt ok storlek och helt ok direktavkastning. Detta är ett av mina "defensiva" innehav som kommer att fortsätta sälja öl och sprit oavsett vilka krig och lågkonjunkturer som än inträffar. Jag kommer behålla mina aktier i detta bolag, lite på samma tema som jag äger Kopparbergs.

Johnson & Johnson
Mitt innehav: 13 800 kr.
P/E: 21,5
Direktavkastning: 3 %

Värderingen må vara något hög, men verksamheten är konjunkturokänslig, direktavkastningen är "bra" och jag avser öka mitt ägande under hösten.

McDonalds
Mitt innehav: 14 200 kr.
P/E: 28
Direktavkastning: 2,14 %

Mitt innehav är helt ok men direktavkastningen är i lägsta laget och värderingen är helt uppåt väggarna. När jag först tittade på McDonalds i slutet av 2016 var P/E 21 och direktavkastningen 3,35, men nu när kursen kommit upp och direktavkastningen fallit så blir beslutet att sälja. Jag har inte köpt McDonalds som någon tillväxtraket utan som en stor fet amerikansk kvartalsutdelare, jag är således bara ute efter ett kassaflöde. Som jag skrev i ett tidigare inlägg är bolaget dessutom ganska högt belånat.

PepsiCo
Mitt innehav: 21 000 kr.
P/E: 15
Direktavkastning: 2,8 %

Jag förstår inte hur PepsiCo kan ha så fina siffror. Direktavkastningen på 2,8 % är visserligen inte fantastisk men verksamheten känns oerhört trygg och värderingen är inte på något sätt hög även om den inte utmärker sig som speciellt billig. Mitt innehav har riktigt bra storlek i portföljen och jag avser rent av att öka mitt ägande under hösten.

Procter & Gamble
Mitt innehav: 25 500 kr.
P/E: 83 (!!!)
Direktavkastning: 2,4 %

Här förstår jag ärligt talat inte vad som har hänt med värderingen av bolaget. När jag först analyserade bolaget i slutet av 2015 var direktavkastningen 3,4 % och P/E (för året 2015) kring ca 30, men redan under 2016 och 2017 lång P/E kring 23 respektive 16. Det rör sig om en oerhört slagig vinst och om bolagets vinst per aktie kan återgå till ca 3,5 (någon form av snitt för de senaste åren) kommer P/E istället att landa på 34. Ett P/E på 34 skriker ju inte direkt köp utan snarare "avstå!". Senast jag köpte bolaget var i maj 2018 vilket var ett alldeles fantastiskt köp, sedan dess är aktiekursen upp med otroliga 68 %, inte direkt en kursresa jag förväntar mig i en "stabil utdelningsaktie".

Hur man än vänder och vrider på det är värderingen alldeles för hög i P&G, men i och med att direktavkastningen ändå är helt ok kommer jag inte att avyttra hela mitt innehav men däremot skala av en del. Jag avser sälja aktier så att mitt innehav i bolaget är ca 15 000 kr.

Realty Income
Mitt innehav: 46 300 kr.
Direktavkastning: 3,6 %

Jag presenterar inga siffror för värderingen i och med bolagsformen REIT (P/E landar på felaktiga 56). Innehavet har växt sig galet stort men direktavkastningen är fortfarande god i bolaget. Jag gör inga förändringar.

Unilever PLC
Mitt innehav: 11 900 kr.
P/E: 24
Direktavkastning: 2,9 %

Innehavet i Unilever är kanske lite väl smått, samtidigt som värderingen är något hög och direktavkastningen är relativt bra men inte fantastiskt. Jag köper inga fler aktier till den här värderingen, men om kursen kommer ner mot 50 dollar som jag köpte kring i slutet av 2016 skulle P/E ligga på 20 (mer acceptabelt) och direktavkastningen kring 3,6 % och jag skulle börja köpa fler aktier i bolaget. På sikt avser jag öka mitt ägande i Unilever.

Slutsats

Efter ett annorlunda inslag här på bloggen (det hör inte till vanligheterna att jag gör försäljningar likt detta, framtiden får visa om jag är rätt eller fel ute) är slutsatsen att avyttra en hel del aktier i mina amerikanska innehav enligt följande:

• Colgate Palmolive: Jag säljer hela innehavet på ca 8 400 kr.
• Deere & Company: Jag säljer ca halva innehavet på ca 12 000 kr.
• McDonalds: Jag säljer hela innehavet på ca 14 200 kr.
• Procter & Gamla: Jag säljer delar av innehavet på ca 10 500 kr.

Totalt kommer jag alltså sälja aktier för ca 45 000 kr. Detta är en oerhört stor försäljning, något jag inte alls är van vid. Men mina "trygga utdelare" är värderade som tillväxtraketer och jag kommer därför söka nya bolag för dessa pengar.

Pengarna ska så klart investeras (och därmed "sättas i arbete") snarast möjligt efter försäljningen som kommer ske i oktober. I och med att jag redan har planerat att göra några aktieköp i amerikanska bolag under hösten planerar jag preliminärt att köpa aktier för summan enligt följande:

• Iron Mountain: 15 000 kr.
• General Mills: 15 000 kr.
• PepsiCo: 7 500 kr.
• Johnson & Johnson: 7500 kr.

De sålda aktierna genererade en årlig utdelning på ca 980 kr vilket innebär en genomsnittlig direktavkastning på ca 2,17 %. De nya aktierna som jag avser köpa kommer istället att generera en årlig utdelning på 2 060 kr vilket innebär en genomsnittlig direktavkastning på 4,58 %.

Nå väl, ingenting är ännu hugget i sten. Detta är en preliminär plan och jag kommer inte att omgående börja sälja aktier i portföljen. Det är viktigt att skynda långsamt. Jag behöver vänja mig vid denna tanke och om allt fortfarande känns bra och logiskt efter månadsskiftet genomför jag försäljningarna tisdagen 1 oktober och köper nya aktier efter någon dag senare samma vecka. Då tillkommer dessutom 5 000 kr i månadssparande och 1 000 kr i utdelningar som finns på kontot och dessa pengar fördelas som planerat mellan Iron Mountain och General Mills.

Ränta på ränta -effekten från amerikanska innehav

Anledningen till att jag skriver om just mina amerikanska innehav är att dessa till skillnad från mina svenska delar ut pengar kvartalsvis vilket medför att jag får ett mer stabilt och förutsägbart kassaflöde in till min KF.

Detta medför att jag på ett mer regelbundet sätt kan återinvestera utdelningarna i nya aktier. Hittills har utdelningarna inte varit på den nivån att att utdelningarna gjort ett kännbart avtryck när jag köper nya aktier, men nu börjar detta så smått ändras vilket är både roligt och spännande.

Innehaven i min KF uppgår till 203 000 kr, samtliga innehav är amerikanska förutom Novo Nordisk som också återfinns i portföljen. Totalt uppgår utdelningarna i KF årligen till 5 030 kr (varav Realty Income står för 1 600 kr vilket utgör 32 % av utdelningarna...).

Till detta kommer mina kommande månadsköp som under slutet av 2019 kommer uppgå till ca 12 000 kr och generera ett kassaflöde på ytterligare 500 kr per år i utdelningar.

En total årlig utdelning på 5 500 kr medför 1 375 kr per kvartal. Givet att jag gör ett månadsköp i amerikanska innehav per kvartal framöver där ett månadsköp utgörs av 5 000 kr kommer utdelningarna att öka den investerade summan med 27 % vilket är påtagligt mycket.

Äntligen kan man se hur ränta på ränta -effekten finns där och det roliga är att den kommer bara att öka och bli än kraftigare framöver ju fler aktier jag köper.

Visserligen erhåller jag större utdelningar från mina svenska innehav, men dessa utdelningar kommer i princip uteslutande i april/maj och sedan är det relativt få utdelningar resterande 10 månader. De amerikanska utdelningarna gör sig alltså mer påminda och är roligare att få och påverkar varje månadsköp jag gör i amerikanska innehav.

Visst ska man alltid tänka rationellt och försöka maximera sin avkastning osv, men det är också viktigt att jag håller intresset uppe för börsen och ser till att jag verkligen tycker att det är roligt, annars är risken att jag i slutändan slutar sätta in pengar till Avanza för aktieköp. Utdelningarna är väldigt roliga att få och påminner mig hela tiden om de kassaflöden som börsen genererar, detta är viktigt för mig och medför att jag även framöver kommer fortsätta spara och engagera mig i investeringar på börsen!

Utfall utdelningshöjningar vs mina förväntningar

I ett inlägg i slutet av januari redovisade jag vilja utdelningsförändringar jag förväntade mig.

I och med att Lundbergföretagen nu har släppt sitt bokslut vet vi också utfallet för samtliga innehav, resultatet blev enligt följande:

Siffrorna nedan redovisas enligt följande: X / Y / Z
X = Föreslagen utdelning.
Y = Min förväntning.
Z = Förra årets utdelning.

Bolag där jag förväntade mig höjning:

Alfa Laval: 5 / 4,50 / 4,25
Evolution Gaming: 12,44 / 15 / 9,33
Fenix Outdoor: 12 / 11,9 / 10
Industrivärden: 5,74 / 5,75 / 5,5
Investor: 13 / 13 / 12
Latour: 2,5 / 2,5 / 2,25
Lundbergföretagen: 3,2 / 3,25 / 3
Nibe: 1,3 / 1,2 / 1,05
Orkla: 2,6 / 2,7 / 2,6
Sampo: 2,85 / 2,75 / 2,6
Wallenstam: 1,9 / 1,95 / 1,8

Bolag där jag hoppas på, men inte förväntar mig någon höjning:

Husqvarna: 2,25 / 2,5 / 2,25
Kopparbergs bryggeri: 6,1 / 6,5 / 5,9

Bolag där jag inte förväntade mig någon höjning:

Skanska: 6 / 8,25 / 8,25
Catena Media: 0 / 0 / 0

Kul ändå att jag hade lyckats pricka in att jag i alla fall inte förväntade mig någon höjning av utdelningen från Skanska, mindre kul att de valde att sänka.

Utdelningssänkning Skanska

Oj, idag blev jag riktigt förvånad när Skanska meddelade att man sänker utdelningen från 8,25 kr till 6 kr per aktie, en sänkning med hela 27 %, en enorm kapning!

Frågan är då var som föranlett denna sänkning.

Bolagets omsättning under 2018 uppgick till otroliga 170,5 miljarder kr, eller 420 kr per aktie. Detta är den högsta omsättningen bolaget har haft de senaste 10 åren.

Rörelsemarginalen får året blev 2,8 % vilket resulterade i en vinst på 4,8 miljarder kronor. Resultatet per aktie för de senaste 10 åren syns i bilden nedan.

Trots en fin vinst och stabil verksamhet så väljer man trots detta att sänka utdelningen, bild nedan.

Visst, bolaget har haft problem med projekt i USA och omstrukturering sker i verksamheten i Polen, men man har ändå vägt upp detta med fina affärer i den kommersiella fastighetsutvecklingen där vinster på över 4 miljarder erhölls. VD Anders Danielsson konstaterar att sänkningen är en förutsättning för att kunna behålla bolagets finansiella styrka och samtidigt kunna investera i projektutveckling.

Frågan är om detta verkligen är hela sanningen, eller om det är något annat som ligger bakom. Jag hade visserligen misstänkt att Fredrik Lundberg skulle mana till både försiktighet gällande utdelningen, jag gissade ju själv att utdelningen skulle förbli oförändrad på 8,25 kr. Jag hade dock aldrig kunnat föreställa mig en sänkning likt denna.

Antingen är detta en tydlig signal på styrka hos bolaget, man stärker kassan, förbättrar soliditeten och kanske möjligheten till bättre kreditbetyg och lägre räntekostnader samtidigt som man ger sig själv goda förutsättningar till satsningar framöver. VD lyfter fram utmaningar på den svenska bostadsmarknaden osv, kanske är det detta man vill positionera sig för. Investeringar idag ger ju möjlighet att skörda vinster i framtiden.

Eller så är sänkningen en tydlig signal på svaghet. Kanske har styrelsen identifierat svagheter och problem som kommer att bli kännbara under 2019 och framåt varpå man föregår dessa händelser genom att sänka utdelningen redan nu.

Framtiden får utvisa.

Självförsörjandegrad 2018

Jag har roat mig med att på nytt genomföra en simulering över hushållets totala kostnader för resten av 2018 och jämföra med de ökade årliga utdelningar som jag förväntar mig i och med de regelbundna aktieköp som genomförs månadsvis.

Tanken är att ta summan av samtliga förväntade utdelningar för kommande 12 månader (utan att ta hänsyn till eventuella höjningar/sänkningar av utdelningarna) och dividera med de totala kostnader som hushållet har haft de senaste 12 månaderna.

Just nu ligger självförsörjandegraden på exakt 2,38 %.

I januari satte jag upp som mål för år 2018 att landa på en självförsörjandegrad på 4,4 %.

I april gjorde jag en ny beräkning som resulterade i en självförsörjandegrad på 3,34 %.

Dagens uppdaterade beräkning pekar på att jag kommer landa på ca 3,56 % i slutet av 2018.

Detta resultat innebär att mina totala utdelningar kommer att täcka hushållets kostnader i ca 13 dagar. Självförsörjandegraden är inte ett mål på kort sikt utan snarare ett resultat av övriga mål. Det vore ju rent kontraproduktivt att köpa aktier med högsta direktavkastningen nu för att snabba på utvecklingen, istället för att köpa bolag som kanske kan öka sin utdelning allt mer i framtiden.

Att jag överhuvud taget har med detta mått bland mina mål är att jag faktiskt ska ha mätbara mål att dels minska min onödiga konsumtion och lägga undan mer pengar till investeringar. En framtida hög självförsörjandegrad ökar min ekonomiska frihet och kan hjälpa mig att arbeta deltid eller att våga säga upp mig för att starta ett eget företag. Aktieportföljen och dess utdelningar kommer då fungera lite som en säkerhet och en krockkudde om min ekonomiska försörjning i övrigt skulle gå dåligt.

Förhållningssätt till bolag som inte delar ut pengar

För att hålla risken på en lägre nivå i portföljen har jag satt upp som en regel för mig själv att samtliga bolag jag köper aktier i ska dela ut pengar. På detta sätt kan jag enbart investera i bolag som har kommit så långt i sin utveckling att man passerat den kapitalkrävande fasen där en verksamhet byggs upp och istället kommit in i en fas där verksamheten utvecklats så mycket att den genererar ett positivt kassaflöde så att det blir pengar över som kan delas ut.

På detta sätt vet man att pengarna i bolaget är riktiga, att det faktiskt uppstår en riktig vinst och ett riktigt överskott som jag som delägare kan få ta del av. Det finns ju exempel på bolag som redovisat vinster som egentligen inte varit verkliga vinster (Alliance Oil exempelvis, som redovisade vinster men som hade ett negativt kassaflöde, man gick alltså minus med redovisade vinst).

Att uteslutande investera i utdelande bolag är på intet sätt en garanti för att undvika förluster eller dåliga affärer, men man sållar bort många av de sämsta bolagen.

Problemet är ju också att man samtidigt sållar bort många väldigt bra bolag, som använder alla pengar man tjänar till att investera i sin egen verksamhet. Förhoppningsvis är Catena Media ett sådant bolag, som jag ju nu har investerat pengar i. Jag är medveten om att risken i detta bolag är betydligt högre än i många andra bolag jag äger.

Dels har bolaget en kort historik, det är verksamt i en bransch jag inte är bekant med, jag kan inte förstå deras verksamhet och intjäning fullt ut, bolaget expanderar kraftigt, så väl organiskt som via uppköp. Det är alltså många saker som kan gå fel här, sammanfattningsvis är risken hög. I och med detta kan också den potentiella avkastningen bli väldigt hög, men det ställer ju också krav på att Catena ska lyckas med väldigt mycket av det man tar sig an.

Om Catena skulle hamna i en juridisk tvist med myndigheter på en marknad samtidigt som man upptäcker att ett förvärv gjordes till alldeles för hög värdering och tvingas till nedskrivningar osv tror jag att detta skulle drabba bolaget, verksamheten och aktiekursen mycket negativt.

Jag har inte för avsikt att styra om portföljen till denna typ av bolag, absolut inte. I dagsläget finns det bara rum för Catena Media som icke utdelande bolag, och jag kommer inte att köpa aktier så att bolaget utgör större andel än 3,75 % av min portfölj (alltså ca 15 000 kr om portföljen är värd 400 000 kr). Givetvis kan bolaget, om allt vill sig väl, kunna öka i värde på egen hand så att denna gräns passeras av denna anledning.

Den stora basen i min portfölj ska vara "trög", den ska gå upp sakta men säkert i konjunkturuppgång och ska inte kollapsa i lågkonjunktur. Vinsterna ska vara stabila och långsamt ökande. Det utesluter dock inte att jag på sikt har en andel av min portfölj som mer snabbväxande bolag eller som på annat sätt avviker från mina normala rutiner kring investeringar. Catena Media och Evolution Gaming är definitivt två bolag som är utanför min "comfort zone", det återstår nu att se om jag gör bort mig eller om detta utvecklas bra på sikt. Evolution Gaming delar i alla fall ut pengar, vilket gör att jag känner mig mer trygg i den investeringen.

Utdelningsfest i april & maj

Utdelningssäsongen har redan smygstartat men de stora utdelningarna för mig stundar nu under april och maj.

Framför allt är det april som sticker ut där följande utdelningar väntar på kontot:

• Husqvarna
• Lundbergföretagen
• Orkla
• Skanska
• Industrivärden
• Sampo
• Alfa Laval
• Wallenstam
• Altas Copco
• Fenix Outdoor
• Realty Income
• Diageo
• Summa april: 4 690 kr

Därefter följer utdelningarna i maj enligt följande:

• Atlas Copco
• Investor
• Latour
• Nibe
• Kopparbergs
• Deere
• Realty Income
• P&G
• Colgate
• Summa maj: 2 180 kr

Total summa april + maj = 6 870 kr.

Under samma två månader fick jag år 2017 totalt 5 230 kr i utdelning, den totala höjningen för detta år blir alltså 31 %.

Öka andelen hög direktavkastning i portföljen? - del 2

Se mitt första inlägg här.

Jag konstaterade i mitt senaste inlägg att jag var intresserad av att öka direktavkastningen något i min portfölj och att jag skulle återkomma när jag tagit fram lite lämpliga kandidater till detta.

Tyvärr gick det inte så bra. Jag har ju redan byggt upp en portfölj som består av de bolag jag tycker om och som passar min profil, detta har ju onekligen lett till att direktavkastningen blivit något låg och därmed är det ju inte konstigt att jag heller inte känner att det är aktuellt att börja ta in bolag med hög direktavkastning i portföljen.

Jag sållade bland potentiella kandidater genom att gå in på börsdata.se och sortera ut bolagen i large cap i alla länder (OBX i Norge) och sedan sortera på direktavkastning.

Baserat på de bolag jag känner till och rent spontant kan tänka mig att äga kvarstår följande kandidater:

• Fortum, 7,5 %
• Axfood 6,3 %
• Sampo 5,0 %
• AstraZeneca 4,7 %
• H&M 3,8 %
• Castellum 3,5 %
• Skanska 3,4 %
• ABB 3,2 %

Av dessa bolag har jag redan tagit upp några här på bloggen tidigare. Axfood har jag kommit fram till är för dyr, men ska absolut in i portföljen i framtiden. Sampo och H&M utgör redan en för stor del i portföljen och något ytterligare köp kommer inte genomföras. AstraZeneca har jag analyserat och kommit fram till att avvakta med. Castellum har jag också kikat på och kommit fram till att avvakta med. Skanska och ABB ingår redan i portföljen och i dessa innehav kommer jag sakteligen att öka på med fler aktier framöver. Fortum skrev Lundaluppen ett inlägg om här om dagen (tur för mig, han är duktig på att analysera bolag) och kom fram till att man nog inte behöver stressa in i bolaget.

Som ni märker har jag i min screening redan arbetat mig ner till bolag med en direktavkastning på 3,2 %, inte alls mycket mer än min egen totala portföljs direktavkastning som ligger på 2,9 %.

Jag tog också en titt på mid cap och hittade då följande bolag med en direktavkastning högre än min egen portfölj som jag spontant blev sugen att köpa:

• Clas Ohlson 4,4 %

Clas Ohlson står redan med på min lista över intressanta bolag att analysera och jag kommer inte stressa in i detta bolag. Analysen kommer när den kommer.

Resultatet av min fundering på att försöka fokusera på att höja portföljens direktavkastning blev tyvärr att jag redan har en portfölj sammansatt av de bolag jag gillar och som jag trivs med och några direkta förändringar kommer inte ske.

Öka andelen hög direktavkastning i portföljen?

Jag har haft lite tankar kring detta sedan tidigare men ändå känt mig trygg i att många av mina innehav förväntas höja utdelningen i framtiden. Eller rättare sagt: JAG förväntar mig att de ska höja utdelningen i framtiden :)

Exempel på två bolag som jag tror kommer höja utdelningen ganska kraftigt under de kommande, låt säga 15 åren är Industrivärden, Lundbergföretagen och Latour.

Men, så läste jag följande inlägg av Miljonär innan 30 där han bjuder på två bra räkneexempel. Visserligen kan man diskutera antagandena som gjorts i dessa räkneexempel och vad som hänt om man ökat utdelningstillväxten i bolaget med lägre direktavkastning.

Utdelningstillväxten i Lundbergföretagen har de senaste åren sett ut enligt följande:
2009: 8,3 %
2010: 15,4 %
2011: 6,7 %
2012: 7,5 %
2013: 7,0 %
2014: 8,7 %
2015: 6 %

Utdelningsökningen har varje enskilt år (sedan krisen 2008 då utdelningen sänktes med 33 %) alltid överstigit 5 %, men å andra sidan är direktavkastningen idag endast 1,0 %.

Den totala direktavkastningen i min egen portfölj är i dagsläget 2,87 %, och förväntas stiga måttligt till ca 2,91 % lagom till årsskiftet. Jag kan konstatera att min egen portfölj har en påtagligt låg direktavkastning jämfört med andra bloggare som delar med sig av sina portföljer. Jag själv beräknar portföljens direktavkastning genom att ta den totala årliga utdelningen från alla bolag i portföljen och dividera med portföljens nuvarande totala värde.

Även om man köpt ett bolag för länge sedan till väldigt hög direktavkastning påverkar det tyvärr inte dagens direktavkastning i portföljen. Vissa vill hävda att om man köpt bolag X för 10 000 kr så är det denna summa som dagens utdelning ska beräknas mot. Så är (enligt mig) inte fallet. Låt exempelvis säga att bolag X idag har stigit till 40 000 kr och att utdelningen för innehavet ligger på 1 000 kr. Då ska utdelningen jämföras med dagens värde och blir därmed 1 000 / 40 000 = 2,5 %. Att beräkna 1 000 kr / 10 000 kr = 10 % är inte relevant. För att kunna komma fram till om det är bäst för portföljen att behålla den aktuella investeringen i bolag X eller om det är mer lönsamt på sikt att sälja hela innehavet och istället investera i bolag Y så måste ju utdelningen jämföras mot dagens värde (om det nu är direktavkastningen man vill jämföra, det finns ju andra faktorer och variabler att studera också).

Hur som helst, direktavkastningen i min portfölj ser ut enligt följande idag:

Bolag		Direktavkastning		Andel av portfölj
Fenix Outdoor		0.85%		4.0%
Lundbergsföretagen		1.01%		6.6%
Nibe		1.18%		3.1%
Kopparbergs		1.70%		5.6%
Latour		2.02%		3.1%
Atlas Copco		2.25%		2.5%
Deere		2.36%		6.6%
Colgate-Palmolive		2.41%		2.2%
Novo Nordisk		2.71%		0.8%
J&J		2.86%		4.7%
Industrivärden		2.94%		8.2%
Pepsico		2.99%		2.3%
Alfa Laval		3.01%		2.4%
Diageo		3.10%		0.4%
Hafslund		3.16%		2.9%
McDonalds		3.18%		0.5%
Investor		3.20%		10.7%
P&G		3.25%		2.5%
ABB		3.41%		2.3%
Skanska		3.53%		0.9%
Unilever		3.53%		2.0%
HM		3.66%		12.3%
Realty Income		4.43%		7.8%
Sampo		5.15%		5.6%

Indelat efter de olika direktavkastningsnivåerna (direktavkastning i hela procentenheter) ser portföljen ut enligt följande:

Innehav med direktavkastning:			Andel av portfölj
0 % < X < 1 %			4.0%
1 % < X < 2 %			15.3%
2 % < X < 3 %			30.4%
3 % < X < 4 %			36.9%
4 % < X < 5 %			7.8%
5 % < X < 6 %			5.6%
	Summa:		100%

Med andra ord kan jag konstatera följande: 87 % av innehavet i min portfölj direktavkastar under 4 %, och 50 % av innehavet i min portfölj direktavkastar under 3 %.

De båda högst direktavkastande bolagen i min portfölj utgörs av Sampo och Realty Income, men jag har inte för avsikt att göra någon radikalt stor investering i något av dessa båda bolag då risken i bolagen är hög och då deras respektive andel i portföljen redan är något för stor. Dessutom är båda bolagen exponerade mot samma typ av risk (fastighetsmarknaden, räntor) och därför är dessa båda bolag att betrakta lite som att lägga "äggen i samma korg".

Vad jag tror mig behöva är ett nytt bolag med hög direktavkastning i portföljen. Jag kommer att försöka vaska fram lite kandidater och se vad jag hittar och återkomma med en sammanställning i ett senare inlägg.

Avslutningsvis är det också på sin plats att poängtera att ett bolags avkastning i portföljen består av två faktorer, utdelning och kurstillväxt. Att lägga för mycket fokus på den ena faktorn tenderar utesluta den andra faktorn. Exempelvis Latour, Kopparbergs och Fenix Outdoor har låg direktavkastning men tenderar att "gå som tåget" på börsen. Avkastningen når mig istället i form av högre börskurser i dessa bolag. För att jag ska kunna kapitalisera på en högre börskurs krävs ju antingen att jag säljer av delar av innehaven eller belånar innehaven, något jag inte är intresserad av att göra. Att fokusera på direktavkastning (alltså utdelningen) behöver inte på något sätt vara fel, men det är viktigt att vara medveten om vad man avstår när man gör det valet. I mitt fall är inte detta ett problem då jag känner mig trygg med en portfölj som har en schysst direktavkastning då utdelningarna inte tenderar fluktuera lika mycket som börskurser gör.

Om hela börsen går ner med 50 % på ett år är det inte lika sannolikt (min bedömning baserat på inget faktaunderlag alls) att utdelningarna sänks med 50 %. Däremot i vissa innehav, i mitt fall specifikt Lundbergföretagen och Industrivärden, förväntar jag mig kraftigt sänkta (eller rent av helt inställda) utdelning vid händelse av kris då dessa bolag sannolikt kommer att ta tillfället i akt att stötta eller öka ägandet i sina befintliga innehav. Bolag verksamma i en specifik bransch som blir extra utsatt i en kris kommer ju så klart drabbas hårdare och där kommer ju sannolikt utdelningarna också drabbas hårdare och därför är det också viktigt att vara medveten om fördelarna och nackdelarna med spridning av risk i branscher och sektorer.

Detta blev ett ovanligt långt och filosofiskt inlägg för att vara jag, men poängen är väl att jag har intresse av att öka direktavkastningen något i portföljen framöver.

I ett kommande inlägg ska jag gå igenom vilka bolag som kan vara intressanta att öka i och när/hur denna investering kan genomföras.

Om du som läsare har några kommentarer eller någon input på denna inlägg ser jag fram emot att du delar med dig genom att skriva en kommentar.

En annan fundering som kan få avsluta detta inlägg är: Vad är låg respektive hög direktavkastning och hur avgörs detta?

Månadsrapport november 2015

Så var även november månad över och det är återigen dags för en liten summering av den gångna månaden.

Månadshändelser november:

• Jag har mottagit 73,9 kronor netto i utdelning från Deere & Co
• Jag har mottagit 36,68 kronor netto i utdelning från Realty Income Corp
• Jag har mottagit 50 kronor netto i utdelning från Ratos pref
• Jag har köpt 1 aktie i Lundbergföretagen (totalt 457 kronor)
• Jag har köpt 3 aktier i H&M (totalt 963 kronor)
• Jag har köpt 3 aktier i Realty Income Corp (totalt 1293 kronor)
• Jag har köpt 1 aktie i PepsiCo Inc (totalt 888 kronor)

Detta blev alltså en månad med ovanligt mycket händelser. Jag har totalt köpt aktier i 4 företag uppdelat på 6 olika tillfällen (H&M-aktierna inköptes var och en för sig) och frågan är då vad detta har gett upphov till för courtage och om courtaget överstiger 1 % av det investerade kapitalet?

Courtaget för aktierna ovan i samma ordning är enligt följande (i svenska kronor): 1 kr + 3 kr + 9 kr + 9 kr = 22 kr.

Totalt har jag köpt aktier för 3 601 kronor och courtaget motsvarar därmed 0,6 % av det investerade kapitalet vilket jag tycker är en försvinnande låg siffra. I dagsläget och med de summor jag faktiskt köper aktier för ser jag inget behov av att koncentrera mina köp utan anser att jag kan fortsätta att köpa aktier i flera olika bolag varje månad och dessutom kan jag köpa svenska aktier uppdelat vid olika tillfällen så som jag gjort med H&M då courtaget är så påtagligt lågt.

I mitt tidigare inlägg skrev jag att jag skulle köpa aktier i Lundberg för ca 1000 kr (utfall 457), Realty Income för ca 1500 kr (utfall 1293) och PepsiCo för ca 1500 kr (utfall 888). Jag är ändå nöjd med resultatet denna månad. Anledningen till att jag köpte mindre Lundberg än planerat är att jag läst vad Christoffer Stockman skrivit om Lundbergs och att aktien handlas till en premie just nu vilket är unikt osv. Jag har under månaden också läst ett stort antal inlägg som Stockman skrivit om Lundbergs på sin blogg och lärt mig mycket nytt om bolaget. Min syn är fortsatt positiv men jag tror att jag ska lugna mig lite i mina inköp och istället köpa fler aktier när vi upplever lite sämre tider och aktien förhoppningsvis handlas till stor rabatt.

Månadens inköp har gett upphov till en förväntad ökad årlig utdelning på fantastiska 113 kronor.

Jag kan också notera att jag bara köpt för delar av min tillgängliga summa då jag köpt för 3 601 kronor istället för 4 160 kronor och därmed kan jag under december köpa aktier för 4000 + utdelningar (förväntas från Realty + J&J) + 560 kronor, alltså 4 560 + utdelningar.

I övrigt presenteras månadens utveckling i portföljen med följande grafer:

Vad gäller portföljandelen per innehav har det inte skett några större förändringar sedan oktober då jag köpte in Realty Income som nytt innehav i portföljen. Alla innehav ligger nu inom spannet 2 % - 9 % av den totala portföljandelen. Spiltan räntefond är endast min buffert.

Inga konstigheter här, portföljen fortsätter växa, den totala summan jag förväntar mig i utdelningar under kommande 12 månader har stått still ett tag som resultat av att jag strukturerat om i portföljen.

Inget att kommentera i grafen ovan.

Tyvärr minskar självförsörjandegraden återigen. Detta till följd av att jag haft väldigt stora utgifter denna månad. Utgifterna kommer tyvärr vara stora även framöver och detta kommer medföra att det under kommande året kommer bli svårt att öka självförsörjandegraden avsevärt. Något som förhoppningsvis kan medföra en påtagligt ökad självförsörjandegrad är om mina befintliga bolag höjer sina utdelningar.

Jag noterar att andelen USD i portföljen ökar sakta men säkert. Detta blir ju en direkt konsekvens av att jag varje månad köper aktier i amerikanska bolag, något jag kommer att göra även under december. Om jag nu vill ha en begränsning på andelen utländsk valutaexponering i portföljen så får jag ta mig en funderare över detta och formulera lite regler kring detta. Jag har fått ögonen för amerikanska bolag lite mer sedan sist jag försökte formulera regler just kring valutaandelen.

Månadsrapport augusti 2015

Åter igen dags för månadsrapport, denna gång för augusti månad.

Månadshändelser:

Jag har mottagit 74,38 kronor i utdelning från Deere & Co
Jag har mottagit 50 kronor i utdelning från Ratos Pref
Jag har köpt 5 aktier i H&M (1714 kronor)
Jag har köpt 9 aktier i Johnson & Johnson (7286 kronor)
Jag har sålt 110 aktier (hela innehavet) i Telia (5049 kronor)

Av månadens summa på (månadsköp + förra månadens rest + utdelningar + försäljning av Telia) 9325 kronor investerades totalt 9000 kronor vilket medför att 325 kronor överförs till nästa månads köp. Denna månads aktieköp i kombination med försäljningen av Telia innebär att mina årliga förväntade utdelningar minskar med 56,25 kronor till totalt 3018 kronor i utdelning per år. På sikt tror jag att min omfördelning är bra för min portfölj i form av höjning av utdelningen från J&J.

I övrigt kan jag också notera att börsen varit turbulent, och att OMXS30 gått ner med 7 %. Jag spekulerar inte i börsens fortsatta rörelser då jag absolut inte behärskar det, istället fortsätter jag som planerat med att köpa aktier varje månad. Jag tror på min strategi och efter försäljningen av Telia känner jag mig helt trygg i de bolag jag nu har i portföljen, jag inbillar mig att jag kommer klara av att ha kvar dessa aktier genom en kraftig börskrasch utan att känna mig orolig för bolagen. Enda frågetecknet är Ratos men det bolaget bör gynnas av en lägre värderad börs så att de kan genomföra investeringar för sin kassa på totalt 4 583 miljoner kronor.

Jag ska alltså försöka hålla mig fortsatt objektiv till marknaden och betrakta nedgångarna som att det blir billigare för mig som nettoköpare att köpa ytterligare andelar i starka bolags kassaflöden. Jag tycker också att mina två senaste köp i amerikanska bolag gett upphov till en mycket trevlig effekt i form av spridning av utdelningarna över året med anledning av deras kvartalsutdelning. Jag har en liten idé om att försöka komplettera med andra bra amerikanska bolag (bolagens kvalitet ska alltså fortsatt vara prioriterad) för att erhålla utdelningar under årets alla månader (datum för utdelningar ska alltså vara underordnad bolagens kvalitet).

För att försöka få lite ordning på mina tankar kring olika bolag jag kikar på och huruvida jag vill investera i dem eller ej har jag skapat två nya sidor här på bloggen i form av sidan "Att köpa" och sidan "Att inte köpa". Ni hittar de olika sidorna högst upp på bloggen, men jag vill påpeka att de i skrivande stund inte är färdiga utan jag ska låta dessa sidors layout utvecklas framöver. Den viktigaste av båda dessa sidor för mig är sidan med listan över vilka bolag jag inte ska investera i.

Nedan kommer lite diagram som redovisar vad som hänt i portföljen och som samtidigt redovisar historiken för de senaste 8 månaderna.

Jag kan i grafen ovan konstatera att H&M för första gången är det största bolaget i portföljen till följd av mina upprepade köp av aktier i detta bolag, närmare bestämt en ny aktie per vecka. Sampo är näst störst tätt följd av Deere. Det i särklass minsta innehavet är Pepsico där jag bara genomfört ett enda månadsköp än så länge, men fler är inplanerade.

I grafen ovan kan jag konstatera att portföljen växer men att utdelningstillväxten lyser med sin frånvaro, detta till följd av att jag denna månad valde att sälja Telia som har en hög avkastning och istället köpa in J&J som har en lägre direktavkastning.

Självförsörjandegraden har sjunkit avsevärt till följd av sänkt förväntad årlig utdelning i kombination med en större utgift av engångskaraktär som påtagligt höjer utgifterna för snittet av de senaste 12 månaderna. Min förhoppning är att kunna hålla igen lite på utgifterna och de årliga utdelningarna ska stiga framöver till följd av köp i kvalitativa bolag med stabil utdelning.

Vad gäller valutaandelen överstiger nu USD mitt mål om 10 %, något som så klart kommer att jämna ut sig om jag köper svenska bolag de kommande månaderna, så jag är inte ett dugg orolig över detta. Att köpa bra bolag och ha en sund risk i portföljen är viktigare än ett sådant här mål över valutafördelningen som jag mer ser om en "vägledande riktlinje".

Vad blir månadens inköp? Maj 2015

Om 8 dagar trillar lönen in på kontot och det är åter dags att investera pengar i något/några bolag, frågan är bara vilket/vilka bolag jag ska köpa aktier i denna månad!

Som vanligt ska 4000 kronor från lönen investeras, och till detta kommer lite utdelningar jag erhållit under månaden plus en restsumma från föregående månad. Utdelningarna som läggs till månadens köp är:

• Deere & Co 84,77 kronor
• H&M 263,25 kronor
• Latour 114 kronor

Restsumman från föregående månad som då ej blev investerad uppgår till 403 kronor och i kommande veckan kommer jag erhålla 99 kronor i utdelning från Investor. Total summa som ska investeras nu i maj blir således: 4964 kronor.

Totalt har jag redan köpt två aktier i H&M denna månad för 671 kronor och jag kommer att köpa två aktier till i H&M denna månad för ca samma summa, vilket resulterar i att 3622 kronor kvarstår att investeras. Jag kommer inte att ta in några nya bolag i min portfölj, istället kommer jag att investera ytterligare i något befintligt innehav och det lutar just nu åt att det blir ett ytterligare köp i Investor. Med nuvarande kurs på 319 kronor blir det köp av totalt 11 aktier, alltså samma antal som förra månaden. Investors andel av portföljen kommer då att öka från 2 % till 4 %.

Självförsörjandegrad april 2015

Baserat på att jag köper 12 aktier i Investor denna månad kommer min årliga utdelning just nu att uppgå till 2652 kronor.

Under de senaste 12 månaderna har jag totalt spenderat 220 000 kronor. Med min utdelning är jag idag självförsörjande till 1,2 %.

Det var verkligen inte så mycket att hurra för, men det innebär att jag kan leva på utdelningarna i lite drygt 4 dagar. Nu handlar det mest om att inte ge upp utan fortsätta att investera pengar i aktier varje månad samt att återinvestera utdelningarna. Målet är att ha möjligheten att leva på utdelningarna!

Vad blir månadens inköp? April 2015

Om bara fem dagar trillar lönen in på kontot och det börjar således bli dags att bestämma sig för vilket bolag jag ska investera mina pengar i denna månad. Precis som tidigare köper jag en aktie i H&M varje vecka för att sakta men säkert bygga upp mitt innehav i det bolaget. Min taktik med att köpa H&M varje månad är att bygga upp ett stort innehav utan att riskera att köpa en allt för stor del på en börstopp. Med min prisnivå hos Avanza blir courtaget för  varje H&M-köp ca 0,28 % vid kursnivån 356 kronor.

Från min lön denna månad ska 4000 kronor investeras i aktier. Av dessa pengar går ca 1425 kronor till H&M. Från lönen kvarstår då 2575 kronor att investera. Till detta tillkommer dock erhållna utdelningar. Än så länge har 330 kronor erhållits från Telia, under resten av april förväntar jag mig att erhålla 510 kronor från Sampo (efter 15 % källskatt) och 650 kronor från Ratos. Med dessa utdelningar är det 4065 kronor som ska investeras.

Min taktik och ett av de viktigaste syftena med bloggen är att jag i god tid före varje investering ska skriva ner mina tankar och ta ett beslut kring i vilket bolag jag ska köpa aktier. Detta för att undvika att bli påverkad inför köpet och/eller ta kortsiktiga och dåliga beslut. Om jag i god tid inför köpet hinner sitta ner och fundera så hinner jag också fram tills själva köpet fundera och reflektera kring huruvida jag känner mig bekväm med den blivande investeringen. Detta blogginlägg syftar till att jag ska bestämma mig kring vilket bolag jag ska investera i.

Förra månaden plockade jag in ett nytt innehav i portföljen, nämligen Latour. Latour utgör i dagsläget ca 3 % av portföljen. Jag har för avsikt att öka mitt innehav i Latour framöver och troligtvis under lång tid, men jag kommer i närtid att sprida mina köp mellan olika bolag för att inte riskera att köpa allt för mycket i ett och samma bolag på allt för höga nivåer (alltså samma filosofi som ligger bakom de utspridda köpen i H&M).

Jag har nyligen läst boken "Bli grymt rik på aktier" av Anders Haskel och jag har sedan tidigare läst de båda böckerna "Så här får du ett rikt liv som pensionär" och "Så kan alla svenskar bli miljonärer" av Per H Börjesson och har blivit inspirerad till tanken att köpa investmentbolag. Jag har sedan tidigare investerat i Ratos och Latour och har nu för avsikt att plocka in ytterligare ett investmentbolag i portföljen (även om Ratos kanske mer kan kategoriseras som ett bolag inom Private Equity, men jag väljer att se även Ratos som ett investmentbolag).

De bolag som jag kan tänka mig att plocka in i portföljen är följande:

• Industrivärden
• Investor
• Lundbergsföretagen
• Kinnevik
• Melker Schörling

Av dessa olika bolag kommer jag denna månad att köpa aktier i företaget Investor. Bland de största innehaven i Investors börsportfölj återfinns SEB, AtlasCopco, ABB och AstraZeneca. Huvudägare med 42 % av rösterna är Knut och Alice Wallenbers stiftelse. Denna stiftelse tillsammans med Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond kontrollerar exakt 50,0 % av rösterna i bolaget. Investors börsvärde uppgår idag till 268 miljarder (jämfört med Ratos 20 miljarder och Latour 41 miljarder).

Beslutet är att jag i slutet av april kommer att köpa ca 12 aktier i Investor till en direktavkastning på 2,58 % vilket kommer att bidra med 108 kronor till min årliga utdelning.

Via detta innehav får jag ta del av ägarskapet i ytterligare en svensk storbank. Sedan tidigare exponeras jag mot Nordea via Sampo, nu får jag exponering mot SEB via Investor.

Räkneövning/prognos för ekonomiskt oberoende

Jag har ägnat mig åt en liten räkneövning med hjälp av excelfilen "Framtida utdelningar" som finns att tillgå hos bloggaren 4020.

Med hjälp av detta exceldokument kan man på ett relativt enkelt sätt beräkna hur stora framtida utdelningar en aktieportfölj kommer att generera.

Jag har utgått ifrån följande antaganden:

• Att min befintliga portfölj är värd 66 000 kronor.
• Mina månatliga insättningar till aktier kommer att vara 8000 kronor.
• Skatt på erhållna utdelningar är 30 %.
• Jag återinvesterar 100 % av utdelningarna.
• Årlig utdelningstillväxt är 10 %.

Värdet på den befintliga portföljen motsvarar summan av min portfölj som i dagsläget är investerade i aktier. Utöver denna summa tillkommer 70 000 kronor som jag har investerat i räntor. Alltså ett defensivt antagande.

Mina månatliga insättningar till aktier motsvarar den summa som jag idag faktiskt för över till aktieköp varje månad. I dagsläget (då jag finner börsen något högt värderad) är det bara 4000 kronor som jag köper aktier för varje månad, resten av summan kommer jag att köpa aktier för i framtiden.

Att skatten skulle vara 30 % på utdelningarna är också ett defensivt antagande då jag idag har hela portföljen i en ISK.

Jag har för avsikt att återinvestera 100 % av erhållna utdelningar.

Att den årliga utdelningstillväxten är 10 % är baserat på den historiska genomsnittliga tillväxten i utdelningar enligt bloggaren 4020.

Jag har sedan utgått från två olika direktavkastningar på min portfölj enligt följande antaganden:

Den första direktavkastningen utgår ifrån att hela portföljen utgörs av HM, med den nu gällande direktavkastningen (2,88 %).

Den andra direktavkastningen utgår ifrån att hela portföljen utgörs av Sampo, med den nu gällande direktavkastningen (4,15 %).

Under de senaste 12 månaderna har jag totalt spenderat 223 000 kronor. Denna summa är något konservativ då den innefattar en flytt, samt för mig stora inköp av nya kläder (då jag slutade studera och började jobba krävdes en ny garderob) samt en alldeles för dyr semester. Med summan 223 000 per år anser jag att jag kan leva mycket gott utan att behöva snåla in på något. Det år mina utdelningar uppgår till 319 000 kronor (då blir det kvar 223 000 kronor efter 30 % skatt) kan jag anse mig själv som ekonomiskt oberoende enligt nuvarande levnadsstandard och livssituation.

Beräkning 1 (med direktavkastning 2,88 %) medför att jag blir ekonomiskt oberoende om 26 år, alltså år 2041. Då kommer jag att vara mellan 50 och 60 år gammal.

Beräkning 2 (med direktavkastning 4,15 %) medför att jag blir ekonomiskt oberoende om 23 år, alltså år 2038.

Om jag avslutar med att vrida upp siffrorna lite enligt följande:

• Befintlig portfölj uppgår till 136 000 kronor
• Skatten på utdelningar är 5,7 % (baserat på egna uträkningar där skatten på ISK är 0,27 %).
• Övriga antaganden enligt de första beräkningarna.
• Genomsnittlig direktavkastning uppgår till 5 %.

Med dessa ingångsvärden blir jag ekonomiskt oberoende om 16 år, alltså år 2031. Om jag väljer att justera upp skatten till 15 % istället landar resultatet på 18 år, alltså år 2033.

Resultatet av dessa beräkningar är att det i dagsläget är väldigt fördelaktigt att ha placeringarna i ett ISK istället för en traditionellt aktie- och fondkonto. Jag kan också konstatera att jag borde investera 100 % av mitt kapital (som är avsett för aktieinvesteringar) omgående, och till en direktavkastning som är så hög som möjligt (i bolag som jag bedömer kunna bibehålla utdelningarna under överskådlig framtid).

Kanske har det smugit sig in något slarvfel i mina beräkningar, som gör att jag erhåller felaktiga resultat. Vad jag vet med säkerhet är att mitt liv och min livssituation kommer att hinna ändras väldigt mycket i framtiden, ökade kostnader till följd av att jag skaffar familj, köper fastighet etc, kanske blir jag av med jobbet eller får ett jobb med lägre lön vilket medför att jag inte kan upprätthålla summan jag investerar för varje månad? Kanske får vi ökat skattetryck i framtiden vilket medför att jag inte har möjlighet att avsätta lika stor summa till aktier? Kanske sjunker inte börsen så som jag hoppas vilket leder till att jag under allt längre tid bara köper för 4000 kronor i månaden och står utanför börsen med en växande summa pengar vilket straffar min avkastning.

Det omedelbara resultatet av denna räkneövning är att jag måste ta mig en funderare på när jag ska börja köpa aktier för hela summan 8000 kronor i månaden om börsen ej går ner så som jag hoppas, och dessutom ta ett beslut för när jag senast ska börja köpa aktier för den summa som jag idag placerat i Spiltan räntefond om börsen inte går ner som jag hoppas.

I övrigt låter jag mig inte påverkas, utan kommer att bibehålla min nuvarande strategi, jag ska försöka att fortsättningsvis hitta stabila bolag som delar ut pengar och köpa aktier i dessa. På sikt är mitt mål att bli ekonomiskt oberoende och kunna leva på de utdelningar jag erhåller.

12 månaders rullande utdelning + tankar kring Vardia & Protector

Jag köpte 190 aktier i Vardia Insurance Group för totalt 5214 kronor den 29 december 2014. Den 2 mars 2015 sålde jag aktierna för totalt 2454 kronor, då kursen kraschat med 53 %. Vad som hänt var att bolaget inte släppte sitt bokslut torsdagen 26 februari och i samband med detta handelsstoppade aktien. Jag har läst lite kring vad som hänt och revisorn kom med nya besked för hur kostnader ska bokföras, vilket nu har lett till en nyemission.

Jag är inte beredd att stå med som ägare i ett sådant bolag, och jag kommer inte att vara med och lägga in nya pengar i en nyemission utan valde att sälja av hela innehavet och istället placera pengarna i bolag som genererar en vinst.

Hur resonerar jag då kring Protector Forsikring? Jag köpte 200 aktier den 18 december 2014 för 7311 kronor och de aktierna är idag värda fantastiska 13 391 kronor, en uppgång på 83 % som resulterat i en avkastning på lite drygt 6000 kronor. Protector genererar en vinst och delar ut pengar, men föreligger motsvarande risker även i detta bolag jämfört med vad som inträffade i Vardia? Jag har inte kompetens eller kunskap nog att avgöra detta, är det i sådana fall rimligt att jag stannar kvar som ägare i Protector sett till hur fel det gick i Vardia? Kan det finnas fler dolda risker som ännu inte uppdagats? Jag vet inte ens om jag kan jämföra Vardia med Protector, även detta är kanske en indikator på att jag inte bör stanna kvar som ägare i Protector. Om jag väljer att sälja aktierna i Protector, vilket bolag ska jag då placera pengarna i? Kanske är det läge för ett större köp i Sampo?

Om jag ska se till direktavkastningen här och nu ligger den på 3,28 % i Protector och direktavkastningen i Sampo är exempelvis 4,29 % idag. Frågan är ju då hur utdelningstillväxten ser ut över tid i dessa båda bolag. Sett till de senaste 5 åren har Sampos utdelning ökat från 1.15 EUR per aktie till 1.95 EUR per aktie, en ökning med 70 %. För protector har utdelningen ökat med ca 17 %, men till detta tillkommer att utdelningen helt ställdes in år 2011.

Jag har dålig koll på hur jag själv ska bedöma tryggheten i att äga Protector, men jag kan konstatera att största ägare är en fond som äger 7,9 % av bolaget (enligt årsrapporten för 2013), något som jag inte bedömer som en styrka.

För Sampo har jag följande analys från Lundaluppen i ryggen, och följande analys från analysakademin något som gör att jag känner mig mer trygg med att äga Sampo. Prissättningen på Sampoaktien går ju att diskutera, men min avsikt med ägandet är att köpa aktier över lång tid och äga bolaget under ännu längre tid.

Mina tankar just nu är att sälja av hela innehavet i Protector direkt på måndag och istället köpa aktier i Sampo för det frigjorda kapitalet. Huruvida jag dessutom köper aktier i Sampo för pengarna erhållna från försäljningen i Vardia har jag ännu inte bestämt mig för, jag tror att jag håller på de pengarna till slutet av månaden och tar beslutet då, jag funderar på att köpa HM för de pengarna för att stärka HMs andel i portföljen.

Jag vill också poängtera att jag inte säljer av Protector för att kvitta vinsten där mot förlusten i Vardia, det är nämligen inte så jag resonerar. Jag försöker att inte dela upp pengarna i ett innehav i en summa som jag köpt aktien för och en summa som jag erhållit som vinst, båda dessa summor tillsammans är mina pengar och det spelar ju ingen roll för mig vad som är vinst eller inte, varje krona räknas och jag kan inte dela upp pengarna mentalt i "olika högar". I och med att jag dessutom äger dessa innehav i ett ISK blir det heller inga skattemässiga effekter av att försöka kvitta på olika sätt.

Den verkliga anledningen till denna omfördelning med två försäljningar och ett köp på kort tid är alltså att jag inte längre har något förtroende för bolaget Vardia och inte känner mig säker på att Protector kommer att vara en bra investering på 10 års sikt. Om jag istället köper aktier i Sampo skulle jag känna mig helt trygg om börsen var stängd i 10 år och jag tvingades behålla aktierna under denna tid vad som än händer. (Ett resonemang som jag tror är bra att testa på sina innehav, känner man sig trygg med att inte kunna sälja aktierna kommande 10 åren är det troligtvis ett bra innehav).

Vad gäller mina utdelningar så har jag ju köpt lite bolag varje månad, något jag kommer att fortsätta att göra. Varje nytt köp av aktier kommer att resultera i högre utdelningar framöver. I januari låg min rullande 12 månaders utdelning på 1862 kronor, efter inköpen som skett i februari och efter de utdelningshöjningar som meddelats från bolagen kommer min utdelning under kommande 12 månader nu att vara 2225 kronor, en ökning med 19,5 %. Det är så klart lätt att höja utdelningen procentuellt sett då portföljen fortfarande är så pass liten, dessutom dopat av att bolagen höjer utdelningen nu på våren samt valutaeffekter.

Jag ska försöka redovisa utvecklingen av utdelningsprognoserna i mina månadsrapporter framöver också.