lördag 31 december 2016

Månadsrapport december 2016

Följande har hänt i december:

  • Jag har mottagit 68 kr netto i utdelning från Johnson & Johnson
  • Jag har mottagit 16 kr netto i utdelning från Unilever
  • Jag har mottagit 59 kr netto i utdelning från Realty Income
  • Jag har mottagit 7 kr netto i utdelning från McDonalds
  • Jag har köpt 27 aktier i Industrivärden (4 325
  • Jag har köpt 6 aktier i Investor (1 837 kr)
  • Jag har köpt 5 aktier i Unilever (1 826 kr)
  • Totalt investerat kapital: 7 988 kr.
  • Totalt courtage: 26 kr, 0,32% av investerat belopp.
Som vanligt redovisas portföljens utveckling i graferna nedan. Jag gillar verkligen grafer så jag har som  tagit fram flertalet.

Ackumulerad utdelning.


Erhållen utdelning


Innehav fördelade i bransch


Innehav fördelade i sektor


Portföljandel per innehav


Portföljens direktavkastning


Portföljvärde + utdelningar


Portföljvärde per innehav


Självförsörjandegrad


Valutaandel i portfölj

lördag 24 december 2016

Kort genomgång av Wallenstam

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Wallenstam bygger, förvaltar och utvecklar fastigheter i framför allt Göteborg och Stockholm. Fastigheternas samlade marknadsvärde uppgår till ca 30 miljarder kronor. Bostäder med 7300 lägenheter utgör hälften av fastighetsbeståndet.

Bolaget grundades 1944 och börsnoterades 1984.

Soliditeten är 44 % (stigande) och belåningsgraden uppgår till 45 % (sjunkande).

Huvudägare utgörs av Hans Wallenstam o fam/bol som kontrollerar 23 % av kapitalet och 59,8 % av rösterna. Uthyrningsgraden har legat på 98 % de senaste 3 åren.

Vad jag tycker är riktigt roligt är att bolaget satsar mycket på förnybar energi och har egna vind- och vattenkraftverk. Något som tyder på att man tar hållbarhet på riktigt och jag tror att detta kommer att ge bolaget en stabil grund att stå på i framtiden.

Direktavkastning: 2,18 %

Antal ägare hos Avanza: 3576


Kommentar: Jag gillar bolaget och har ingen exponering mot fastighetsmarknaden utanför börsen. Bolagets låga belåningsgrad ger en stabil grund i händelse av att det börjar ”storma” på fastighetsmarknaden. Jag blev riktigt köpsugen och ser ett bolag som verkligen satsar för framtiden. Inköp känns troliga, men jag måste så klart vara vaksam över min totala exponering mot fastighetsbranschen.

Jag noterar också att Lundaluppen skrivit följande inlägg, något jag måste sätta min in i innan jag köper aktier i bolaget.

fredag 23 december 2016

Kort genomgång av Rockwool

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Rockwool är ett danskt bolag verksamma inom isoleringsbranschen. Bolaget tillverkar och säljer stenull, en isolering med goda brandegenskaper som lämpar sig som isoleringsmaterial för byggnader (så väl småhus som större byggnader) samt teknisk isolering så som för rörinstallationer och ventilationskanaler.

Bolaget grundades i Danmark redan 1909, fast då under namnet I/S H.J. Henriksen & V. Kähler av två herrar, en byggnadskonstruktör och en tegeltillverkare. Fram till år 1937 vad bolagets huvudsakliga verksamhet att bryta grus och märgel (typ kalksten) samt tillverka tegel. År 1935 köpte bolaget ritningar och äganderätt för tillverkning och försäljning av stenull för isoleringsändamål i hela Skandinavien. Under åren 1937 – 1938 upprättades fabriker i Danmark, Sverige och Norge.

År 1937 (tror jag i alla fall) bytte man namn till Rockwool. I början av 40-talet utgjorde försäljning av stenull en mycket liten del av försäljningen, framför allt med tanke på andra världskriget som pågick. Efter kriget satte såväl utvecklingen av organisationen som produkten igång på allvar och år 1951 etablerade man sig i Tyskland.

På 60-talet och 70-talet utvidgade man sin verksamhet till länder så som Finland, Schweiz, Frankrike och Storbritannien.

I början av 60-talet var bolaget fortfarande något av ett konglomerat. 1962 delades bolaget upp i två delar varav den ena delen bestod av vad som skulle bli Rockwool group, då med namnet I/S Kähler & Co.

I spåren av oljekrisen på 1970-talet fick samhället upp ögonen för att tilläggsisolera sina hus då oljekostnaderna för uppvärmning sköt i höjden. Roockwolls omsättning ökade från 360 miljoner DKK år 1970 till 1,6 miljarder DKK år 1979.

År 1976 bytte man namn till Rockwool international  och började utvidga användandet av stenull från att bara producera isolering till att även producera byggmaterial så som akustikplattor. Sedan dess har bolaget haft en hastig geografisk expansion och finns idag representerade över hela världen.

Direktavkastning: 0,95 %


P/E: Ca 25

Diskussion: P/E 25 och en direktavkastning under 1 % känns lite väl i kraftigaste laget för en producent av stenullsprodukter. Nu har jag inte detaljkunskap om huruvida bolaget har någon unic selling point jämfört med andra bolag men i slutändan borde det handla om pris. Isolering eller byggmaterial baserat på stenull borde vilket företag som helst kunna producera till likvärdig kvalitet, eller? Om vi befinner oss på toppen av en konjunktur just nu betyder det sannolikt att efterfrågan av bolagets produkter framöver kan minska påtagligt.

Mitt beslut blir att inte köpa några aktier i bolaget.

torsdag 22 december 2016

Kort genomgång av Coloplast

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Ytterligare ett dansk multinationellt företag (precis som Novo Nordisk) som utvecklar, tillverkar och marknadsför medicintekniska produkter för intimhygien. Företaget har delat upp sin verksamhet i de tre affärsområdena stomi, kontinens och urologi samt hud och sårvård. Jag hörde talas om detta företag genom att lyssna på Lars Frick i podden STOCKholmsbörsen.

Bolaget är verksamt inom en nisch som verkligen känns jättetråkig, och det betraktar jag som en styrka för bolaget. Omsättningen växer stadigt (37 % de senaste 4 åren), ca 20 % av vinsten går årligen till forskning och utveckling. Jag noterar också att bolaget verkar dela ut mer än vad det har i fritt kassaflöde och att soliditeten minskat från 71 % år 2013 till 40 % 2016 (enligt börsdata.se). Den organiska tillväxten ligger på ca 7 % årligen, och har gjort så de senaste 5 åren. Jag vill dock påpeka att jag har läst i deras danska årsrapport, och mina danskakunskaper är begränsade, så jag kanske har missuppfattat några detaljer…

Något som talar för detta bolag är att världens befolkning blir allt äldre och därmed bör också efterfrågan på bolagets produkter stadigt öka.

Direktavkastning: 0,89 %

P/E tal: 32

Antal ägare hos Avanza: 231.

Diskussion:

Jag är köpsugen men inte helt övertygad. Jag köpte både Kopparbergs och Fenix Outdoor trots att båda dessa kändes dyra men i fallet Coloplast tror jag nog att jag kommer avvakta, det känns alldeles för dyrt.

onsdag 21 december 2016

Kort genomgång av AP Möller Maersk

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Ett danskt bolag, grundat 1904, verksamt inom rederiverksamhet, containerfrakt, logistik, gasframställning, oljeriggar i Nordsjön, bankväsende och detaljhandel (Dansk Supermarked och Netto) och omsatte år 2015 40,3 miljarder USD och redovisade en vinst på 925 miljoner USD.

Jag saknar helt detaljkunskap om branschen men bolaget har stor exponering mot oljeindustrin och fraktindustrin. Det är således viktigt för bolaget att olja och gas fortsätter konsumeras och att handeln i världen via fraktfartyg fortsätter.

Bolagets direktavkastning är 3 % och bolagets soliditet är 57 %. Utdelningsandelen verkar ha varit något hög och frågan är hur den förväntade utdelningstillväxten ser ut?

Frågan är dock hur framtiden för bolaget ser ut? Verksamheten med Containerfrakt har gynnats av en väldigt lång trend av att flytta fabrikerna längre och längre bort från konsumenterna vilket medfört längre och mer omfattande transporter. Min uppfattning idag är att trenden är den motsatta, fabriker flyttar hem tillbaka till samma land/kontinent där konsumenterna finns, bolag marknadsför sig med lokalproducerade varor ekologi och miljö står i fokus hos många konsumenter, företagsledningar och politiker. Det börjar också bli mer och mer ekonomiskt intressant med produktion nära konsumenterna i takt med ökad förmåga hos industrirobotar vilket sänker den höga personalkostnaden. Även om inte denna utveckling gäller för alla konsumentvaror (elektronik, textilier?) tror jag ändå att trenden kommer att ha en negativ nettoeffekt mot volymerna av varor som transporteras runt världen. Även 3D-printing kommer sannolikt att bli ett påtagligt hot mot Maersk i framtiden, istället för att en färdig produkt ska tillverkas och transporteras är det bara metall-/plastpulver som ska transporteras till 3D-printers i industriformat som kommer att tillverka produkter nära konsumenten.

Beslut: Jag är övertygad om att Maersk kommer att finnas kvar om 100 år men kanske i en annan form och kanske uppdelat i flera olika bolag? Att investera i bolaget känns dock inte som att investera i framtiden, fabriker flyttar närmare konsumenten, elektriska lastbilar, utbyggda tågnät, övergången från fossila bränslen till mer hållbara bränslen är dåliga nyheter för Maersk (är min egen personliga slutsats). Även om övergångarna jag beskriver ligger långt fram i framtiden tror jag dock att dessa omställningar verkligen kommer att bli påtagliga i framtiden. Jag investerar bara i bolag jag tror långsiktigt på och Maersk är inte ett sådant bolag. Därmed ingen investering.

Edit: Strax efter denna analys skrev så kom det en nyhet om att Maersk ska sälja av sin oljeverksamhet, det påverkar dock inte min slutsats.

Kort genomgång av Carlsberg

Detta är en del i en "analysserie", se följande startinlägg som förklarar lite om tanken med detta.

Frågan är om detta inlägg är en analys eller bara en berättelse om Carlsbergs historia… Carlsberg har många år på nacken och har genomfört många förvärv och jag valde att fördjupa mig lite i vad företaget har haft för sig och hur det har kommit att bli så stort.

Carlsberg är en dansk bryggerikoncern som säljer öl, mineralvatten, läsk och cider i Västeuropa, Östeuropa och i Asien. Bland bolagets varumärken finns Carlsberg, Tuborg, Falcon, Kronenbourg 1664, Eriksberg, Sommersby, Pripps, Pepsi, Ramlösa, Apotekarnes, Festis, Pommac och Zingo.
 Totalt har bolaget mer än 500 diversifierade varumärken.

Bolaget grundades 1847 och har idag ”intressen” i närmare 150 länder och är världens fjärde största bryggeri (efter Anheuser-Busch Inbev, Sabmiller och Heineken) sett till försäljningsvolym.
Carlsberg är knutet till Carlsberg Laboratorium (ett forskningsinstitut) och ägs till 51 % av Carlsbergfonden som ska främja vetenskaplig forskning.

År 1903 tecknades ett samarbetsavtal med Tuborg (ytterligare ett danskt bryggeri) och 1970 gick de båda bryggerierna samman till ett gemensamt bolag. Carlsberg var också tidigt ute med att exportera öl och givetvis blev Storbritannien en betydelsefull exportmarknad. År 1939 kom 55 % av Storbritanniens importerade öl från Carlsberg. Företagets fantastiska slogan ”Probably the best beer in the world” lanserades redan 1973.

År 1982 fick bolaget en ny koncernchef som fortsatte företagets internationella expansion med stor framgång.

År 1996 köptes svenska Falcum upp av Carlsberg. Falcon grundades i Falkenberg år 1896, bland annat med anledning av ”Falkenbergs lämpliga vatten”, bolagets namn ska anspela på orten i fråga. År 1955 började bolaget sälja starköl under varumärket Falcon. När mellanölet försvann från Sverige år 1977 fick Falcon ekonomiska problem och det då familjeägda bolaget såldes till Pripps. Pripps valde att samma år (1977) slå ihop Falcon med bolaget Sandwalls (som köptes av Pripps samma år, 1977). (Sandwalls i sin tur grundades 1862 i Borås och var först i Sverige med att brygga ”pilsner” och på 30-talet började även läsk att produceras). Falcons och Sandwalls gemensamma huvudkontor flyttades till Borås och dryckesproduktionen flyttades allt mer successivt till Falkenberg (dit huvudkontoret slutligen flyttades år 1986).

1999 köpte man upp det finska bryggeriet Sinebrychoff med varumärken som Koff, Karhu, Golden Cap och Battery. I och med uppköpet överfördes den finländska produktionen och distributionen av Coca-Cola till Sinebrychoff.

År 2000 köptes Rignes bryggeri (där Orkla sålde sina sista aktier till Carlsberg år 2004), ett norskt bryggeri som producerar öl, läst och mineralvatten i Norge. Rignes grundades redan år 1876 och producerade sin första öl året därpå. Bolaget förblev ett familjeföretag ända till år 1978 då det gick samman med det danska bryggeriet ”De sammensluttede Bryggerier A/S” (vilket grundats av de båda dryckeskoncernerna Frydenlund och Schous) och därmed skapades Nora Industrier. Nora Industrier blev sedan en del av Orkla Group år 1991 där Rignes blev en egen affärsenhet tillsammans med svenska Pripps. År 2000 såldes Rignes (och Pripps) till Carlsberg (men Orkla behöll 40 % som såldes till Carlsberg år 2004). Bland varumärkena finns bland annat Imsdal (mineralvatten), Farris (mineralvatten), Lipton iste (under licens från Unilever), Schweppes (under licens från Dr Pepper Snapple Group) och via licens från Pepsi säljer bolaget 7up, Mountain Dew, Pepsi och Pepsi Max.

Samma år (år 2000) köptes också det största bryggeriet i Schweiz, nämligen Feldschlosschen, ett bryggeri som grundades 1876 (samma år som Rignes). Bland annat innehar bolaget öl under det egna varumärket Feldschlösschen.

Holsten-Brauerei grundades i Hamburg år 1879 (alltså endast 3 år efter Rignes och Feldschlosschen) och innehar varumärken så som Holsten Pilsener, Astra, Duckstein och Lübzer Pils. Bolaget köptes av Carlsberg år 2004 och producerar idag Tuborg och Carlsberg för den tyska marknaden. Det var via detta bolagsförvärv som Carlsberg fick tillgång till den tyska ölmarknaden på riktigt.

År 2008 köpte Carlsberg upp Scottish & Newcastle (som 1995 blev den största bryggerikoncernen i Storbritannien). Scottish & Newcastle ägde varumärken som Baltika, Fosters, Kronenbourg, John Smith´s, Strongbow, Sagres, Lapin Kulta och Kingfisher. Carlsberg köpte upp bolaget tillsammans med Heineken som tog över verksamheten i Storbritannien och Irland och Carlsberg tog över dryckesgruppen ”Baltic Bevarages Holding i vilket Carlsberg sedan tidigare redan ägde 50 %.

Det var i och med förvärvet av Rignes år 2000 som Carlsberg samtidigt köpte Pripps av Orkla. I samband med den affären bildades Carlsberg Sverige från Pripps. Denna verksamhet integrerades med Falcon som ägdes av Carlsberg sedan 1986. Man bedömde att det fanns en överkapacitet av bryggerier i Sverige och Pripps bryggerier i Göteborg och Bromma lades ned. Några av varumärkena från Pripps lever vidare inom Carlsberg, exempelvis Pripps blå, Pripps julöl, Carnegie Porter, Festis, Ramlösa och Apotekarnes.

Carlsbergs soliditet har sedan 2007 pendlat mellan 32 % till som högst 48,5 %. Just nu ligger soliditeten på lite lägre 38 %.

Under 2015 lanserades ett program inom koncernen med namnet ”Funding the Journey” vilket syftar till att stärka resultatet på årsbasis med ca 2 miljarder DKK. Bland annat ska koncernens organisation göras mer effektiv (osv osv, känns igen lite som vanligt fluff från årsredovisningar…). I augusti tvingades bolaget att göra en vinstvarning med anledning av den makroekonomiska utvecklingen i Ryssland i samband med att det resultatet av sparprogram i västra Europa inte föll ut som väntat. Den organiska vinstutvecklingen i västra och östra Europa minskade under 2015 medan Asien levererade en vinsttillväxt med 13 %. Idag kommer 30 % av vinsten från Asien samtidigt som östra Europa får en allt mindre betydelse. Utdelningen för år 2015 (alltså den som betalades ut under 2016) motsvarar 30 % av den justerade årsvinsten. Utdelningsandelen har dock legat under 20 % historiskt.

Bolagets nettoomsättning ökar stabilt men i årsredovisningen finns en gigantisk post på minus 8,7 miljarder danska kronor som nog är orsaken till att vinsten efter skatt uppgår till minus 2,6 miljarder danska kronor… Orsaken till detta går att härleda till nedskrivningar av varumärken i Ryssland och Kina.

Det fria kassaflödet uppgår dock till 7,5 miljarder danska kronor (varav 1,22 miljarder delas ut till aktieägarna).

Faktum är också att Carnsberg fick en ny VD i juni år 2015 vid namn Cees´t Hart. Han har jobbat på Unilever i 25 år och därefter som VD på FrieslandCampina, världens största mejerikooperativ, i 7 år innan han rekryterades till Carlsberg.

En rolig detalj är att Carlsberg (inklusive underleverantörer osv misstänker jag) genererar jobb till 455 000 personer (enligt årsrapporten från 2915).



Carlsberg handlas till direktavkastning 1,44 % och P/E ca 20 (problematiskt att beräkna då resultatet var negativt år 2015 vilket resulterade i ett negativt P/E. År 2014 var P/E 18.2 och börskursen är idag högre.

Vad tror jag då om bolagets utveckling i framtiden? Det är tveksamt om det finns någon direkt tillväxt att tala om i Europa, snarare misstänker jag att man kan tappa marknadsandelar till lågprisvarumärken men behålla en god marginal på sina premiumprodukter. Vad gäller problemen i Ryssland har jag ingen aning på kort sikt men misstänker att omsättning och vinst kommer att återgå till vad de varit på lång sikt. I Asien finns säkerligen god tillväxt att vänta framöver, huruvida Carlsberg kommer att ta del av denna går ju inte att veta. Stora och betydelsefulla länder (läs Kina) kan ju få för sig att lägga importtullar för att försvåra för utländska konkurrenter osv. Jag har med andra ord ingen uppfattning alls om bolagets förväntade framtida utveckling… Däremot tror jag mig veta att människor inte kommer sluta dricka alkohol, vare sig det är hög- eller lågkonjunktur kommer människor att konsumera Carlsbergs produkter och bolaget borde kunna tjäna pengar oavsett vad som händer i världen så länge man inte blir stressad och börjar satsa pengar på massa sidoverksamheter. Om Carlsberg kan fortsätta fokusera på sina nuvarande varumärken och nyttja sin storlek till att köpa upp krisande konkurrenter när tillfälle ges kommer sannolikt utdelningarna fortsätta trilla in från Carlsberg.

Är bolaget köpvärt eller dyrt? Ingen aning.


Beslut: Jag gillar bolaget och dess verksamhet och kommer att köpa aktier i bolaget. Tillsammans med Diageo och Kopparbergs kommer Carlsberg att utgöra min exponering mot alkoholindustrin. Endast baserat på magkänsla borde det vara klokt att endast plocka in en mindre post aktier på kurser över 500 DKK, jag misstänker att man i framtiden kommer att kunna köpa aktier till kurser kring 350 kronor om folk blir lite ekonomiskt stressade (baserat på att jag tittat lite på kursgrafen ovan).

tisdag 20 december 2016

Öka andelen hög direktavkastning i portföljen? - del 2

Se mitt första inlägg här.

Jag konstaterade i mitt senaste inlägg att jag var intresserad av att öka direktavkastningen något i min portfölj och att jag skulle återkomma när jag tagit fram lite lämpliga kandidater till detta.

Tyvärr gick det inte så bra. Jag har ju redan byggt upp en portfölj som består av de bolag jag tycker om och som passar min profil, detta har ju onekligen lett till att direktavkastningen blivit något låg och därmed är det ju inte konstigt att jag heller inte känner att det är aktuellt att börja ta in bolag med hög direktavkastning i portföljen.

Jag sållade bland potentiella kandidater genom att gå in på börsdata.se och sortera ut bolagen i large cap i alla länder (OBX i Norge) och sedan sortera på direktavkastning.

Baserat på de bolag jag känner till och rent spontant kan tänka mig att äga kvarstår följande kandidater:

  • Fortum, 7,5 %
  • Axfood 6,3 %
  • Sampo 5,0 %
  • AstraZeneca 4,7 %
  • H&M 3,8 %
  • Castellum 3,5 %
  • Skanska 3,4 %
  • ABB 3,2 %
Av dessa bolag har jag redan tagit upp några här på bloggen tidigare. Axfood har jag kommit fram till är för dyr, men ska absolut in i portföljen i framtiden. Sampo och H&M utgör redan en för stor del i portföljen och något ytterligare köp kommer inte genomföras. AstraZeneca har jag analyserat och kommit fram till att avvakta med. Castellum har jag också kikat på och kommit fram till att avvakta med. Skanska och ABB ingår redan i portföljen och i dessa innehav kommer jag sakteligen att öka på med fler aktier framöver. Fortum skrev Lundaluppen ett inlägg om här om dagen (tur för mig, han är duktig på att analysera bolag) och kom fram till att man nog inte behöver stressa in i bolaget.

Som ni märker har jag i min screening redan arbetat mig ner till bolag med en direktavkastning på 3,2 %, inte alls mycket mer än min egen totala portföljs direktavkastning som ligger på 2,9 %.

Jag tog också en titt på mid cap och hittade då följande bolag med en direktavkastning högre än min egen portfölj som jag spontant blev sugen att köpa:
  • Clas Ohlson 4,4 %
Clas Ohlson står redan med på min lista över intressanta bolag att analysera och jag kommer inte stressa in i detta bolag. Analysen kommer när den kommer.

Resultatet av min fundering på att försöka fokusera på att höja portföljens direktavkastning blev tyvärr att jag redan har en portfölj sammansatt av de bolag jag gillar och som jag trivs med och några direkta förändringar kommer inte ske.

söndag 4 december 2016

Öka andelen hög direktavkastning i portföljen?

Jag har haft lite tankar kring detta sedan tidigare men ändå känt mig trygg i att många av mina innehav förväntas höja utdelningen i framtiden. Eller rättare sagt: JAG förväntar mig att de ska höja utdelningen i framtiden :)

Exempel på två bolag som jag tror kommer höja utdelningen ganska kraftigt under de kommande, låt säga 15 åren är Industrivärden, Lundbergföretagen och Latour.

Men, så läste jag följande inlägg av Miljonär innan 30 där han bjuder på två bra räkneexempel. Visserligen kan man diskutera antagandena som gjorts i dessa räkneexempel och vad som hänt om man ökat utdelningstillväxten i bolaget med lägre direktavkastning.

Utdelningstillväxten i Lundbergföretagen har de senaste åren sett ut enligt följande:
2009: 8,3 %
2010: 15,4 %
2011: 6,7 %
2012: 7,5 %
2013: 7,0 %
2014: 8,7 %
2015: 6 %

Utdelningsökningen har varje enskilt år (sedan krisen 2008 då utdelningen sänktes med 33 %) alltid överstigit 5 %, men å andra sidan är direktavkastningen idag endast 1,0 %.

Den totala direktavkastningen i min egen portfölj är i dagsläget 2,87 %, och förväntas stiga måttligt till ca 2,91 % lagom till årsskiftet. Jag kan konstatera att min egen portfölj har en påtagligt låg direktavkastning jämfört med andra bloggare som delar med sig av sina portföljer. Jag själv beräknar portföljens direktavkastning genom att ta den totala årliga utdelningen från alla bolag i portföljen och dividera med portföljens nuvarande totala värde.

Även om man köpt ett bolag för länge sedan till väldigt hög direktavkastning påverkar det tyvärr inte dagens direktavkastning i portföljen. Vissa vill hävda att om man köpt bolag X för 10 000 kr så är det denna summa som dagens utdelning ska beräknas mot. Så är (enligt mig) inte fallet. Låt exempelvis säga att bolag X idag har stigit till 40 000 kr och att utdelningen för innehavet ligger på 1 000 kr. Då ska utdelningen jämföras med dagens värde och blir därmed 1 000 / 40 000 = 2,5 %. Att beräkna 1 000 kr / 10 000 kr = 10 % är inte relevant. För att kunna komma fram till om det är bäst för portföljen att behålla den aktuella investeringen i bolag X eller om det är mer lönsamt på sikt att sälja hela innehavet och istället investera i bolag Y så måste ju utdelningen jämföras mot dagens värde (om det nu är direktavkastningen man vill jämföra, det finns ju andra faktorer och variabler att studera också).

Hur som helst, direktavkastningen i min portfölj ser ut enligt följande idag:

Bolag Direktavkastning Andel av portfölj
Fenix Outdoor 0.85% 4.0%
Lundbergsföretagen 1.01% 6.6%
Nibe 1.18% 3.1%
Kopparbergs 1.70% 5.6%
Latour 2.02% 3.1%
Atlas Copco 2.25% 2.5%
Deere 2.36% 6.6%
Colgate-Palmolive 2.41% 2.2%
Novo Nordisk 2.71% 0.8%
J&J 2.86% 4.7%
Industrivärden 2.94% 8.2%
Pepsico 2.99% 2.3%
Alfa Laval 3.01% 2.4%
Diageo 3.10% 0.4%
Hafslund 3.16% 2.9%
McDonalds 3.18% 0.5%
Investor 3.20% 10.7%
P&G 3.25% 2.5%
ABB 3.41% 2.3%
Skanska 3.53% 0.9%
Unilever 3.53% 2.0%
HM 3.66% 12.3%
Realty Income 4.43% 7.8%
Sampo 5.15% 5.6%

Indelat efter de olika direktavkastningsnivåerna (direktavkastning i hela procentenheter) ser portföljen ut enligt följande:

Innehav med direktavkastning: Andel av portfölj
0 % < X < 1 % 4.0%
1 % < X < 2 % 15.3%
2 % < X < 3 % 30.4%
3 % < X < 4 % 36.9%
4 % < X < 5 % 7.8%
5 % < X < 6 % 5.6%
Summa: 100%

Med andra ord kan jag konstatera följande: 87 % av innehavet i min portfölj direktavkastar under 4 %, och 50 % av innehavet i min portfölj direktavkastar under 3 %.

De båda högst direktavkastande bolagen i min portfölj utgörs av Sampo och Realty Income, men jag har inte för avsikt att göra någon radikalt stor investering i något av dessa båda bolag då risken i bolagen är hög och då deras respektive andel i portföljen redan är något för stor. Dessutom är båda bolagen exponerade mot samma typ av risk (fastighetsmarknaden, räntor) och därför är dessa båda bolag att betrakta lite som att lägga "äggen i samma korg".

Vad jag tror mig behöva är ett nytt bolag med hög direktavkastning i portföljen. Jag kommer att försöka vaska fram lite kandidater och se vad jag hittar och återkomma med en sammanställning i ett senare inlägg.

Avslutningsvis är det också på sin plats att poängtera att ett bolags avkastning i portföljen består av två faktorer, utdelning och kurstillväxt. Att lägga för mycket fokus på den ena faktorn tenderar utesluta den andra faktorn. Exempelvis Latour, Kopparbergs och Fenix Outdoor har låg direktavkastning men tenderar att "gå som tåget" på börsen. Avkastningen når mig istället i form av högre börskurser i dessa bolag. För att jag ska kunna kapitalisera på en högre börskurs krävs ju antingen att jag säljer av delar av innehaven eller belånar innehaven, något jag inte är intresserad av att göra. Att fokusera på direktavkastning (alltså utdelningen) behöver inte på något sätt vara fel, men det är viktigt att vara medveten om vad man avstår när man gör det valet. I mitt fall är inte detta ett problem då jag känner mig trygg med en portfölj som har en schysst direktavkastning då utdelningarna inte tenderar fluktuera lika mycket som börskurser gör.

Om hela börsen går ner med 50 % på ett år är det inte lika sannolikt (min bedömning baserat på inget faktaunderlag alls) att utdelningarna sänks med 50 %. Däremot i vissa innehav, i mitt fall specifikt Lundbergföretagen och Industrivärden, förväntar jag mig kraftigt sänkta (eller rent av helt inställda) utdelning vid händelse av kris då dessa bolag sannolikt kommer att ta tillfället i akt att stötta eller öka ägandet i sina befintliga innehav. Bolag verksamma i en specifik bransch som blir extra utsatt i en kris kommer ju så klart drabbas hårdare och där kommer ju sannolikt utdelningarna också drabbas hårdare och därför är det också viktigt att vara medveten om fördelarna och nackdelarna med spridning av risk i branscher och sektorer.

Detta blev ett ovanligt långt och filosofiskt inlägg för att vara jag, men poängen är väl att jag har intresse av att öka direktavkastningen något i portföljen framöver.

I ett kommande inlägg ska jag gå igenom vilka bolag som kan vara intressanta att öka i och när/hur denna investering kan genomföras.

Om du som läsare har några kommentarer eller någon input på denna inlägg ser jag fram emot att du delar med dig genom att skriva en kommentar.

En annan fundering som kan få avsluta detta inlägg är: Vad är låg respektive hög direktavkastning och hur avgörs detta?