Detta är del 6/6 i en serie av inlägg som handlar om att köpa aktier för lånade pengar med aktier som säkerhet för lånet. Den bank som används som utgångspunkt i resonemanget är Avanza som också är den bank där min aktieportfölj återfinns. Börja gärna att läsa inlägg nr 1 i ordningen.
Till att börja med vill jag vara tydlig mot alla som läser detta inlägg att jag helt saknar ekonomisk utbildning, jag har alltså ingen aning om hur man egentligen ska betrakta belåning av värdepapper eller räkna på riskerna som detta innebär. Man måste så klart också sätta riskerna med belåning i förhållande till hushållets totala ekonomi. I och med detta går det inte upprätta en modell eller metod som fungerar för alla.
Min blogg är faktiskt precis vad dess namn antyder - min egna dagbok som jag valt att göra publik för att behöva tänka till lite extra kring mina beslut. Jag ger således inga rekommendationer utan det är upp till var och en att göra sin egen analys, det är så klart fritt fram att använda min blogg som informationsunderlag.
Jag redovisar ju samtliga av mina innehav tydligt här på bloggen men det kan nu vara tillfälle att förtydliga att jag inte äger några aktier i Avanza (eller i Creades) och att jag inte har för avsikt att göra det inom överskådlig framtid heller. Jag har heller inget samarbete med Avanza.
Nu över till själva slutsatsen gällande belåning!
Jag kan inte tänka mig att ta ett värdepapperslån som innebär att jag behöver betala ränta på lånet. Den lägsta räntenivån är visserligen 1,24 % vilket inte är särskilt mycket! Jämfört med den historiska avkastningen på börsen är det stor marginal ner till 1,24 %, men jag känner mig i dagsläget inte komfortabel med detta och jag vet faktiskt inte hur jag skulle räkna på vad risken är att man gör bort sig med en sådan belåning.
Istället faller valet på den räntefria delen av Avanzas Superlån, som i dagsläget skulle medge ett lån på 22 700 kr. Jag kommer inte nyttja denna belåning till 100 % utan nöja mig med 70 % belåning, då har jag marginal för et 30 % nedgång på börsen. Därtill tillkommer min marginal med två obelånade innehav, Orkla och Sampo. Vad som händer sedan (om börsen går ner mer än 30 % samtidigt som Orkla och Sampo nyttjas för att något annat av mina innehav utgår som säkerhet i Avanzas lista över godkända värdepapper) är att hela lånet få en ränta på 1,24 %. Vid ett lån på 0,7 x 22 700 kr = 16 000 kr skulle denna ränta bli 200 kr. Således ingen större katastrof.
Vid händelse av överbelåning (jag skulle säga att sannolikheten för börsfall som överstiger 30 % är mycket stor) kommer givetvis mina månatliga insättningar till portföljen oavkortat gå till amortering. Med nuvarande insättningstakt skulle hela lånet vara avbetalt på 3 månader.
Sett till hela portföljens storlek skulle belåningsgraden uppgå till endast 2,8 %. Dessutom skulle portföljens nuvarande årliga utdelning täcka 107 % av lånet.
I och med alla dessa olika skydd, buffertar och marginaler känns det som att jag har både hängslen och livrem. Innan mitt lån på 16 000 kr övergår till en ränta på 1,96 % behövs en börsnedgång på 86 % plus att investeringarna i Orkla & Sampo blir värdelösa. Men jag kommer i det läget trots allt kunna fortsätta amortera med hjälp av mina utdelningar, eller återinvestera utdelningarna i aktier som utgör säkerhet för lånet med en rabatt på 86 % från dagens nivåer.
Jag kommer dock inte att ta något lån i dagsläget, jag har nämligen en kassa på 57 000 kr som jag först ska investera. Jag har exempelvis nyttjat kassan när jag gjort tillskott till portföljen för inköpet av Aspire Global mm. Eventuellt ska jag börja spendera kassan från årsskiftet med 2000 eller 3000 kr i månaden, vilket skulle medföra att kassan sinar på 19 - 28 månader och därefter börjar jag belåna portföljen. Det finns så klart ett scenario med sättningar på börsen som helhet eller i enskilda aktier där jag köper för delar av kassan vilket påskyndar dess förbrukning och tidigarelägger belåning.
Men då är frågan, är det verkligen värd mödan över huvud taget att ta ett värdepapperslån på 16 000 kr?? Ja, det anser jag verkligen att det är. Med en avkastning på 5 % årligen uppgår investeringen efter 20 år till 42 450 kr och efter 30 år till 69 150 kr. Dessutom hoppas jag att jag slutligen ska nå ett värdepapperslån på 50 000 kr (när mina aktier som utgör säkerhet uppgår till 715 000 kr) och en sådan belåning är efter 30 år värd 216 000 kr. 5 % får i sammanhanget anses vara en relativt konservativ avkastning, skulle jag istället räkna på 16 000 kr i 30 år till 7 % avkastning blir summan 121 800 kr (och för 50 000 kr blir summan 380 600 kr).
Med dessa räntesänkningar runt om i världen skulle jag inte bli förvånad om Avanza om 10 år ger ut värdepapperslån med negativ ränta...
Hur som helst, detta var det sjätte och sista inlägget i denna miniserie här på bloggen. Samtliga av inläggen och beräkningarna är gjorda med en hand då jag haft en bebis sovande i famnen vid samtliga tillfällen (bara då jag har tid över för datorn i dagsläget) så jag ber om ursäkt för eventuella stavfel eller misstag.
Om du som läser detta upptäcker några faktafel, tankevurpor eller misstag får du gärna lämna synpunkter i en kommentar, tack för att du tagit dig tid att läsa!
torsdag 15 augusti 2019
onsdag 14 augusti 2019
Belåna aktieportföljen - Del 5 - Risknivån i privatekonomin utanför börsen
Detta är del 5/6 i en serie av inlägg som handlar om att köpa aktier för lånade pengar med aktier som säkerhet för lånet. Den bank som används som utgångspunkt i resonemanget är Avanza som också är den bank där min aktieportfölj återfinns. Börja gärna att läsa inlägg nr 1 i ordningen.
Beroende på vilka lån, tillgångar, inkomster och buffert man har utanför börsen kanske det är mer eller mindre lämpligt att belåna sin aktieportfölj.
I mitt eget fall består hushållet av två vuxna med tillsvidareanställning, fast lön och inga lån bortsett från att vi båda har var sitt CSN-lån som vi betalar av löpande. Vi handlar aldrig på kredit, har inget billån, lever utifrån filosofin att inte konsumera för lånade pengar osv.
Kort sagt kan man säga att vi har en riktigt sund och stabil privatekonomi.
Om vi hade haft ett bostadslån hade jag nog funderat över huruvida Skanska och Wallenstam skulle få ingå som säkerhet till ett värdepapperslån då jag redan skulle ha en oerhört stor kredit kopplad till fastighetsmarknaden. Där är vi dock inte ännu men vi kommer sannolikt ta ett bostadslån i framtiden.
I och med att hushållets ekonomi är mycket okomplicerad och mycket stabil kommer jag inte lägga mer fokus på detta utan kort och gott dra slutsatsen att den inte utgör något hinder för att ta ett värdepapperslån!
Nästa del i denna serie inlägg innehåller en friskrivning och slutsatsen om belåning!
Beroende på vilka lån, tillgångar, inkomster och buffert man har utanför börsen kanske det är mer eller mindre lämpligt att belåna sin aktieportfölj.
I mitt eget fall består hushållet av två vuxna med tillsvidareanställning, fast lön och inga lån bortsett från att vi båda har var sitt CSN-lån som vi betalar av löpande. Vi handlar aldrig på kredit, har inget billån, lever utifrån filosofin att inte konsumera för lånade pengar osv.
Kort sagt kan man säga att vi har en riktigt sund och stabil privatekonomi.
Om vi hade haft ett bostadslån hade jag nog funderat över huruvida Skanska och Wallenstam skulle få ingå som säkerhet till ett värdepapperslån då jag redan skulle ha en oerhört stor kredit kopplad till fastighetsmarknaden. Där är vi dock inte ännu men vi kommer sannolikt ta ett bostadslån i framtiden.
I och med att hushållets ekonomi är mycket okomplicerad och mycket stabil kommer jag inte lägga mer fokus på detta utan kort och gott dra slutsatsen att den inte utgör något hinder för att ta ett värdepapperslån!
Nästa del i denna serie inlägg innehåller en friskrivning och slutsatsen om belåning!
tisdag 13 augusti 2019
Belåna aktieportföljen - Del 4 - Lämpliga aktier som säkerhet till lånet
Detta är del 4/6 i en serie av inlägg som handlar om att köpa aktier för lånade pengar med aktier som säkerhet för lånet. Den bank som används som utgångspunkt i resonemanget är Avanza som också är den bank där min aktieportfölj återfinns. Börja gärna att läsa inlägg nr 1 i ordningen.
I del 2 av denna serie inlägg uteslöt jag snabbt att nyttja något av mina utländska innehav som säkerhet för ett eventuellt värdepapperslån, med undantag från Sampo och Orkla som båda två återfinns i den ISK där det eventuella lånet kommer genomföras. Då kommer dessa båda bolag finnas med som buffert om övriga aktier som utgör säkerheten för lånet skulle gå ned i värde.
De svenska innehav som jag har i min ISK och som ingår i de aktier som Avanza bedömt kan utgöra säkerhet för deras superlån är:
Av dessa bolag skulle jag själv särskilt vilja peka ut Skanska tillsammans med Wallenstam som den största risken då dessa kanske drabbas hårt vid en fastighetskris. I övrigt skulle jag säga att laguppställningen är mycket stabil, möjligtvis att man kan lyfta ett varningens finger för Investor då jag tror mig minnas att deras portföljbolag generellt har en hög belåning, vilket riskerar medföra att Investor själva måste ta extra lån för att kunna skjuta in kapital i flera av innehaven.
Frågan är då vad som händer om Avanza helt plötsligt skulle bestämma sig för att göra justeringar i listan över företag som kan utgöra säkerhet för superlånet? I sådana fall finns faktiskt risken att min belåning överstiger den tillåtna gränsen för den ränta som jag är beredd att betala. Min bedömning är att det inte är helt omöjligt att Avanza gör bedömningen att Kindred inte längre tillåts utgöra säkerhet för superlånet pga turbulensen i börskursen senaste tiden (trots att risken i denna aktie ät lägre nu iom den lägre börskursen).
Detta faktum innebär att man behöver ha en marginal i sin belåning så att man inte råkar illa ut om ett värdepapper utgår som säkerhet till lånet. I mitt fall skulle Orkla tillsammans med Sampo utgöra en sådan buffert i och med att jag redan planerat att inte belåna utländska värdepapper (se inlägg 2).
I och med detta finner jag mig trygg i de aktier jag har i min ISK som grund för ett värdepapperslån och dessutom finns en inbyggd buffert i form av Orkla och Sampo.
Nästa del i denna serie inlägg kommer handla om risknivån i privatekonomin utanför börsen.
I del 2 av denna serie inlägg uteslöt jag snabbt att nyttja något av mina utländska innehav som säkerhet för ett eventuellt värdepapperslån, med undantag från Sampo och Orkla som båda två återfinns i den ISK där det eventuella lånet kommer genomföras. Då kommer dessa båda bolag finnas med som buffert om övriga aktier som utgör säkerheten för lånet skulle gå ned i värde.
De svenska innehav som jag har i min ISK och som ingår i de aktier som Avanza bedömt kan utgöra säkerhet för deras superlån är:
- Husqvarna
- Industrivärden
- Investor
- Kindred Group
- Latour
- Lundbergföretagen
- Nibe
- Skanska
- Wallenstam
Av dessa bolag skulle jag själv särskilt vilja peka ut Skanska tillsammans med Wallenstam som den största risken då dessa kanske drabbas hårt vid en fastighetskris. I övrigt skulle jag säga att laguppställningen är mycket stabil, möjligtvis att man kan lyfta ett varningens finger för Investor då jag tror mig minnas att deras portföljbolag generellt har en hög belåning, vilket riskerar medföra att Investor själva måste ta extra lån för att kunna skjuta in kapital i flera av innehaven.
Frågan är då vad som händer om Avanza helt plötsligt skulle bestämma sig för att göra justeringar i listan över företag som kan utgöra säkerhet för superlånet? I sådana fall finns faktiskt risken att min belåning överstiger den tillåtna gränsen för den ränta som jag är beredd att betala. Min bedömning är att det inte är helt omöjligt att Avanza gör bedömningen att Kindred inte längre tillåts utgöra säkerhet för superlånet pga turbulensen i börskursen senaste tiden (trots att risken i denna aktie ät lägre nu iom den lägre börskursen).
Detta faktum innebär att man behöver ha en marginal i sin belåning så att man inte råkar illa ut om ett värdepapper utgår som säkerhet till lånet. I mitt fall skulle Orkla tillsammans med Sampo utgöra en sådan buffert i och med att jag redan planerat att inte belåna utländska värdepapper (se inlägg 2).
I och med detta finner jag mig trygg i de aktier jag har i min ISK som grund för ett värdepapperslån och dessutom finns en inbyggd buffert i form av Orkla och Sampo.
Nästa del i denna serie inlägg kommer handla om risknivån i privatekonomin utanför börsen.
måndag 12 augusti 2019
Belåna aktieportföljen - Del 3 - Psykologi & timing
Detta är del 3/6 i en serie av inlägg som handlar om att köpa aktier för lånade pengar med aktier som säkerhet för lånet. Den bank som används som utgångspunkt i resonemanget är Avanza som också är den bank där min aktieportfölj återfinns. Börja gärna att läsa inlägg nr 1 i ordningen.
Här om dagen skrev jag en kortfattad recension av Alf Riples bok Lögn, förbannad lögn & Prognoser. I boken skriver Alf bland annat om fenomenet att många investerare av olika anledningar (se länk ovan) belånar sig mot slutet av en högkonjunktur, därför känns det väl kanske lite extra oroväckande att jag själv nu lyfter möjligheten att eventuellt ta ett värdepapperslån för att kunna köpa fler aktier... Det vore lite typiskt mig att göra något sådant precis inför ett större börsfall.
Denna serie av inlägg fungerar dock som en kartläggning över riskerna som ett lån eventuellt kan innebära för att helt eliminera risken att tvingas sälja aktier i en börsnedgång. Det är ju i börsnedgången som aktier ska köpas, och det kanske är först då som det bör bli aktuellt med ett lån för att möjliggöra fler köp och för att få en liten hävstång kopplad till mina innehav.
Risken med att belåna portföljen blir dock att jag i pressade situationer slutar tänka rationellt och istället börjar agera utifrån känslor och inte utifrån vad som är mest logiskt.
Exempel på sådant agerande kan vara att jag istället för att köpa aktier efter en börsnedgång väljer att amortera av mitt lån. Det är ju vid låga aktiekurser som risken är som lägst, då ska jag ju köpa fler aktier!!
Ett annat exempel kan vara att jag specifikt väljer att köpa aktier i något av de bolag som utgör säkerhet till lånet istället för att köpa en annan aktie som kan leda till större avkastning på sikt!
För att hantera dessa risker kommer jag behöva ha goda marginaler för mitt lån i förhållande till hur mycket jag får låna inom vald räntenivå och dels ett antal på förhand definierade regler kring hur min portfölj ska förvaltas.
Vad gäller timing och undvika att belåna mig på en börstopp precis när allt känns som bäst kommer jag göra precis som alla förespråkar när det kommer till att investera en klumpsumma, nämligen att sprida ut köpen. Om jag exempelvis vill ta ett lån på 24 000 kr kan dessa pengar lånas upp varje månad över ett helt år i samband med mina vanliga månadsköp, alltså öka belåningen med 2 000 kr per månad.
Nästa del i denna serie inlägg kommer handla om lämpliga aktier som säkerhet till lånet.
Här om dagen skrev jag en kortfattad recension av Alf Riples bok Lögn, förbannad lögn & Prognoser. I boken skriver Alf bland annat om fenomenet att många investerare av olika anledningar (se länk ovan) belånar sig mot slutet av en högkonjunktur, därför känns det väl kanske lite extra oroväckande att jag själv nu lyfter möjligheten att eventuellt ta ett värdepapperslån för att kunna köpa fler aktier... Det vore lite typiskt mig att göra något sådant precis inför ett större börsfall.
Denna serie av inlägg fungerar dock som en kartläggning över riskerna som ett lån eventuellt kan innebära för att helt eliminera risken att tvingas sälja aktier i en börsnedgång. Det är ju i börsnedgången som aktier ska köpas, och det kanske är först då som det bör bli aktuellt med ett lån för att möjliggöra fler köp och för att få en liten hävstång kopplad till mina innehav.
Risken med att belåna portföljen blir dock att jag i pressade situationer slutar tänka rationellt och istället börjar agera utifrån känslor och inte utifrån vad som är mest logiskt.
Exempel på sådant agerande kan vara att jag istället för att köpa aktier efter en börsnedgång väljer att amortera av mitt lån. Det är ju vid låga aktiekurser som risken är som lägst, då ska jag ju köpa fler aktier!!
Ett annat exempel kan vara att jag specifikt väljer att köpa aktier i något av de bolag som utgör säkerhet till lånet istället för att köpa en annan aktie som kan leda till större avkastning på sikt!
För att hantera dessa risker kommer jag behöva ha goda marginaler för mitt lån i förhållande till hur mycket jag får låna inom vald räntenivå och dels ett antal på förhand definierade regler kring hur min portfölj ska förvaltas.
Vad gäller timing och undvika att belåna mig på en börstopp precis när allt känns som bäst kommer jag göra precis som alla förespråkar när det kommer till att investera en klumpsumma, nämligen att sprida ut köpen. Om jag exempelvis vill ta ett lån på 24 000 kr kan dessa pengar lånas upp varje månad över ett helt år i samband med mina vanliga månadsköp, alltså öka belåningen med 2 000 kr per månad.
Nästa del i denna serie inlägg kommer handla om lämpliga aktier som säkerhet till lånet.
söndag 11 augusti 2019
Belåna aktieportföljen - Del 2 - Valuta
Detta är del 2/6 i en serie av inlägg som handlar om att köpa aktier för lånade pengar med aktier som säkerhet för lånet. Den bank som används som utgångspunkt i resonemanget är Avanza som också är den bank där min aktieportfölj återfinns. Börja gärna att läsa inlägg nr 1 i ordningen.
Jag har utländska innehav i min portfölj som innebär både en risk gällande aktiekursen men också en risk gällande valutarörelser. En börsnedgång skulle nämligen kunna sammanfalla med en valutarörelse som förstärker nedgången. Om jag exempelvis köper en amerikansk aktie för 100 kr varpå aktiekursen går ner 50 % samtidigt som USD försvagas med 50 % mot kronan så skulle mitt innehav endast vara värt 25 kr efter det. Om jag i ett sådant exempel nyttjat 30 % av lånesumman som medges till den ränta jag kan tänka mig skulle jag inte längre uppfylla bankens villkor och istället få en högre ränta på lånet alternativt råka ut för tvångsförsäljning.
I vanliga fall har jag valt att helt bortse från valutarisken då jag köper utländska innehav löpande och skulle därmed i mitt exempel ovan passa på att köpa fler aktier när både valuta och aktiekurs gått ned. Men när det kommer till att använda aktier som säkerhet för ett värdepapperslån så kommer all riskhantering att handla om att säkerheten bakom lånet (alltså värdet på aktierna) inte blir så litet att min ränta skjuter i höjden eller att jag tvingas sälja av aktier för att kunna betala av delar av lånet. Jag måste helt enkelt vara 100 % säker på att hålla mig inom villkoren för lånet.
Visserligen kan valutarörelserna också hjälpa mig genom att motverka effekten av en kursnedgång, men när det kommer till belåning av värdepapper spelar möjligheterna mindre roll, fokus för mig måste ligga på riskerna och att minimera dessa.
Därmed blir det också en alldeles för stor osäkerhet för mig att använda utländska innehav som säkerhet för ett lån, detta i och med att rörelser i valuta och aktiekurs kan förstärkas på nedsidan.
Min portfölj består av 56 % svenska aktier och således kan endast denna andel av portföljen belånas. Detta reducerar kraftigt de siffror som presenterades i föregående inlägg. Mina svenska innehav som kvalificerar sig som säkerhet för superlånet uppgår till totalt 227 300 kr. Detta skulle medföra att jag kan låna:
Jag har en ganska bra uppdelning av mina aktier där samtliga amerikanska och danska innehav ligger i en KF och där samtliga svenska + Orkla och Sampo (båda de kan användas som säkerhet till Superlånet) ligger i ISK.
Låneutrymmet medges per konto hos Avanza och inte på den totala summan av alla värdepapper. Detta faktum underlättar mitt beslut att inte belåna min KF då det inte finns några svenska innehav att balansera upp valutasvängningar där.
I ISK återfinns som sagt Orkla och Sampo vilka inte kommer användas vid ett eventuellt lån men de kommer i sådana fall kunna utgöra en extra buffert vid rörelser nedåt på börsen då Avanza trots allt kommer räkna in dessa som en del av säkerheten. Avanza låter mig exempelvis låna 28 600 kr i ISK, något större summa än vad jag själv räknar med ovan.
Beslutet efter detta resonemang är att inte nyttja annat än Svenska innehav om jag någon gång nyttjar ett värdepapperslån.
Nästa inlägg i denna serie av inlägg kommer handla om psykologi och timing.
Jag har utländska innehav i min portfölj som innebär både en risk gällande aktiekursen men också en risk gällande valutarörelser. En börsnedgång skulle nämligen kunna sammanfalla med en valutarörelse som förstärker nedgången. Om jag exempelvis köper en amerikansk aktie för 100 kr varpå aktiekursen går ner 50 % samtidigt som USD försvagas med 50 % mot kronan så skulle mitt innehav endast vara värt 25 kr efter det. Om jag i ett sådant exempel nyttjat 30 % av lånesumman som medges till den ränta jag kan tänka mig skulle jag inte längre uppfylla bankens villkor och istället få en högre ränta på lånet alternativt råka ut för tvångsförsäljning.
I vanliga fall har jag valt att helt bortse från valutarisken då jag köper utländska innehav löpande och skulle därmed i mitt exempel ovan passa på att köpa fler aktier när både valuta och aktiekurs gått ned. Men när det kommer till att använda aktier som säkerhet för ett värdepapperslån så kommer all riskhantering att handla om att säkerheten bakom lånet (alltså värdet på aktierna) inte blir så litet att min ränta skjuter i höjden eller att jag tvingas sälja av aktier för att kunna betala av delar av lånet. Jag måste helt enkelt vara 100 % säker på att hålla mig inom villkoren för lånet.
Visserligen kan valutarörelserna också hjälpa mig genom att motverka effekten av en kursnedgång, men när det kommer till belåning av värdepapper spelar möjligheterna mindre roll, fokus för mig måste ligga på riskerna och att minimera dessa.
Därmed blir det också en alldeles för stor osäkerhet för mig att använda utländska innehav som säkerhet för ett lån, detta i och med att rörelser i valuta och aktiekurs kan förstärkas på nedsidan.
Min portfölj består av 56 % svenska aktier och således kan endast denna andel av portföljen belånas. Detta reducerar kraftigt de siffror som presenterades i föregående inlägg. Mina svenska innehav som kvalificerar sig som säkerhet för superlånet uppgår till totalt 227 300 kr. Detta skulle medföra att jag kan låna:
- 22 730 kr till 0 % ränta.
- 56 800 kr 1,24 % ränta.
- 113 600 kr till 1,96 % ränta.
Jag har en ganska bra uppdelning av mina aktier där samtliga amerikanska och danska innehav ligger i en KF och där samtliga svenska + Orkla och Sampo (båda de kan användas som säkerhet till Superlånet) ligger i ISK.
Låneutrymmet medges per konto hos Avanza och inte på den totala summan av alla värdepapper. Detta faktum underlättar mitt beslut att inte belåna min KF då det inte finns några svenska innehav att balansera upp valutasvängningar där.
I ISK återfinns som sagt Orkla och Sampo vilka inte kommer användas vid ett eventuellt lån men de kommer i sådana fall kunna utgöra en extra buffert vid rörelser nedåt på börsen då Avanza trots allt kommer räkna in dessa som en del av säkerheten. Avanza låter mig exempelvis låna 28 600 kr i ISK, något större summa än vad jag själv räknar med ovan.
Beslutet efter detta resonemang är att inte nyttja annat än Svenska innehav om jag någon gång nyttjar ett värdepapperslån.
Nästa inlägg i denna serie av inlägg kommer handla om psykologi och timing.
lördag 10 augusti 2019
Belåna aktieportföljen - Del 1 - Introduktion & risk
Detta är del 1/6 i en serie av inlägg som handlar om att köpa aktier för lånade pengar med aktier som säkerhet för lånet. Den bank som används som utgångspunkt i resonemanget är Avanza som också är den bank där min aktieportfölj återfinns.
Jag skrev ett inlägg om belåning av portföljen för lite drygt 3 år sedan, då var portföljen värd ca 150 000 kr och min bästa deal hos Avanza var att kunna låna 34 000 kr till 1,96 % ränta.
Idag har portföljen växt till sig lite och är värd 575 000 kr vilket ger mig följande möjligheter:
Siffrorna ovan grundar sig i att jag har förmånsnivå Guld hos Avanza. Förmånsnivåerna silver och brons får högre räntor på sina lån och vid nivå Platina uppnår man ytterligare lägre räntor än vad jag har tillgång till. Jag saknar ca 370 000 kr innan jag uppnår nivå Platina.
Jag skrev ett inlägg om belåning av portföljen för lite drygt 3 år sedan, då var portföljen värd ca 150 000 kr och min bästa deal hos Avanza var att kunna låna 34 000 kr till 1,96 % ränta.
Idag har portföljen växt till sig lite och är värd 575 000 kr vilket ger mig följande möjligheter:
- Låna 40 660 kr till 0 % ränta.
- Låna 101 650 kr till 1,24 % ränta.
- Låna 203 300 kr till 1,96 % ränta.
- Låna 373 300 kr till 5,96 % ränta.
Siffrorna ovan grundar sig i att jag har förmånsnivå Guld hos Avanza. Förmånsnivåerna silver och brons får högre räntor på sina lån och vid nivå Platina uppnår man ytterligare lägre räntor än vad jag har tillgång till. Jag saknar ca 370 000 kr innan jag uppnår nivå Platina.
För lån som enligt ovan innebär att jag betalar ränta kan jag göra ett ränteavdrag på 30 % i deklarationen om den totala räntan uppgår till minst 1000 kr per år. Om jag exempelvis skulle ta ett lån på 90 000 kr skulle räntan bli 1,24 % och årsräntan landa på 1116 kr och jag skulle kunna göra ett avdrag på 30 % varpå den faktiska räntan blir 0,87 %.
Till att börja med, varför ska man över huvud taget belåna sig? Jo, genom att låna pengar till en relativt låg ränta och sedan investera pengarna på ett sådant sätt att avkastningen över tid blir större än räntan kommer mellanskillnaden mig till godo i form av ren vinst. För att göra en liknelse skulle man kunna betrakta mig som ett investmentbolag likt Investor, Industrivärden eller Latour. Samtliga dessa bolag är belånade vilket ökar deras ägande och avkastning utöver vad deras egna kapital hade medgivit. Belåningen är också ett sätt att justera risken i en portfölj, risken kan nämligen inte bara vara för hög, den kan vara för låg också. Om man köper defensiva och långsamt växande bolag får man en stadig men långsam avkastning, jämfört med att exempelvis köpa aktier i Evolution Gaming som växer vansinnigt snabbt. Men genom att belåna de där långsamma och stabila bolagen kan man skruva upp den potentiella avkastningen något.
Till att börja med, varför ska man över huvud taget belåna sig? Jo, genom att låna pengar till en relativt låg ränta och sedan investera pengarna på ett sådant sätt att avkastningen över tid blir större än räntan kommer mellanskillnaden mig till godo i form av ren vinst. För att göra en liknelse skulle man kunna betrakta mig som ett investmentbolag likt Investor, Industrivärden eller Latour. Samtliga dessa bolag är belånade vilket ökar deras ägande och avkastning utöver vad deras egna kapital hade medgivit. Belåningen är också ett sätt att justera risken i en portfölj, risken kan nämligen inte bara vara för hög, den kan vara för låg också. Om man köper defensiva och långsamt växande bolag får man en stadig men långsam avkastning, jämfört med att exempelvis köpa aktier i Evolution Gaming som växer vansinnigt snabbt. Men genom att belåna de där långsamma och stabila bolagen kan man skruva upp den potentiella avkastningen något.
Att belåna sina aktier för att kunna investera på börsen öppnar helt nya dimensioner av risk och behöver analyseras både en och två gånger. För en obelånad portfölj av aktier är risken alltid "bara" att man förlorar 100 % i absolut värsta fall. Så fort man involverar belåning ökar risken och man kan i värsta fall förlora mer än det egna kapitalet vilket i värsta fall innebär att banken (i mitt fall Avanza) säljer hela eller delar av mitt aktieinnehav för att betala av lånet vilket vore total katastrof. En sådan tvångsförsäljning skulle givetvis inträffa i samband med en större global börsnedgång och sannolikt nära dess botten, alltså precis i det läge som man i själva verket ska köpa fler aktier.
Således måste jag till varje pris undvika en så pass hög belåning att en börskrasch medför att jag "slås ut" från börsen.
En belåning som överstiger vad jag känner mig komfortabel med skulle dessutom kunna riskera att glädjen försvinner för mig och att börsen genererar stress och oro och påverkar min vardag negativt. Idag är det precis tvärt om, jag känner stor glädje och nyfikenhet kring börsen och spenderar mycket tid med att fundera kring portföljens och min ekonomis framtid och vilka möjligheter som öppnar sig i livet med god tillgång till kapital och starka regelbundna kassaflöden.
En sund och riskmedveten belåning av portföljen skulle kunna påskynda en sådan positiv utveckling och dessutom stärka kassaflödet in till portföljen. En kraftig och osund belåning skulle motverka och försena en sådan utveckling och istället bli ett hot mot familjens framtida ekonomi.
Så, finns det någon möjlighet för mig att nyttja belåning som ett verktyg för att långsamt och försiktigt öka portföljens totala avkastning utöver vad mitt egna kapital tillåter utan att dra upp risken så pass mycket att avkastningen påverkas negativt?
I denna serie av inlägg kommer jag att reda ut detta och ta reda på svaret! I del 2 kommer jag fokusera på valuta och risken med att ta ett lån i en valuta för att köpa tillgångar i en annan valuta!
Så, finns det någon möjlighet för mig att nyttja belåning som ett verktyg för att långsamt och försiktigt öka portföljens totala avkastning utöver vad mitt egna kapital tillåter utan att dra upp risken så pass mycket att avkastningen påverkas negativt?
I denna serie av inlägg kommer jag att reda ut detta och ta reda på svaret! I del 2 kommer jag fokusera på valuta och risken med att ta ett lån i en valuta för att köpa tillgångar i en annan valuta!
torsdag 8 augusti 2019
Jag sålde Nordea idag
Sampo har delat ut delar av sitt innehav i Nordea till sina aktieägare idag. För varje 10 aktier i Sampo får man 1 aktie i Nordea, resten av innehavet (alltså de aktier man äger i Sampo som inte är delbara med 10) resulterar i en kontantutdelning.
Mina 82 aktier i Sampo gav mig en tilldelning på 8 aktier i Nordea.
Nordea är inte en bank jag vill ha ett direktägande i så jag sålde mitt innehav idag, jag ser ingen mening med att ha en sådan liten post ligga och skvalpa i portföljen, då är det bättre att rycka plåstret direkt och betala courtage och valutaavgiften direkt.
Mina 82 aktier i Sampo gav mig en tilldelning på 8 aktier i Nordea.
Nordea är inte en bank jag vill ha ett direktägande i så jag sålde mitt innehav idag, jag ser ingen mening med att ha en sådan liten post ligga och skvalpa i portföljen, då är det bättre att rycka plåstret direkt och betala courtage och valutaavgiften direkt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)